1515
Annons

Lööfs nya block blir mest en räkneövning

Sverige har tre block, enligt Annie Lööf. Ett konservativt och ett socialistiskt block, samt ett liberalt mittenblock. I den stora intervjun i helgens Di Weekend berättar centerledaren om sin syn på politiska samarbeten. Hon upprepar ståndpunkten att partiet inte ska ha något att göra med Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, och hon håller inte med om att motståndet till just V skulle ha tonats ned på sistone.

Annie Lööf.
Annie Lööf.Foto:Jesper Frisk

Men hon säger att de sex partierna mellan V och SD utgör 70 procent av riksdagen och kan kombineras i 10–15 olika regeringskonstellationer.

Det där är spännande matematik, som många ägnade sig åt efter valet 2018. Ett oklart valresultat skulle kunna bli en fungerande regering om man bara pusslar ihop partierna rätt. Men räkneövningarna stämde ändå inte med verkligheten. Inget av de två partier som omväxlande har lett samtliga regeringar de senaste 39 åren hade några planer på att ingå i en regering som de inte själva leder. Det kunde både S och M säga med en rimlig grad av självförtroende. 

Detta kan man ogilla, men det är likafullt en realitet, som i sin tur leder till att det inte finns tillräckligt med mandat kvar till en oortodox regeringslösning.

Visst kan dessa förutsättningar ändras om styrkeförhållandena förskjuts kraftigt i nästa val, men sådana här resonemang brukar göras utifrån nuvarande partistorlekar.

I januari 2019 gjorde två partier, C och L, ett vägval som innebar att de stödde en regeringsbildare från den andra politiska sidan. Det är just detta som har lett till att uppmärksamheten för dessa partier mest har handlat om regeringsfrågan. 

Men man kan också notera vad som hände med Liberalernas partiledning efter beslutet att distansera sig från S och återvända till den borgerliga sidan. Plötsligt kan Nyamko Sabuni agera i sakfrågor utan att behöva krångla in sig i frågor om relationen till S. På fredagen gjorde hon exempelvis ett utspel med Ulf Kristersson om pandemirestriktionernas följder för barn och unga. 

Tidigare kunde sådana utspel avfärdas som en pliktskyldig markering från partiet om att man inte bara är ett stödparti till S. Men nu kan de bedömas för den sakpolitik de innebär. När ett parti slutar definiera sig utifrån vilka partier man inte vill samarbeta med, då finns det chans att väljarna börjar lyssna på vad politikerna egentligen säger om samhällsfrågor.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Befogad kritik av ESG-fonder

Tidigare i veckan publicerade Di en intervju där Merryn Somerset Webb, journalist och tongivande kritiker av näringslivets hållbarhetsarbete, riktar udden mot de mäktiga amerikanska fondbolagen.

VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.
VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.Foto:MARK LENNIHAN

Att fondernas hållbarhetsarbete skärskådas är välbehövligt. Blackrock, Vanguard och State Street är mäktiga aktörer som tillsammans förvaltar 20 000 miljarder kronor, enligt Wall Street Journal. När fonderna kanaliserar detta kapital till vissa sektorer (och väljer bort andra) får det ibland oönskade effekter.

Med hållbarhetsakronymen ESG (miljö, sociala frågor och bolagsstyrning) som ledstjärna har fondbolagen tagit på sig en roll som sträcker sig långt utanför kärnuppdraget: att maximera vinsterna i de bolag där man är ägare och generera högsta möjliga avkastning för spararna.

Fondbolagen själva hävdar att ESG-förvaltningen ger bättre avkastning. Men det återstår att bevisa att så verkligen är fallet. Globala ESG-fonder har presterat sämre än marknaden som helhet under de senaste fem åren, enligt en sammanställning från Bloomberg. Avkastning var i genomsnitt 6,3 procent per år, jämfört med 8,9 procent för en bred fond som inte exkluderade efter ESG-kriterier.

Men ESG-förvaltningen får också andra oönskade effekter. Pengar styrs bort från sektorer där de behövs. Ta den viktiga försvarsindustrin. Före kriget i Ukraina var exempelvis Saab-aktier bannlysta för hållbarhetsfonder. Det misstaget har dessbättre många förvaltare nu korrigerat.

Att bedöma vilken nytta ESG-förvaltningen gör är svårt. Det finns hundratals olika standarder för att mäta ESG, vilket inte precis underlättar för privatpersoner som vill förstå vilken nytta deras sparande har gjort. Tillsynsmyndigheter i USA och Tyskland har i år slagit ned på förvaltare som utan fog kallar sin förvaltning ”grön”. 

De sociala aspekterna av ESG är notoriskt undanglidande. Det som är okej i ett land kan vara helt fel i ett annat. Att ta ställning i sådana frågor kräver djup kännedom och trovärdighet, vilket fondbolag sällan har.

Hållbarhet är en självklarhet i näringslivet i dag, men för att engagemanget ska vara trovärdigt måste det fokuseras på områden där bolaget verkligen kan göra nytta. Skala bort, som tidningen The Economist argumenterar för, S:et och G:et i ESG och fokusera på bolagens koldioxidutsläpp. Och överlåt åt politikerna att stifta lagar och träffa överenskommelser som påskyndar den gröna omställningen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera