1515

Lotta Engzell-Larsson: EU ska inte hindra tech-bolagens affärer

LEDARE. I torsdags var det "Supertorsdag". Tre av USA:s, och världens, största it-plattformsbolag levererade sina kvartalsrapporter. 

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.Bild:AP Photo/Virginia Mayo

Googles moderbolag Alphabet, Microsoft MSFT -1,73% Dagens utveckling och Amazon AMZN -0,58% Dagens utveckling levererade alla starka resultat och kurserna steg. Amazon ökade sin försäljning med 34 procent och har nu 542 000 anställda, vilket är mer än General Motors och General Electric tillsammans.

Amazon kom i veckan också ut med en ny innovation, en metod för att elektroniskt kunna öppna dörren till hem de levererar paket till, samtidigt som mottagaren övervakar leveransen i sin telefon. Därmed löser de det största problemet med näthandeln, hur kunden enkelt ska kunna få sina paket.

Men tillväxten ökar trycket på sektorn. EU-länderna diskuterar att beskatta bolagen utifrån omsättning snarare än vinst, vilket är absurt. Man kan inte särbehandla en sektor så. Samtidigt sköljer en våg av nya regleringar över de digitala affärerna.

En av de viktigaste är EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR), som reglerar personlig integritet. Den träder i kraft i maj nästa år och gäller alla företag som har kundregister, men ett uttalat syfte är att stärka användarnas ställning gentemot plattformsbolagen. De måste framöver fråga om de får lagra användarens uppgifter och skicka riktade annonser. Även om användaren säger nej ska hen få tillgång till tjänsterna. De får då ett osorterat flöde av annonser i stället för ett riktat. Bolagen kommer att förlora enorma summor eftersom riktade annonser ger tre gånger högre intäkter än allmänna. Användare ska också ha rätt att dra tillbaka sitt godkännande, och få sina data raderade.

Som GDPR är skriven är den inte heller konkurrensneutral. Den ser ut att ge en fördel till Google framför Facebook FB +0,18% Dagens utveckling . Facebook säljer riktade annonser genom att veta vem användaren är, med den nya lagen kan användaren säga nej. Google säljer annonser utifrån vilka sökningar anonyma användare gör, inte utifrån personkännedom. De kan sannolikt fortsätta som hittills.

Det är här på sin plats att slå fast ett par saker.

Mycket av det som debatteras i den digitala världen accepteras i den fysiska. Där exponeras vi exempelvis för marknadsföring, hem i brevlådan och på gatorna, utan att få något i gengäld. Om medborgarna inte som hittills ska betala plattformsbolagen med sina data, hur ska bolagen då finansiera sin populära verksamhet?

EU-kommissionens projekt Decode har som syfte att föreslå vägar att ge individer kontroll över de data de genererar. En idé är kooperativt ägda plattformar som ska konkurrera med kommersiella aktörer. Men det framgår inte vem som ska betala för service och utveckling av plattformarna. Användarna har knappast råd. Skattebetalarna?

I dagsläget finns en monopolsituation, men den kan brytas när som helst. Plattformsbolagen låser inte in kunden, även om de försöker stänga konkurrenter ute. Användare av tjänster kan byta plattform. Samma data kan, till skillnad från naturtillgångar som olja, säljas eller överföras hur många gånger som helst.

Om integritet blir en viktigare faktor för användarna kan ett bolag som vill ta marknadsandelar välja att stärka användarnas ställning mer än reglerna kräver. Redan i dag finns företag som hjälper enskilda att paketera och sälja sina egna data: kön, ålder, utbildning, shoppingvanor med mera. Konkurrens kommer att rätta till maktbalansen.

Men regler måste vara konkurrensneutrala, och helst teknikneutrala. Man bör också ha klart för sig att ju mer omfattande regelverk, desto svårare för uppstickare och mindre företag att konkurrera. Är det önskvärt?

It-industrin ska följa gällande konkurrens- och avtalslagar. Men det är viktigt att Europa inte slår sönder den innovationskraft som finns i sektorn med särbeskattning och specialregler.

EU-kommissionen ser det som problematiskt att de dominerande företagen är amerikanska. Men europeiska konkurrenter kan inte kommenderas fram. Här bör EU försöka lära sig något om hur framgångsrika företag uppstår snarare än hur man stoppar dem.


Innehåll från WintAnnons

När är bästa tiden att starta bolag? Nu! Tycker Wint!

Visserligen går visan ”juli, augusti och september, härlig sommar är det då”, men det är väl ändå en sanning med modifikation. När augusti är över är i alla fall jobbhösten här. Kanske är semestern precis slut och istället har funderingarna kring jobbet tagit vid. Kanske förde sommaren med sig en tanke om att leva den där drömmen, våga satsa helt eller bara våga prova lite, vid sidan om. Och kanske känns tanken på ett eget aktiebolag lite avlägsen. Men, om inte nu, så när är det då dags att starta aktiebolag?

– Vi tycker inte att det finns någon anledning att vänta, tvärtom. Du kan ju fortsätta som anställd och samtidigt starta ett aktiebolag. De två har ingenting med varandra att göra, säger Ulrika Ahl, Marknadschef på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. Vi är ekonomitjänsten som gör det enkelt att starta bolag. Vi på Wint har breddat vårt erbjudande de senaste månaderna och erbjuder nu de som vill starta ett nytt bolag mer hjälp på traven. För även om det kanske inte låter så svårt är det mängder av punkter på att göra listan som måste bockas av i rätt ordning, fortsätter Ulrika.

Läs också: Så kan du få ett kostnadsfritt AB från Wint

Allt som behövs är ditt aktiekapital

För att själv starta ett aktiebolag i Sverige idag behöver alla minst 25 000 kronor i aktiekapital. Bestäm dig. Skapa stiftelseurkunden och gör en bolagsordning. Starta bankkonto och sätt in ditt aktiekapital och få ett bankintyg. Skriv under stiftelseurkunden och efter det behöver ditt bolag registreras hos Bolagsverket och verksamt.se. Där går det kanske att tro att det är färdigt, men nej, då behöver du teckna och upprätta aktier, anmäla en verklig huvudman och så betala alla avgifter också. Sen är det bara att vänta. Under sommaren har handläggningstiderna nämligen blivit långa och det tar tid innan allt godkänts av respektive myndighet.

Ja, det går att hitta tusen anledningar att inte starta aktiebolag, både för att det känns krångligt men också för att det tar tid. Kontakter med banken, Skatteverket och Bolagsverket är tidskrävande och mest av allt känns det som en lång lista av saker som bara slukar energi. Myndigheter är svåra att få tag på, papper ska signeras och det ska öppnas konton och nya bankavtal. Och så ska man våga.

Lagerbolag gör det möjligt att vara igång nästan direkt

Har du modet räcker det numera med att ha 25 000 kronor att stoppa in i ditt aktiekapital. Det är pengar som alltid behövs för att starta upp, de kan inte delas upp och måste finnas tillgängliga från start.

– Aktiekapitalet, det är allt som behöver finnas på plats för att du ska vara igång. Vi gillar inte att vänta. Vem gör det? Det bästa är ju att ha bestämt sig och känna att något händer! Därför har vi den här lösningen med att vi ger dig som vill starta ett helt nytt bolag ett lagerbolag. Då är allt som går att förbereda förberett. Genom att vi erbjuder nya kunder ett aktiebolag finns det ingen tid mellan beslut och att kunna kontakta sin första kund, berättar Ulrika

En annan fördel att inte vänta tills efter årsskiftet är möjligheten att ta utdelning tidigare.

– Du får bara ta utdelning vid varje årsbokslut vid årsskiftet, och även om det är lite sorgligt att nyårsafton bara är fyra månader bort, gör det att du kan ta din första utdelning om 16 månader, istället för om 24 som du behöver vänta om du startar i januari.

– Det är enkelt att starta företag.

Ta reda på hur du kan starta bolag genom Wint

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?