ANNONS:
Till Di.se

Lotta Engzell-Larsson: EU måste välja sina strider

  • Foto: Jean-Francois Badias

LEDARE. När Jean-Claude Juncker 2015 höll sitt första stora linjetal till medlemmarna som EU-kommissionens ordförande stod Europa mitt i flyktingkrisen. Han manade då till solidaritet och enighet. Det hade dock ingen synbar effekt på debatten om hur flyktingar ska fördelas i EU.

Några timmar efter att han på onsdagen hållit sitt sista tal som ordförande röstade EU-parlamentet för att straffa Ungern för att landet inte följer paragraf 7, "regler och värderingar" i EU.  Omröstningen är första steget mot att beröva landet rösträtt i parlamentet. Det lär dock inte hända eftersom det i nästa omgång, i ministerrådet, krävs ett enigt beslut. Men det är en tydlig markering.

Oavsett hur verkligheten ser ut, har den rapport på 66 sidor som ligger till grund för omröstningen om Ungern en märkligt bred ansats, och ger bara fläckvis stöd för kritiken. Många av invändningarna rör anklagelser om att behandla migranter illa, korruption, inadekvat dataskyddslag, stereotypa attityder till kvinnor, och oro över konstitutionen. Då kan man lika gärna rösta ut Italien, Grekland, Rumänien och Bulgarien. Den senaste valprocessen beskrivs som "professionell och transparent, fundamentala rättigheter respekteras" men "klimatet var ogynnsamt". 

Sedan muren föll 1989 har många av de tidigare östeuropeiska länderna förvandlats till illiberala demokratier, där öppna val hålls men institutionerna försvagas. Som tidigare ockuperade eller lydstater har de alltid i första hand varit intresserade av suveränitet. De gick med i tullunionen EU för ekonomin och försvarsalliansen Nato för att säkra sin frihet. 

När Jean-Claude Juncker i sitt tal säger "vi måste enas i frågan om västra Balkan en gång för alla" adresserar han sina bundsförvanter. Hur gör vi med dem som inte rättar sig i ledet? 

Ett sätt är att föra debatten utifrån deras ståndpunkt, om man vill att de ska vara kvar i EU. Att välja sina strider. En stor kyrka måste rymma många åsikter.

Ett annat är att inte federalt besluta sådant som kan beslutas nationellt. Jean-Claude Juncker framhöll också att medlemsländerna ska få tillbaka makten i de frågor som bäst löses på nationell nivå, som omställningen till sommartid. 

Man måste också förstå att det inte går att lagstifta om värderingar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies