1515

Löfven borde ge löften även om andra skatter

Det blir ingen ny fastighetsskatt, lovar Stefan Löfven. ”Vanligt folk ska aldrig behöva oroa sig för att behöva gå från hus och hem”, skriver han på Facebook.

VALLÖFTE. Stefan Löfvens besked att det inte blir någon ny fastighetsskatt var tydligt. Om han kunde ge motsvarande löfte för kapitalskatterna, skulle det få betydelse för det svenska investeringsklimatet.
VALLÖFTE. Stefan Löfvens besked att det inte blir någon ny fastighetsskatt var tydligt. Om han kunde ge motsvarande löfte för kapitalskatterna, skulle det få betydelse för det svenska investeringsklimatet.Foto:Henrik Montgomery

Han lämnar beskedet efter att flera partidistrikt tagit ställning för att de vill ha en ny fastighetsskatt.

Hans formulering är tydlig, och faktiskt trovärdig. Det finns tre sorts skatter som den nuvarande S-ledningen är vaccinerad mot: Fastighetsskatten, eftersom det är en allmän uppfattning att den frågan var en av orsakerna till valförlusten 2006. Förmögenhetsskatten, eftersom det fanns en förståelse redan hos Göran Persson för att den skatten var skadlig. Arvsskatten, eftersom den avskaffades 2004 av en enig riksdag på förslag av en S-regering med Magdalena Andersson i en central placering i Finansdepartementet.

Det finns förstås ingen garanti för någonting, exempelvis att likartade skatter återkommer i någon annan form. Men det finns inte anledning att betvivla sanningshalten i Stefan Löfvens budskap. Kanske får det också en återhållande effekt ute i landet, när S-föreningarna ska förbereda sig för partikongressen i november.

För Stefan Löfven och Magdalena Andersson är löftet om fastighetsskatten nödvändigt. De kan inte ha den här frågan hängande över sig i valrörelsen.

Men det är också ett viktigt besked till allmänheten, att Sveriges största parti inte tänker medverka till en ny fastighetsskatt. Även den som inte har en tanke på att rösta på Socialdemokraterna har nytta av denna kunskap. Man kan göra sina boendekalkyler utan att behöva oroa sig för just den här osäkerhetsfaktorn.

Men även om det nog går att lita på S-ledningen just när det gäller dessa skatter är det mer osäkert vad som gäller för kapitalskatten. I åratal har Magdalena Andersson talat om kapitalvinster som en orsak till ökande klyftor. Hon har varit öppen för höjda kapitalskatter och har särskilt nämnt 3:12-skatten, alltså skatten på entreprenörsdrivna företag. Men hon vet att svenska kapitalinkomster inte är underbeskattade, även om hon inte skulle medge det offentligt.

I internationell jämförelse ligger Sverige högt. Detta har uppmärksammats åtskilliga gånger på denna ledarsida, senast i går av Frida Wallnor. Det gäller exempelvis skatten på aktieutdelningar (särskilt när bolagsskatten räknas med). Enligt en färsk Timbro-rapport ligger Sverige helt klart i övre halvan av OECD-länderna. 

De flesta politiker är medvetna om hur lättrörligt kapitalet är som skattebas. Höjer man skattesatsen flyr kapitalet, och då blir det mindre pengar till statskassan i alla fall. Och de politiska krafter som ändå vill höja dessa skatter kommer att få svårt att samla en majoritet.

Så är det inte lika bra att ge ytterligare ett löfte: ”Det blir inga höjda kapitalskatter.” 

Detta skulle inverka mycket positivt på investeringsklimatet. Det skulle få stor betydelse att få veta att både vänster och höger är överens om att det inte ska bli någon skattechock för jobb och företagande. Entreprenörer kommer att våga satsa tid och energi på sin idé. Investerare kommer att kunna räkna på sina kalkyler utan att ta höjd för politiska risker. Företagare kommer att våga ha kvar sitt kapital längre i bolaget. Färre affärsbeslut kommer att tas av skatteskäl.

Det går inte att överskatta vad den avskaffade förmögenhetsskatten innebar för kapitalförsörjning för Sveriges näringsliv, när pengarna återkom till Sverige och när nya pengar inte flyttade ut. Likaså är det viktigt att se vad den avskaffade arvsskatten betydde för familjeföretagens planeringshorisont. Ett stabilt löfte om att inte förvärra skattesituationen skulle gynna Sverige och de totala skatteinkomsterna. 

Ökade skatteinkomster kommer nämligen inte från höjda skattesatser, utan från ökade skattebaser. Med andra ord: När det går bra för Sverige kommer det in mer skatter. Och för välfärden är det kronor och ören som räknas, inte procentsatser.


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?