Löfven missbrukar statsministerrollen

Demokratin är i fara vid ett maktskifte, enligt statsminister Stefan Löfven. Han kom med detta budskap i SVT-intervjun ”30 minuter” och syftar på en M-ledd regering som samarbetar med SD.

OVÄRDIGT. Stefan Löfven varnade för att demokratin är i fara om Ulf Kristersson blir statsminister med stöd av SD. Han intervjuades i SVT i onsdags kväll av Anders Holmberg.
OVÄRDIGT. Stefan Löfven varnade för att demokratin är i fara om Ulf Kristersson blir statsminister med stöd av SD. Han intervjuades i SVT i onsdags kväll av Anders Holmberg.Foto:SVT

Statsministern ska leda landet. Han ska trovärdigt redogöra för läget i landet. I hans roll ingår att varna för risker och vägleda allmänheten, exempelvis under pandemin som är den djupaste samhällskrisen på decennier. Han ska vara den yttersta garanten för statens skydd av medborgarna vid allvarliga faror som grov brottslighet, terrorism och för den delen angrepp mot demokratin. När det råder informationskaos under en kris ska man kunna lita på statsministerns ord, att han efter bästa förstånd och kunskapsläge redogör för situationen som den är, och på ett rimligt sätt värderar farligheten i en samhällskris.

All denna auktoritet kastar statsministern över bord när han varnar för att demokratin är i fara om oppositionsledaren blir regeringschef. Hur ska man kunna ta honom på allvar när det verkligen råder en samhällsfara?

Och för de medborgare som tror på honom, att demokratin är i fara, hur ska de agera efter ett maktskifte som ju tydligen hotar demokratin? Organisera sig underjordiskt för att återinföra demokratin om den faller? Vända sig till internationella domstolen i Haag? Lämna landet? För de flesta av oss är det ju otänkbart att leva i något annat system än demokrati.

Den som tycker dessa retoriska frågor är överdrivna visar att de inte tar statsministerns ord på allvar. Det är bara ett spel. Ett spel ovärdigt en statsminister.

Försvarsminister Peter Hultqvist gjorde nyligen, i Göteborgs-Posten, en uttrycklig jämförelse mellan SD:s relation till muslimer och judarnas situation på 1930- och 1940-talen. Detta alltså sagt av den minister som har till uppgift att värdera yttre hot mot Sverige och mot demokratin och göra avvägningar om säkerhetsåtgärder. Att göra obefogade jämförelser med Förintelsen brukar inte vara accepterat hos etablerade politiker. MP-språkröret Åsa Romson fick ge en offentlig ursäkt för att hon hade gjort det under en hetsig debatt. Vad ska man säga om Peter Hultqvist som skriver det i en egen debattartikel?

Det finns gott om hyckleri i S-ledningens retorik, och det handlar inte bara om att partiet har lutat sig mot ett kommunistiskt parti i decennier. Det allra första som hände när SD hade kommit in i riksdagen var att S-ledaren Mona Sahlin tog strid om talmansposten, en omröstning som hon inte hade kunnat vinna utan SD. Några år senare tog S aktiv hjälp av SD för att fälla delar av alliansregeringens budget och lade därmed grunden för en ny riksdagspraxis som S numera ständigt kritiserar. Det är svårt att säga att S visade respekt för att partiet hade förlorat valet 2010. Och sedan dess har socialdemokratin inte tvekat att ta hjälp av SD i olika frågor.

Om nu en regering med samröre med SD innebär att demokratin hotas, borde då inte S göra allt för att hålla SD borta, en uppgift som borde vara viktigare än den egna makten? Svaret från Stefan Löfven är nej. Under regeringsbildningen 2018 formulerade han ”glöm det-doktrinen”. Frågan gällde om S kunde stödja en regering som leds av något annat parti, exempelvis C (för att hålla undan SD). Glöm det, var svaret.

Om man nu är orolig för att en ny regering ska börja montera ned rättsstatens principer borde man göra allt för att säkerställa dessa. Att göra domstolsväsendet mer oberoende, att införa fler inslag av maktdelning, har Socialdemokraterna historiskt sett varit ointresserade av eftersom det begränsar också S-regeringars makt. Exempelvis var socialdemokrater intensiva motståndare till en oberoende riksrevision.

För två veckor sedan var chefs-JO Elisabeth Rynning gäst i Ekots lördagsintervju och beklagade att ombudsmannaväsendet har ett alltför lågt konstitutionellt skydd. Hon pekade på att en JO i Sverige kan få sparken utan förklaring, något som kritiseras av Europarådets Venedigkommission.

Den som använder ”Ungern” som skällsord och påstår att andra partier vill ha det som i det landet borde se som sin uppgift att öka skyddet för domare och liknande funktioner i rättsstaten.

Stefan Löfven jämförde SD med Donald Trump i en riksdagsdebatt på torsdagen. Men han borde också fundera över om hans eget parti kan anklagas för samma sak. För vad var det Donald Trump sa, jo att demokratin är hotad om hans motståndare vinner makten.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från HPE SverigeAnnons

Snabbare digitalisering ställer krav på IT-infrastrukturen

Trots att det senaste året har sett en explosiv utveckling inom digitaliseringslösningar och transformationsarbete, kommer digitaliseringen aldrig igen att gå så långsamt som den gör  just nu. Det kommer alltså att krävas stor flexibilitet och snabbrörlighet för att hänga med i den framtida utvecklingen som bara kommer gå snabbare och snabbare. 

– Förmågan att agera snabbt på förändringar kommer att vara viktigare än någonsin, men detta kräver ett nytt sätt att tänka, inte bara när det gäller tekniken i sig, säger Stephan Andersson, Sverigechef för hybrid IT på HPE.

I grunden kräver all form av digitalisering, oavsett om det gäller smarta tv-apparater, bilar eller stora datacenter, tre huvudsakliga komponenter: beräkningskraft, en fysisk plats att lagra datan och ett sätt att flytta den. I praktiken innebär det servrar, lagringsutrustning och nätverk. 

– Allt färre vill investera i att äga sin infrastruktur, utan föredrar att konsumera såväl servrar som lagring och nätverk – digitalisering as-a-service, konstaterar Stephan Andersson.

Lanserar ny servergeneration

As-a-service-trenden har snabbt blivit populär inom det digitala transformeringsarbetet, inte minst eftersom den kraftigt ökar företags flexibilitet och därtill ger möjlighet att både skala upp och ner, och anpassa över tid. Förmågan att kravställa sina digitala tjänster och ständigt hålla sig à jour med teknikens framsteg med bara en enkel månadskostnad lockar allt fler, i synnerhet eftersom allt fler inser att de behöver vara mer digitaliserade genom hela kedjan, hela vägen ut till kund. 

– Ökade digitaliseringsbehov ställer höga krav på den underliggande infrastrukturen. Därför ska HPE nu i dagarna lansera en ny servergeneration baserad på ny processorkraft från Intel, som är både snabbare, säkrare och bättre. Därmed kan företag göra mer för mindre och ägna sin tid åt att ställa nya frågor istället för att vänta på svar. Resultatet blir ökad kostnadseffektivitet, högre intäkter, snabbare time-to-market och bättre kundservice.

Förändring av processer och beteenden

Då HPE står för hela 40 procent av den svenska servermarknaden och därmed är den största leverantören av IT-infrastrukturlösningar i hela Sverige innebär detta en betydande uppväxling för många verksamheter. Stephan betonar dock att det inte enbart är tekniken som spelar roll för de företag som vill driva sin transformering framåt; ett tydligt förändringsfokus inom både processer och beteenden är minst lika viktigt. 

– Är ny teknik eller nya system inte förankrade i verksamheten är risken att de fallerar. Det gäller därför att hålla ögonen på bollen om man väljer att göra den här typen av investeringar och tänka på konkreta följder: kommer det att effektivisera de interna processerna, och än viktigare – kommer det att medföra en förbättring för slutkunderna?

Förankra genom hela leveranskedjan

Här menar Stephan att det finns enkla grepp att ta till för att bättre förankra nya IT-satsningar. Ett första steg är att lyfta blicken till användarna och deras behov. En annan åtgärd, som blir allt vanligare, är att etablera styrgrupper – som också inkluderar slutkunder.

– Detta skulle emellertid fler behöva göra. Till syvende och sist handlar det om att utforma ett upplägg där tekniken nyttiggörs och användarna är nöjda, samtidigt som man lägger en stabil grund och förbereder för eventuella hinder i framtiden. Vi fick kämpa hårt när Covid-19 slog till och vi vet inte hur morgondagen ser ut; därför blir flexibiliteten hos as-a-service-leverantörer med den senaste tekniken, även levererad som tjänst, en allt större affärsfördel, avslutar Stephan. 

HPE driver nästa våg av digital transformation

Vill du veta mer? Då ska du anmäla dig till Compute day! 

Mer från HPE Sverige

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE Sverige och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?