Annons

Löfvens totalitära anspråk

Om man har en stund över bör man titta på ”The best of Nigel Farage” på Youtube när han begår sina utskällningar i EU-parlamentet.

En liberal ordning som stämplar sina kritiker som odemokratiska är ingen liberal ordning, den är totalitär i sina anspråk.
En liberal ordning som stämplar sina kritiker som odemokratiska är ingen liberal ordning, den är totalitär i sina anspråk.Foto:TT

Mest och helst skäller han på Guy Verhofstadt, tidigare belgisk premiärminister och sedan tio år tillbaka ledare för den liberala gruppen i parlamentet. Polemiken dem emellan har blivit legendarisk.

Nigel Farage är skoningslös, rolig, välklädd - och intressant. Hans grundläggande poäng är att upplysa EU-parlamentarikerna om att den demokratiska legitimiteten i Europa kommer från medlemsstaterna, inte från unionen. Europa är av folket, inte av Guds nåde.

Därför utkämpar han gång på gång sitt sjöslag mot överstatlighet, federalism, EU-domstolen och idén om att EU i alla sina små och stora steg måste sträva efter en allt fastare union.

Nigel Farage drog fel slutsats, att Storbritannien måste lämna EU för att värna sin självständighet. Men hans kritik mot EU är legitim och relevant, även om man har en helt annan syn.

Varje gång de europeiska folken har fått chansen, som de holländska och franska folkomröstningarna om EU-konstitutionen, har de sagt nej till principiell politisk överstatlighet. Hur man än vänder och vrider på valen till EU-parlamentet lyckas de aldrig väcka samma mobilisering som de nationella valen. En nationell regeringschef har större makt och legitimitet än EU-kommissionens ordförande. Efter ett kvarts sekel av politisk union har EU inte fått en gemensam folklig offentlighet.

Men stödet för att vara med i EU är kompakt. Till och med tidigare exit-partier som SD och MP i Sverige, Front National i Frankrike och Lega i Italien, har omprövat sina utträdeskrav. Allmänheten i medlemsländerna gillar sin union, sin fria rörlighet, handeln och känslan av att vara hemma vid Medelhavet. Men de tycks vilja att den politiska maktutövningen i unionen ska vara bunden till nationerna.

Man skulle kunna säga att de europeiska folken successivt har börjat tycka ungefär som svenska socialdemokrater. Marita Ulvskog, den tveklöst mest namnkunniga S-parlamentarikern, motiverade sitt nej till EU 1994 med att nationalstaten är en fungerande arena för demokratin. Hon ansåg att allmänna val, folklig mobilisering, bred debatt och sakkunniga remissrundor kräver ett gemensamt språk, en gemensam offentlighet och till och med en hyggligt gemensam kultur. Man skulle kunna säga att hon redogjorde för en djup socialdemokratisk upplevelse av demokrati och politisk makt. S har aldrig fungerat som ett utpräglat elitprojekt.

S sa ja till EU, men har behållit Ulvskogs maktanalys och skyr därför allt som liknar federalism, är mycket skeptisk till de överstatliga delarna och skulle nog helst vilja slippa EU-domstolens illa motiverade kallduschar, en kritik som också återfinns i en gryende och kvalificerad debatt bland höga svenska jurister.

Efter åtta regeringsår som EU-medlem delar numera även M denna skepsis mot ”Europe overreached”. Det räckte med att Anders Borg åkte på några inledande Ecofin-möten för att 90-talets rosenkindade Ja-till-Europa-entusiasm skulle mogna. Borg morrade om att grekerna inte skulle få en krona, nobbade bankunionen och sa inte ett ljud om svenskt inträde i eurozonen. Magdalena Andersson tycker precis likadant. Och de är rörande överens om Göran Perssons dogm om svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta. Någon fogde på EU-nivå vill de absolut inte se.

Den svenska hållningen, och särskilt de svenska socialdemokraternas, är alltså ganska lik Farages. Han för i någon mening svenskarnas talan, eller i alla fall säger det som socialdemokraterna inte vågar säga.

Samtidigt mobiliserar nu svenska S med full kraft mot Nigel Farages europeiska partivänner. Partiordföranden och statsministern Stefan Löfven menar att socialdemokraterna står som garant för demokratin, inte bara i Sverige utan numera också i Europa. Den ”konservativa högern” går inte att lita på. Beviset är kompromissen i Januariöverenskommelsen med C, L och MP som stänger ute ”högerextremisterna”. Alternativet till den typen av kompromiss, sa han på ett sammanbitet upptaktsmöte den 8 februari, har vi sett förut: ”På slagfälten i Verdun, i gasugnarna i Treblinka, framför massgravarna i det forna Jugoslavien”.

Det är en hisnande tankefigur. Och djupt skadlig.

Inte bara för att statsministern definierar oppositionen i Sverige som odemokratisk, vilket Riksdagen faktiskt måste ta itu med. Eller för det lättsinniga och grova missbruket av historiska katastrofer. Lika illa är att han som regeringschef i ett av EU:s medlemsländer så övertydligt visar att unionens politiska elit inte tål principiell maktkritik.

En liberal ordning som stämplar sina kritiker som odemokratiska är ingen liberal ordning, den är totalitär i sina anspråk. Det är fullt legitimt att inifrån verka för att medlemsländer ska ha mer makt på bekostnad av gemensamma institutioner. Det är fullt legitimt att anse att den egna och andras nationer har större demokratisk tyngd än EU-parlamentet. Och det är till och med är fullt legitimt, dock illa, att som britt vilja lämna EU.

Vårens EU-val är redan en succé i ett avseende: unionens nationalistiska rörelser håller på att europeiseras och integreras i gemensamma institutioner. Det är en vinst för samarbetet, inte ett hot. Den svenske statsministern bör tänka om. Och EU måste börja byggas av hopp inför sin framtid och inte av skräck för sitt förflutna.


Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?