1515

Lööfs nya block blir mest en räkneövning

Sverige har tre block, enligt Annie Lööf. Ett konservativt och ett socialistiskt block, samt ett liberalt mittenblock. I den stora intervjun i helgens Di Weekend berättar centerledaren om sin syn på politiska samarbeten. Hon upprepar ståndpunkten att partiet inte ska ha något att göra med Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, och hon håller inte med om att motståndet till just V skulle ha tonats ned på sistone.

Annie Lööf.
Annie Lööf.Foto:Jesper Frisk

Men hon säger att de sex partierna mellan V och SD utgör 70 procent av riksdagen och kan kombineras i 10–15 olika regeringskonstellationer.

Det där är spännande matematik, som många ägnade sig åt efter valet 2018. Ett oklart valresultat skulle kunna bli en fungerande regering om man bara pusslar ihop partierna rätt. Men räkneövningarna stämde ändå inte med verkligheten. Inget av de två partier som omväxlande har lett samtliga regeringar de senaste 39 åren hade några planer på att ingå i en regering som de inte själva leder. Det kunde både S och M säga med en rimlig grad av självförtroende. 

Detta kan man ogilla, men det är likafullt en realitet, som i sin tur leder till att det inte finns tillräckligt med mandat kvar till en oortodox regeringslösning.

Visst kan dessa förutsättningar ändras om styrkeförhållandena förskjuts kraftigt i nästa val, men sådana här resonemang brukar göras utifrån nuvarande partistorlekar.

I januari 2019 gjorde två partier, C och L, ett vägval som innebar att de stödde en regeringsbildare från den andra politiska sidan. Det är just detta som har lett till att uppmärksamheten för dessa partier mest har handlat om regeringsfrågan. 

Men man kan också notera vad som hände med Liberalernas partiledning efter beslutet att distansera sig från S och återvända till den borgerliga sidan. Plötsligt kan Nyamko Sabuni agera i sakfrågor utan att behöva krångla in sig i frågor om relationen till S. På fredagen gjorde hon exempelvis ett utspel med Ulf Kristersson om pandemirestriktionernas följder för barn och unga. 

Tidigare kunde sådana utspel avfärdas som en pliktskyldig markering från partiet om att man inte bara är ett stödparti till S. Men nu kan de bedömas för den sakpolitik de innebär. När ett parti slutar definiera sig utifrån vilka partier man inte vill samarbeta med, då finns det chans att väljarna börjar lyssna på vad politikerna egentligen säger om samhällsfrågor.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?