ANNONS:
Till Di.se

Lotta Engzell-Larsson: Facebooks kris är inte informationssamhällets

  • Foto: Alex Brandon

LEDARE. Under två dagar denna vecka har Facebooks vd och grundare Mark Zuckerberg förhörts i den amerikanska senaten. 

Upprinnelsen är skandalen kring hur Cambridge Analytics fått tillgång till Facebooks användardata, samt en stigande allmän oro över hur Facebook och andra plattformsbolag hanterar personuppgifter.

Syftet med förhören är också att bedöma hur lagstiftningen ska anpassas till dagens informationssamhälle. USA sneglar på den nya europeiska lagen GDPR (General Data Protection Regulation) som förberetts länge och träder i kraft 25 maj. Den är bra och rimlig, men den innebär en stor omställning för långt fler företag än Facebook och Google.

I stort sett alla företag lagrar uppgifter om sina kunder. I de flesta fall handlar ”intrånget” dock om att skräddarsy en bättre produkt, eller tjänst, till kunden. Kundens och företagets intressen sammanfaller ofta.

Nu måste rutinerna ses över. GDPR kräver bland annat att företag som lagrar data kan bevisa att kunderna samtyckt, och att de informerar om dataintrång. Personinformation får bara användas för de ändamål kunden godkänt, om användningen utökas måste frågan ställas igen. Kunder/användare har rätt att se de data som lagrats om dem, och även att få den borttagen när kontakt/konto upphör.

Mot bakgrund av detta är den debatt som pågår om att "lagen måste skärpas", i stora delar obsolet. Den är redan skärpt i EU. 

”Personliga data” har blivit ett fenomen med stark laddning. Men det är inget annat än uppgifter som ligger till grund för bearbetad statistik som i sin tur ger ny kunskap. Den kunskapen kan vara köpbeteende, forskning om sjukdomar eller väljarprofiler. De som söker kan vara vinstdrivande företag, forskningsgrupper (som ofta har ett viktigt och legitimt samarbete med företag på olika sätt), politiska partier eller myndigheter och stater. Men fenomenet är gammalt.

Folkräkning, som är en insamling av data om enskilda individer, har förekommit sedan Jesus tid. Det är sannolikt den första omfattande statistiken. Men logistiken var en utmaning, det tog lång tid att få in uppgifterna. 

Den brittiska sjuksköterskan Florence Nightingale var en av de första mer avancerade statistikerna. Genom att i mitten av 1800-talet föra bok över patienterna på militärsjukhus kunde hon visa att fler soldater dog i sjukdomar än i strid. Det var en revolutionerande upptäckt.

All dagens forskning om sjukdomar och läkemedel bygger på att enorma mängder patientdata samlas in. Ju mer data, desto bättre underlag, vilket ger bättre diagnoser och bättre vård. Men de anonymiseras för att skydda individerna. 

Det är viktigt att dagens rättmätiga debatt om hur några stora företag har hanterat användardata och säkerhetsfrågor inte får prägla allmänhetens syn på framtida datainsamling och dess användning inom artificiell intelligens (AI).

Data är fakta som liksom tidigare i historien kommer rädda liv, förklara världen och lägga grunden för de flesta av framtidens nobelpris i de vetenskapliga kategorierna. Skillnaden är att med AI kan forskarna komma mycket längre, göra mer omfattande studier och få säkrare resultat än tidigare.

Övervakning av enskilda och politisk manipulation har alltid funnits. Diktaturer har alltid förföljt sina medborgare. I det gamla Östeuropa fanns högtalare där politiska budskap ropades ut. Grannar och älskande bevakade varandra för säkerhetstjänstens räkning. Den sjukan vaccinerar man inte samhället mot genom att bromsa användningen av ny teknik.

Politiker i alla länder har ett ansvar att sätta sig in i hur det moderna informationssamhället och dess ledande företag fungerar. Medborgare och användare måste inse att Facebook inte är deras vardagsrum utan ett öppet torg. 

Hela myndighets- och företagssfären, inte bara Facebook, måste skärpa sina säkerhetsrutiner så att de inte infiltreras och manipuleras av fientliga krafter.

Men grundinställningen bör vara att när data blir tillgängliga ökar människans kunskap, och rätt använt gör det världen säkrare och människor friskare. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies