Lotta Engzell-Larsson: Höjd skatt på kapital ger ingen effekt
LEDARE. Svenska entreprenörer levererar. När Financial Times den 30/4 presenterade sin lista över Europas 1.000 snabbast växande företag fanns 16 svenska bolag med.
Financial Times mäter bolagens intäktstillväxt mellan 2013 och 2016, men alla bolag är inte unga, många har verkat i 10-30 år, det äldsta sedan 1977.
Tyskland, med Europas största befolkning, 83 miljoner invånare, har flest bolag på topplistan, drygt 200. Därefter kommer Storbritannien och Frankrike. De tre länderna dominerar också bland de 20 snabbast växande. Räknat i relation till antal invånare har Sverige färre tillväxtföretag än Tyskland och Storbritannien, men fler än Nederländerna.
Sverige ligger också bättre till, både i absoluta och relativa tal, än både Norge, som har sju bolag på listan, och Finland som har fyra. Danmark finns inte med.
Techbolagen utgör den största gruppen, men bredden är stor. Många erbjuder ganska enkla tjänster/produkter, vilket är samma mönster som man ser bland Di:s gasellföretag. Men de har hittat sin nisch. Etta på listan är brittiska Deliveroo, som på cykel, moped eller i bil, levererar mat från 10.000 restauranger.
Av de svenska bolagen hamnar digitala bokförlaget Storytel högst, på plats 110. Lite längre ned hittar vi Spotify, tillsammans med försäkringsbolag, spel, annons- och energibolag, och mot slutet av listan har vi Skärgårdstunnan, som säljer badtunnor.
London har länge lockat tillväxtföretag, på grund av den goda tillgången på riskkapital. Efter brexit är läget ett annat. Ett av Europas snabbast växande tech-bolag, Optal, flyttar nu sin hemvist till Irland. Berlin, som redan är ett starkt kluster, och även Paris, stärker sina positioner.
Av ovanstående kan man dra följande slutsatser. 1. Det kostar att stå utanför EU. 2. Det går inte att politiskt förutspå vilka sektorer som ska bli framgångsrika. Marknaden styr. 3. En viktig förutsättning för kluster är riskkapital.
Men i Sverige ligger fokus på att inkomstklyftorna måste minska. Senast på onsdagen (2/5) skrev professor Lars Calmfors om detta i DN. Han och även LO har därför krävt en höjning av kapitalskatten. Men om den höjs rejält kommer entreprenörer fundera på om det verkligen är här de ska bo och bygga sin verksamhet. Skatteplaneringen kommer öka. Kvar sitter vanliga sparare och får betala mer på avkastningen i sina fonder. Detta hämmar tillväxten. Inget gott eller rättvist kommer av en höjd kapitalskatt.
Dessutom är tesen om att klyftorna ligger bakom SD:s framgångar inte belagd. Troligare är att orsaken är den tidigare flyktingpolitiken och laglösheten i många förorter. På det biter inga kapitalskatter. Stora klyftor är oekonomiska för samhället, men dit har Sverige långt.
Innehåll från SkandiaAnnons
Så undviker du att gå in i väggen – psykologens råd
Att låta arbetet gå före hälsan är en alltför vanlig fallgrop. Här är psykologens tips på hur man kan minska stressen, och vilka varningssignaler från kroppen du behöver ta på allvar.
De flesta vet att det inte är optimalt för hälsan att omedelbart svara på alla mejl som trillar in, hoppa över lunchen eller att skjuta upp träningen. Trots det kan det vara lätt att pressa sig ytterligare lite till.
Men att stanna upp och bryta den här negativa cykeln kan vara mycket värt. För längre perioder av tydlig överbelastning utan återhämtning kan i slutändan leda till utmattningssyndrom, konstaterar Magdalena Wiik.
Hon är legitimerad psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center och betonar vikten av att hitta en balans mellan belastning och återhämtning.
Låt hjärnan vila
– Intensivt tankearbete är ansträngande på motsvarande sätt som att bära tungt. Man orkar fokusera en kort stund och efter det behöver man återhämta sig.
Magdalena Wiik är legitimerad psykolog på Sophiahemmet Rehab Center.
Vi behöver ta regelbundna ”tankepauser”, enligt Magdalena Wiik.
– Då planerar eller problemlöser vi inte, utan låter bara tankarna vandra utan att agera på dem, säger hon.
Även fysisk aktivitet och återhämtning är viktigt för att må bra. Men för att få tid till det krävs det också att man kan säga nej till saker. Det kan vara svårt, eftersom ett beteende många gånger styrs av kortsiktiga konsekvenser.
– Om det känns bra på kort sikt att beta av en överfull inkorg, hjälpa en kollega eller att leverera i tid, så gör vi det. Även om det innebär att gympasset avbokas eller att vi får springa till förskolan med andan i halsen, säger Magdalena Wiik och fortsätter:
– Man kanske tänker: ”Så skönt att bli klar!” eller ”Jag ska ta hand om mig sen”. Problemet är om detta beteende pågår under för lång tid.
Individperspektivet är en bit i pusslet. En annan handlar om vad arbetsgivaren kan göra. Alla arbetsplatser behöver ett förebyggande arbetsmiljöarbete, menar Magdalena Wiik.
– Det är viktigt att du som medarbetare antingen vet vilka uppgifter som ska prioriteras om tiden blir knapp, eller vem du ska fråga om prioritering eller stöd. Det är också viktigt att du kan ta flera pauser under dagen samt att det finns en variation i arbetsuppgifterna.
Skandias hälsoekonom Jenny Wiener framhåller att arbetsgivare har kraftfulla verktyg de kan använda för att minska sjuktalen – och på samma gång minska det mänskliga lidandet och öka det egna företagets lönsamhet.
– Vi har jobbat tillsammans med våra kunder med modeller med tyngdpunkt på det förebyggande. Kvittot är väldigt tydligt: vi har satsat långsiktigt med förebyggande insatser tillsammans med våra kunder och har lyckats mer än halvera antalet sjukskrivningar de senaste 15 åren, säger hon.
Skandias hälsoekonom Jenny Wiener.
I modellen finns en inbyggd morot genom att kundföretag som arbetar förebyggande och blir friskare också betalar lägre premier. För det lönar sig att tidigt agera på tecken på ohälsa och förhindra att de leder till sjukskrivning, betonar Jenny Wiener.
– Det enskilt viktigaste inslaget i Skandias förebyggande hälsoförsäkring är våra dedikerade hälso- och rehabvägledare som koordinerar, anpassar och följer upp insatser före, under och efter sjukskrivning. Det är en modell med låga trösklar för tidigt stöd, säger hon.
Den som har vård- eller hälsoförsäkring hos Skandia genom sitt jobb kan kontakta Hälsoslussen för att få tillgång till förebyggande hjälp. Oavsett om problemen beror på jobbet eller är privata, går det att höra av sig dit för att få råd och stöd av Skandias samarbetspartner, Sophiahemmet Rehab Center.
– Man kan inte söka för tidigt. Det krävs energi för att skapa förändring. Vi ser ibland det motsatta: att man väntar alldeles för länge vilket endast gör rehabiliteringen mer utdragen, säger Magdalena Wiik.
