1515

Lotta Engzell-Larsson: Avvisa Göran Perssons skatteförslag

LEDARE. Den tidigare statsministern Göran Persson har kört ett eget spår i valrörelsen. Han vill höja skatterna rejält. Det sa han redan i somras i flera utspel, bland annat i Aftonbladet. På torsdagen upprepade han samma sak i Svenska Dagbladet.

Foto:Pontus Lundahl/TT

Han anser att S har ägnat för lite kraft åt att fördela tillväxten. "Vi måste se till att löntagarna faktiskt är beredda att betala inkomstskatt". Som om de inte redan gör det med världens högsta skattetryck?

Medianlönen i Sverige är 33.700 kronor per månad. För dem är skatten runt 30 procent. Den som tjänar 39.000 är skattemässig höginkomsttagare, däröver börjar man betala statlig skatt, som mest 60 procent. 

Pragmatikern Göran Persson sänkte inkomstskatten och tog bort arvs- och gåvoskatten när han var statsminister 1996-2006. När man regerar måste man ta hänsyn till vad som är politiskt möjligt. Men hans uppfattning i dag är intressant därför att den speglar partiets grundsyn. Det enda som talar emot skattehöjningar för S är att väljarna inte tål hur mycket som helst. 1989, innan den stora skattereformen, ansåg 65 procent att skattesystemet var dåligt.

S började under Göran Persson inse att rent matematiskt måste ett parti som vill vara stort ta hänsyn till medelklassen, eftersom den är större än gruppen låginkomsttagare. Det är samtidigt hos medelklassen man hämtar de stora skatteinkomsterna. Däri ligger S stora dilemma. 

Persson vill göra kommunalskatten lika för alla, runt 30 procent. Men vi har redan ett utjämningssystem. Den orättvisa han pekar på, hög skatt och dålig service, beror ofta på att en kommun är för liten. Lösningen är samverkan över gränserna.

Han vill också höja pensionerna utan att höja pensionsåldern. Det skulle ytterligare öka skattetrycket på medelklassen. Redan i dag avsätts totalt 17,2 procent (upp till 7,5 basbelopp) av våra inkomster dit. En bättre och billigare lösning är att ha riktade bidrag till de fattigare pensionärerna.

Göran Persson, som annars var tidigt ute med klimatfrågor, säger märkligt nog nej till höghastighetståg. Men varför ska staten, som har som mål att minska utsläpp, stå i vägen för de klimatvinster som snabbtågen innebär? Snabbtågen skulle dessutom skapa förutsättningar för tätare bebyggelse utanför och mellan storstäderna, vilket skulle gynna många regioner och minska klyftor mellan stad och land. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?