1515

Lotta Engzell-Larsson: Låt inte betygen ta över skoldebatten

LEDARE. I förra veckan kom skolforskaren Jonas Vlachos med en rapport där han hävdar att friskolorna sätter omotiverat högre betyg än de kommunala. Utgångspunkten är att jämföra betygen med resultaten i nationella proven.

Foto:Henrik Montgomery/TT

I måndagens Di fick han mothugg på debattsidan av Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan (IES), och Hans Bergström

De citerade Skolverkets statistik som visar att det tvärtom är de kommunala skolorna som ger flest "överbetyg" i både matematik och svenska än friskolorna i allmänhet och IES i synnerhet. (I engelska är avvikelsen generellt liten hos alla aktörer.)

De kommer till olika slutsatser delvis för att ämnet är komplext, men också för att de jämför olika årtal och delvis olika skolämnen. Framför allt behandlar de statistiken på olika sätt. Jonas Vlachos korrigerar på ett antal punkter för att få en, som han anser, bättre jämförbarhet.

Han breddar också i sin rapport "Trust-based evaluation in a marketoriented school system" undersökningen till estetiska ämnen utanför de nationella proven och konstaterar att även där ligger friskolorna högt. 

Jonas Vlachos har länge undersökt hur skolan fungerar som marknad. Han sådde redan 2012, med en artikel i tidskriften Ekonomisk debatt (nr 4), ett frö till Ilmar Reepalus förslag för att stoppa vinst i välfärden. Han föreslår där att "en kostnadsersättningsmodell som inkluderar en låg schablonavkastning på insatt kapital kan vara en framkomlig väg då en sådan modell ger utrymme för de aktörer som är primärt intresserade av att driva skolor att göra just detta". 

Debatten om hur betygssystemet fungerar är förstås oerhört viktig. Men den har med sitt fokus på friskolornas betygssättning blivit ett argument mot vinst i välfärden och privatiseringar. Målet är att misskreditera friskolorna snarare än att lyfta frågan om hur skolan generellt ska bli bättre så att Sverige kan vara ett verkligt kunskapssamhälle. 

Gymnasieminister Anna Ekström (S) hade innan hon blev politiker rykte om sig att vara en balanserad och klok person. Nu deltar hon ganska oreflekterat i kören mot privata välfärdsföretag. Senast skrev hon en debattartikel i SvD (2/6) under rubriken ”Återskapa skolan – utan skadlig nyliberal logik”.

Hon skriver "Det är hög tid att börja återskapa skolan som gemensam bildningsinstitution." Ingenting stoppar henne. Om regeringen har en bra modell kommer den att sippra in även i de privata institutionerna. Men regeringen har ingen idé annat än att privata intressen är skadliga.

Det faktum att 85 procent av eleverna i grundskolan faktiskt går i kommunala skolor försvinner helt. Genom att bara tala om eventuella problem i friskolorna, verkliga och inbillade, släpper man ansvaret för den helt dominerande kommunala sektorn. 

Skolan har under decennier exploaterats av starka politiska och ideologiska krafter, trots att samsynen om målet borde kunna vara stor. De senaste 30 åren har tre saker skett parallellt. Skolan kommunaliserades, avreglerades och man införde ett nytt betygssystem.

Anna Ekström, Gustav Fridolin och resten av regeringen bör vara försiktiga så att de inte lyckas stoppa vinst i välfärden. För det är inte bara vinsten som kommer försvinna, utan hela ekosystem av bildning som har byggts upp. Det skapar en ny storm och det är inte svaret på dagens utmaningar.

Det kan inte vara en framkomlig väg att återgå till att tvinga eleverna tillbaka i ett system där de är tvungna att stanna i undermåliga kommunala skolor. Regeringen måste utgå ifrån att samma sak gäller i skolan som på alla andra områden, den elev som lägger ned mest tid och har en bra lärare/ledare till stöd utvecklas mest. Om en aktör hittar en fungerande modell ska man kopiera den, inte slå ihjäl den.

Betygsinflationen är ett problem, men det är sannolikt ganska lätt att åtgärda om man stärker de nationella provens koppling till betygen. Första steget är att snabba på införande av datoriserad rättning av proven så att den blir helt likvärdig.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?