ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 27 MAJ Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Ledare: Inte fackets uppgift att sätta vd:s lön

  • Foto: Anders Wiklund/TT

LO producerar sedan 18 år en rapport för att skildra hur den ekonomiska ojämlikheten i Sverige utvecklas. Årets upplaga skiljer sig dock en del från föregående års. Den här gången kommer LO med ett antal offensiva förslag till lagar och regler för att bromsa löneökningarna i näringslivstoppen i syfte att minska klyftorna.

Avsikten med inspelet är förstås att få fart på debatten om inkomstskillnader och förskjuta tyngdpunkten till vänster i början av valåret 2018. LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson konstaterade lätt irriterat på onsdagens presskonferens att det inte finns samma debatt om vd-lönerna i Sverige som i många andra länder. 

Orsaken till det uteblivna raseriet är förstås att skillnaderna inte är lika stora som i andra länder. I USA kan en storbolags-vd tjäna motsvarande ett par hundra miljoner kronor på ett år, delvis för att bolagen är större men också av kulturella skäl. I Sverige tjänar de allra bäst betalda (med enstaka undantag) i de största börsnoterade bolagen, som AB Volvo, sällan mer än runt 25 miljoner kronor inklusive bonus. Denna kulturskillnad förklarar möjligen varför Electrolux tidigare vd, amerikanen Keith McLoughlin, inte tyckte att hans 165 miljoner på fem år var något att bråka om.

LO-rapporten jämför knappt 200 personer i olika eliter i samhället, varav 50 storbolagsdirektörer, med industrilönen. Värdet av att mäta klyftan mellan en så liten grupp och ett brett industriarbetarkollektiv är dock begränsat. Den skillnaden har ingen betydelse samhällsekonomiskt eller fördelningspolitiskt, utan är mer en politisk-filosofisk fråga. Klyftor är problematiska främst om människor känner att de är orättvisa, och den sociala rörligheten minskar så att drömmar inte kan förverkligas. Det är sannolikt vad som drabbat USA. 

Men med sitt offensiva förslag om att lagstifta om maxlöner siktar LO nog in sig på en betydligt större grupp än dessa 50 chefer.

Lönerna för toppcheferna i svenska börsbolag har dragit i väg därför att bolagen blivit större och mer vinstrika de senaste decennierna, det motiverar ett lönelyft. Man jämför sin ersättning med utländska konkurrenter, men konkurrensen om personer står främst mellan olika bolag och sektorer i Sverige.

Många har optionsprogram, och eftersom börserna har stigit i tio år har även kapitalvinsterna gjort det. Stora delar av befolkningen har dock också fått glädje av börsuppgången, genom stigande pensioner och rikare fackförbund. 

Eftersom det inte går att lyfta industriarbetarlönerna så mycket att det minskar klyftorna vill LO nu lagstifta om att bromsa de högsta lönerna. Organisationen vill bland annat införa lönetak och i bolaget beskatta eller lägga avgift på löner som överstiger en viss nivå. Det vore ett betydande ingrepp i avtalsfriheten och skulle försvåra rekrytering.

LO vill också att det ska krävas kvalificerad majoritet för att rösta igenom ledningens ersättning på bolagsstämman, samt att styrelsen ska kunna avsättas om mer än 25 procent röstar nej till styrelsens ersättningsförslag mer än två år i rad. Men LO ska inte ge sig in i detta, ledningens och styrelsens ersättningar är en ägarfråga. Det är bra att ägarna blir mer aktiva men facket ska inte införa någon slags stopplag.

LO lutar sig, liksom de flesta svenska debattörer som oroas över klyftorna, mot studier utförda utomlands, företrädesvis av Nobelpristagare i USA. Där är ojämlikheten mätt som ginikoefficient nästan dubbelt så hög som i Sverige även om den ökat här. Slutsatsen att svenska vd-löner måste sänkas och skatter höjas för att minska farliga klyftor bygger därför på felaktiga premisser. 

De politiskt och mänskligt mest oroande klyftorna i Sverige går i dag mellan de som jobbar och de som inte jobbar. Det löser man inte genom att sätta ett tak på vd-löner. Därför måste LO:s förslag riktade mot företagens styrning bemötas och sänkas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies