ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Lotta Engzell-Larsson: EU ska inte hindra tech-bolagens affärer

  • EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Foto: AP Photo/Virginia Mayo

LEDARE. I torsdags var det "Supertorsdag". Tre av USA:s, och världens, största it-plattformsbolag levererade sina kvartalsrapporter. 

Googles moderbolag Alphabet, Microsoft och Amazon levererade alla starka resultat och kurserna steg. Amazon ökade sin försäljning med 34 procent och har nu 542 000 anställda, vilket är mer än General Motors och General Electric tillsammans.

Amazon kom i veckan också ut med en ny innovation, en metod för att elektroniskt kunna öppna dörren till hem de levererar paket till, samtidigt som mottagaren övervakar leveransen i sin telefon. Därmed löser de det största problemet med näthandeln, hur kunden enkelt ska kunna få sina paket.

Men tillväxten ökar trycket på sektorn. EU-länderna diskuterar att beskatta bolagen utifrån omsättning snarare än vinst, vilket är absurt. Man kan inte särbehandla en sektor så. Samtidigt sköljer en våg av nya regleringar över de digitala affärerna.

En av de viktigaste är EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR), som reglerar personlig integritet. Den träder i kraft i maj nästa år och gäller alla företag som har kundregister, men ett uttalat syfte är att stärka användarnas ställning gentemot plattformsbolagen. De måste framöver fråga om de får lagra användarens uppgifter och skicka riktade annonser. Även om användaren säger nej ska hen få tillgång till tjänsterna. De får då ett osorterat flöde av annonser i stället för ett riktat. Bolagen kommer att förlora enorma summor eftersom riktade annonser ger tre gånger högre intäkter än allmänna. Användare ska också ha rätt att dra tillbaka sitt godkännande, och få sina data raderade.

Som GDPR är skriven är den inte heller konkurrensneutral. Den ser ut att ge en fördel till Google framför Facebook. Facebook säljer riktade annonser genom att veta vem användaren är, med den nya lagen kan användaren säga nej. Google säljer annonser utifrån vilka sökningar anonyma användare gör, inte utifrån personkännedom. De kan sannolikt fortsätta som hittills.

Det är här på sin plats att slå fast ett par saker.

Mycket av det som debatteras i den digitala världen accepteras i den fysiska. Där exponeras vi exempelvis för marknadsföring, hem i brevlådan och på gatorna, utan att få något i gengäld. Om medborgarna inte som hittills ska betala plattformsbolagen med sina data, hur ska bolagen då finansiera sin populära verksamhet?

EU-kommissionens projekt Decode har som syfte att föreslå vägar att ge individer kontroll över de data de genererar. En idé är kooperativt ägda plattformar som ska konkurrera med kommersiella aktörer. Men det framgår inte vem som ska betala för service och utveckling av plattformarna. Användarna har knappast råd. Skattebetalarna?

I dagsläget finns en monopolsituation, men den kan brytas när som helst. Plattformsbolagen låser inte in kunden, även om de försöker stänga konkurrenter ute. Användare av tjänster kan byta plattform. Samma data kan, till skillnad från naturtillgångar som olja, säljas eller överföras hur många gånger som helst.

Om integritet blir en viktigare faktor för användarna kan ett bolag som vill ta marknadsandelar välja att stärka användarnas ställning mer än reglerna kräver. Redan i dag finns företag som hjälper enskilda att paketera och sälja sina egna data: kön, ålder, utbildning, shoppingvanor med mera. Konkurrens kommer att rätta till maktbalansen.

Men regler måste vara konkurrensneutrala, och helst teknikneutrala. Man bör också ha klart för sig att ju mer omfattande regelverk, desto svårare för uppstickare och mindre företag att konkurrera. Är det önskvärt?

It-industrin ska följa gällande konkurrens- och avtalslagar. Men det är viktigt att Europa inte slår sönder den innovationskraft som finns i sektorn med särbeskattning och specialregler.

EU-kommissionen ser det som problematiskt att de dominerande företagen är amerikanska. Men europeiska konkurrenter kan inte kommenderas fram. Här bör EU försöka lära sig något om hur framgångsrika företag uppstår snarare än hur man stoppar dem.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies