Annons

Lotta Engzell-Larsson: Låt prostatakirurgi bli stordriftsindustri

LEDARE. Den man som accepterar 50 procents risk för impotens vid operation av prostatacancer kan vända sig till närmaste klinik i Sverige.

KÄNSLIG VERKSAMHET. Risken att drabbas av impotens och inkontinens avgörs av vilket sjukhus man hamnar på och vilken kirurg som opererar. På bilden utförs en prostatacanceroperation vid Hôpital Edouard Herriot i Lyon.
KÄNSLIG VERKSAMHET. Risken att drabbas av impotens och inkontinens avgörs av vilket sjukhus man hamnar på och vilken kirurg som opererar. På bilden utförs en prostatacanceroperation vid Hôpital Edouard Herriot i Lyon.Bild:Jeff Pachoud

Men den som vill sänka risken ned till 35 procent bör åka till den privata Martini-kliniken i Hamburg, Tyskland. Det är en av världens största kliniker för prostatakirurgi.


Vid Martini-kliniken är även risken för inkontinens efter ingreppet betydligt lägre än på andra håll, 7 procent, att jämföra med 20 procent i Sverige. Svenska landstingspatienter borde inte acceptera en sämre vård än vad som är möjligt att få. Enda skälet till att så sker är att de inte känner till de stora skillnaderna. Svenska män får inte chansen att göra informerade val.

Den som opereras för cancer är naturligtvis glad att överleva. Till en början. Men om patienten blir impotent och inkontinent och förlorar livslusten kan operationen faktiskt inte betraktas som lyckad även om han överlevde.

Det viktigaste skälet till variationerna i utfall är förstås kirurgernas erfarenhet. Tiotusentimmarsregeln är applicerbar inom alla områden; ju mer du skär med skalpellen desto skickligare blir du.

På måndagen uppmärksammades frågan i svenska medier när överläkaren Pär Stattin, ansvarig för Nationella prostatacancerregistret, gick ut och berättade om de stora skillnaderna i utfall vid prostatakirurgi i Sverige.

Socialstyrelsen rekommenderar att den som ska utföra ingreppet gör minst 25 operationer per år för att upprätthålla sin kompetens. I verkligheten gör bara hälften av de som opererar med robotar så många, och av dem som utför öppen kirurgi är det bara 10 procent som klarar Socialstyrelsens rekommendation. Vid Martini gör kirurgerna i snitt 220 operationer vardera per år. Det är klart att de blir skickligare. Men det gäller också att arbeta medvetet med sina erfarenheter och sprida ”best practice” inom kliniken.

I Sverige finns starka element av regionalpolitik i vården, vilket gör att man sprider ut specialistenheter, som prostatakirurgi, över landet trots att kvaliteten skulle tjäna på att vården koncentreras. Det finns också en idé om att patienten ska ha nära till vården. Det är förstås viktigt när det gäller långa behandlingar som över tid kräver många vårdbesök. Men det är inte alls nödvändigt när det handlar om prostataoperationer, som är avgränsade ingrepp, ofta hos i övrigt friska män.

Eftersom kunskapen om skillnaderna i vård mellan olika vårdenheter och länder inte är spridd, är det inte i första hand det som drivit svenska patienter utomlands, utan väntetider och svaga vårdkedjor som skickat runt dem i systemet. Di har tidigare (16/12 2016) skrivit om den finska privatägda cancerkliniken Docrates, som lockat en del svenska näringslivstoppar, som Lars Murman, tidigare Nordenchef för Manpower.

Investorägda Aleris har gjort sin analys och samarbetar i sin norska verksamhet med Martini, de skickar 100 patienter till Hamburg varje år.

EU:s patientrörlighetsdirektiv ger medborgarna rätt att söka vård i annat EU-land och få en ersättning av Försäkringskassan som motsvarar kostnaden för vården i Sverige. (Man får dock inte ersättning för resa och boende.)

Men vård och omsorg är ett globalt tillväxtområde där Sverige borde ha alla förutsättningar att nettoexportera vårdtjänster snarare än att köpa in dem. Detta är en viktig del av det omtalade kunskapssamhället som politikerna hoppas ska lyfta Sverige in i framtiden.

Det finns en rad stora inhemska privata aktörer inom vård och omsorg i Sverige, men specialistkliniker som Martini har en minst lika stor potential att växa internationellt. Det svenska näringslivet borde kunna utveckla konkurrenskraftiga alternativ inom utvalda diagnoser.

Det som krävs är långsiktigt hållbara villkor för verksamheten och ägarna. Därför måste förslaget om ett förbud mot vinst i välfärden stoppas.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?