ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Ledare Ledare

Lotta Engzell-Larsson: AI gör ekonomin bättre

  • Alicia Wikander som kvinnlig AI i filmen Ex Machina från 2014. Foto: Flickr

När Alphabets (Google) ordförande Eric Schmidt på tisdagen framträdde vid ett seminarium om framtidens jobb i Stockholm konstaterade han att det de flesta människor vill att robotar ska kunna göra är städa och diska. Det är svårare än man tror att utveckla städrobotar, tyvärr. Men det kommer att ske.

Vid seminariet presenterade konsultfirman McKinsey rapporten ”The future of work”. Den visar att 46 procent av alla dagens arbetsuppgifter kommer kunna vara automatiserade runt 2030. En del jobb försvinner men fler nya tillkommer. En annan slutsats är att det inte främst är de lågkvalificerade jobben som påverkas i den här fasen, utan tjänstemän, som revisorer. Repetitivt processande av information lämpar sig väl för automatisering.

Artificiell Intelligens (AI) har länge funnits i form av industrirobotar. Det stora genombrottet nu innebär inte bara att fler tjänster automatiseras, utan AI är framför allt lösningen i ett samhälle där ny kunskap och information flödar, och komplexiteten hela tiden ökar. Med AI-stöd kan vi sortera fram vad som är relevant. På så sätt kan vi förbättra processer och dra nytta av ny forskning.

Som alltid är det en konkurrensutsatt miljö som driver förändring, vilket Ericssons blivande ordförande Ronnie Leten stillsamt påpekade vid seminariet. I McKinseys optimistiska scenario, där Sverige anpassar sig snabbt, ökar BNP per capita med 3,4 procent per år med hjälp av AI, och sysselsättningen stiger med 4,9 procent. Men om svenska bolag inte satsar tillräckligt på den nya tekniken bromsar tillväxten och nettoeffekten på sysselsättningen blir -0,6 procent.

Sverige klassas av McKinsey som ett av Europas nio digitalt mest offensiva länder. De övriga är Belgien, Danmark, Norge, Estland, Finland, Irland, Luxemburg och Nederländerna. Det är förstås ingen händelse att samtliga dessa länder är små, och därmed har en känsla av brådska. Det är viktigt att behålla den känslan.

Det är oroväckande att många talar om AI och innovationerna som hot, inte minst ekonomiskt, snarare än möjligheter. I tisdagens Di gav ekonomen Ryan Avent, redaktör på tidskriften Economist, sin häpnadsväckande syn på en framtid där AI förändrar arbetet. Han tror att det kommer innebära ett dramatiskt överskott på arbetskraft och vill ha ett totalt skattetryck på 80 procent för att möta situationen.

När arbetskraftens andel av inkomsterna faller, vilket redan sker i hela den utvecklade världen, föreslår många instinktivt, som EU, högre skatter, inte minst på kapital, för att jämna ut styrkeförhållandena.

Kanske borde man tänka tvärtom, att fler löntagare även borde bli kapitalägare och därmed få del av kapitalvinsterna. Det kan exempelvis ske genom att en del av lönen utbetalas som aktier eller optioner.

Problemet är också att Avent, som många andra anglosaxiska debattörer, har som utgångspunkt ett totalt skattetryck och en fördelningspolitik som inte är i närheten av de svenska. I USA är skattetrycket 26,4 procent, i Storbritannien 32,5 procent och i Sverige 43,3 procent. Avents tanke om en nivå på 80 procent, i kombination med medborgarlön, saknar all verklighetsförankring. Dessutom är det uttryck för en väldigt pessimistisk syn på utvecklingens kraft.

Optimisterna måste ta mer plats i debatten. Produktiviteten har stagnerat i många västländer de senaste åren. Det som krävs är just den skjuts en ny teknik som AI kan ge.

Ökad produktivitet ger utrymme för ökade vinster och nya satsningar. De jobb som försvinner permanent finns i stagnerande företag som inte investerar i ny teknik. I många fall är robotar snabbare, säkrare, starkare och gör färre fel än människan. Men människan är överlägsen som arbetsledare, och många jobb kräver att roboten samarbetar med en mänsklig varelse. I framtiden kommer nya behov uppstå som nya företag tillgodoser.

Enligt en enkät med 800 bolag i åtta av världens mest digitaliserade länder planerar 68 procent av svenska företag investeringar i AI. Det ska jämföras med snittet på 59 procent. Det är goda nyheter, men också helt nödvändigt, en hygienfaktor.

Eric Schmidt är inte särskilt orolig för att slås ut av andra jättar. Han räds de smarta unga personer som just nu sitter i sina garage och jobbar på nya idéer.

Tyck till