Annons

Lotta Engzell-Larsson: Fallet Östling är starkt överdrivet

LEDARE. När SVT:s Uppdrag Granskning (UG) satte mikrofonen framför Leif Östling och frågade om hans bolag i Malta och Luxemburg var han helt oförberedd.

Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling.
Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling.Bild:Oskar Omne

I det program som sändes på söndagskvällen svor han, och sa att han betalat massor av skatt i Sverige men inte fått ut mycket av den.

Svenskt Näringslivs ordförande kan inte ursäkta sig med att han uttalar sig som privatperson. Han är aldrig en privatperson i det offentliga.

Östlings uttalande kommer att citeras många gånger av motståndarna i valrörelsen. Han kommer få personifiera föreställningen om de rikas egoism och ovillighet att bidra till välfärden. Och han får svårt att föra en trovärdig debatt om skatter den närmaste tiden.

Men låt oss ändå undersöka vad som egentligen har hänt.

SVT/UG och TT samarbetar med ett internationellt nätverk av ett nittiotal medieföretag som får information av personer som hackar, alltså olagligt bryter sig in i, finansiella och juridiska rådgivares system. Problemet är att publiceringarna blandar högt och lågt hämningslöst. Laglig skatteplanering buntas ihop med allvarliga brott som penningtvätt.

I söndagens UG görs en stor sak av att det finns 13,4 miljoner läckta dokument. Men antalet är betydelselöst, det är innehållet som räknas. Och det är ganska tunt. Det sägs att 2000 svenskar berörs. Ingen verkar misstänkas för brott. Två personer har hittills namngivits, men de anklagas bara för bristande moral.

De två utpekade personerna är Elektas storägare och ordförande Larry Leksell och Leif Östling. Leksell har köpt en lyxbåt förmånligt genom en bolagskonstruktion, och Östling har placerat pengar i Malta och Luxemburg. Östling uppger att han i båda fallen betalat gällande skatter.

Han arbetade, bodde och var skriven i Nederländerna 1981-1988 och startade då ett bolag i Luxemburg. När han flyttade hem låg kapitalet (32,5 miljoner kronor) kvar. Det kan ha rört sig om skattebrott om han undvek förmögenhetsskatt, men ingen har anklagat honom för det.

Tillgångarna på Malta, 3,5 miljoner, är konsultarvoden som utbetalades från Toyota i Japan 2005-2011, medan Leif Östling bodde och huvudsakligen verkade i Sverige. Om det går att motivera den geografiska placeringen är en fråga för skattemyndigheterna. Men i en möjligen jämförbar färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen (nr 6322-16) vinner den skattskyldiga mot SKV och får betala den lägre skatten på sitt bolag i Cypern. Domen slår fast att "kravet på jämförlig beskattning utgjorde hinder mot etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital enligt EUF-fördraget."

Det kan tilläggas att Östling inte är någon noll-taxerare, bara mellan 2010 och 2016 uppger han att han betalade 180 miljonerkronor i kapital- och inkomstskatt i Sverige och Tyskland.

Det är ofrånkomligt att EU präglas av viss skattekonkurrens. Samtidigt har de avtal om transparens som slutits mellan länder, så att skattemyndigheterna ger varandra information, gjort att skatteplaneringen har minskat. Skatteamnestin är effektiv. I mars förra året hade 9000 svenskar gjort självrättelser på nära 2 miljarder kronor.

Det är samtidigt viktigt att skilja på knarkbaroner som lönnmördar politiker och tvättar pengar som en del av sin verksamhet, och framgångsrika chefer som lagligt försöker slippa betala 60 procent i skatt på hela sin inkomst. Personer som Leif Östling, som blivit rika på sin lön, visar att den sociala rörligheten fungerar.

Skatten på kapital bör vara lägre än på arbete eftersom kapital har en riskkomponent. Men i Sverige är skillnaden väl stor. Kapitalskatten kan dock inte höjas eftersom kapitalet då flyr. Därför är det dags att sänka marginalskatten för att minska skattegapet.

I stället används uppgifterna om skatteplanering nu, tillsammans med uppgifter om ökade klyftor, av vänsterdebattörer som argument för att höja skatten för höginkomsttagare och företagare i Sverige.

Detta trots att klyftorna här beror på att de som arbetar har haft goda inkomstökningar en längre tid, medan de som lever på bidrag har stått stilla. Så den stora frågan är om bidragen ska höjas i samma takt som lönerna, och det är inte alls självklart för svenska löntagare, inte heller inom LO-kollektivet. 

Innehåll från SigmaAnnons

”Att hantera rysk aggression har gett oss unik kunskap”

Dmytro Tereshchenko är Head of Information Security Department på Sigma Software Group.
Dmytro Tereshchenko är Head of Information Security Department på Sigma Software Group.

IT-systemen i Ukraina har klarat ryska cyberattacker och gett landets IT-tekniker värdefulla kunskaper. Nu erbjuder de sina säkerhetslösningar till andra.

 – Vi vet hur man ska skydda kritisk IT-infrastruktur mot statsunderstödda cyberattacker, säger Dmytro Tereshchenko på Sigma Software Group.

Sigma Software Group, ett internationellt mjukvaruföretag med ukrainska rötter, har över 30 kontor i 17 länder och världskända kunder. Dmytro Tereshchenko är Head of Information Security Department på företaget och berättar hur man hjälper sina kunder att mildra och förebygga IT-säkerhetsrisker i tider av global osäkerhet och instabilitet.

– Vi har sett en kraftig efterfrågan av våra IT-säkerhetslösningar de senaste tre åren. Med Rysslands invasion i början av 2022 har vi utvecklat våra lösningar ytterligare så att de har motståndskraft även i krigsliknande situationer. Att hantera rysk aggression har gett oss unik kunskap, säger han.

Redan i dag har man flera stora kunder i Sverige, bland annat en organisation som erbjuder digitala arkivlösningar åt flera svenska myndigheter. Förutom att utveckla lösningen säkerhetstestar man den regelbundet. 

– Vi kan emulera en skadlig attack på ett verklighetstroget sätt och därmed upptäcka befintliga sårbarheter och hitta punkter för att förbättra systemets säkerhet, säger han. 

Sigma Software Group har bred leverans

På Sigma Software Group ser man ransomware som ett fortsatt stort hot mot många verksamheter, men också desinformation som kan användas för att skapa instabilitet i ett samhälle, speciellt via sociala medier.

Sårbarheten mot IT-systemen ökar i takt med att allt fler funktioner, både i samhället och i privatlivet digitaliseras.

– Ju mer vi automatiserar vissa processer, desto mer måste vi uppmärksamma cybersäkerhetsfrågor, säger Dmytro Tereshchenko. 

Sigma Software har ett brett utbud av cybersäkerhetslösningar och tjänster som kan komma väl till pass för olika typer av företag och organisationer.

– Vi kan skapa en skräddarsydd säkerhetsstrategi och kan stödja en organisations interna team med avancerad cybersäkerhetsutbildning. Vi kan också tillhandahålla de teknologier och specifika verktyg som behövs för implementeringen och konfigureringen av alla nödvändiga komponenter som behövs i ett företags säkerhetssystem, säger han.

Sigma Software Group arbetar 24/7 med säkerhet

För de organisatoner som vill lägga ut hela säkerhetsarbetet på en extern partner, kan Sigma Software erbjuda lösningar.

Genom sitt Security Operations Center täcker man alla typer av hot med hjälp av avancerad infrastruktur och experter, som dygnet runt varnar för skadlig aktivitet och genom snabb identifiering av incidenter omedelbart kan eliminera hot och lindra dess negativa konsekvenser.

– Vi hjälper våra kunder att införliva säkerhet i organisationen och bana väg för säkrare programvara, där alla sårbarheter identifieras och åtgärdas i de tidigaste skedena. Det skapar en tryggare verksamhet, avslutar Dmytro Tereshchenko.

Läs mer på sigma.software

Mer från Sigma

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sigma och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera