1515

Livsfarligt låta Bryssel bestämma över skogen

Ska Sverige förlora kontrollen över skogsbrukets förutsättningar? Detta är vad som står på spel med de förslag från EU-kommissionen som kom på onsdagen och där ytterligare en del kommer att komma inom den närmaste framtiden.

GREEN DEAL. EU-kommissionens klimatpaket presenterades på onsdagen. På bilden Ursula von der Leyen flankerad från vänster av Frans Timmermans, Adina Vălean, Paolo Gentiloni, Kadri Simson och Virginijus Sinkevičius.
GREEN DEAL. EU-kommissionens klimatpaket presenterades på onsdagen. På bilden Ursula von der Leyen flankerad från vänster av Frans Timmermans, Adina Vălean, Paolo Gentiloni, Kadri Simson och Virginijus Sinkevičius.Foto:Valeria Mongelli

Det är kombinationen av två lagförslag och EU-kommissionens ”Skogsstrategi” som kan bli förödande för svenskt skogsbruk på två sätt. För det första genomsyras dessa EU-initiativ av en syn på skogen som enbart en miljöfråga, inte som den basnäring den är. Tillspetsat bygger denna syn på att skogen är en kolsänka, dess syfte är att suga upp koldioxid och därför stå kvar obrukad.

För det andra lyfter lagförslagen upp skogsbruk till en EU-kompetens, vilket det egentligen inte är. Men genom att definiera skogsbruk som en miljöfråga finns det enligt EU-kommissionens synsätt mandat för detta. Dessutom finns en strävan att det är EU-kommissionen som ska ha den egentliga makten över skogsbeslut utan inblandning av Europaparlamentet eller regeringarna i ministerrådet.

Allt ryms inom ”Green Deal”, flaggskeppsprojektet för EU-basen Ursula von der Leyen. På onsdagseftermiddagen presenterade hon och ett antal kommissionärskolleger sitt stora paket.

För skogen handlar det om förnybarhetsdirektivet (RED III) och LULUCF.  Det förstnämnda är det tredje i ordningen och innebär återigen ändringar i vad som ska anses förnybart. LULUCF handlar om markanvändning, och stipulerar hur stora avverkningsvolymer ett medlemsland ska få ha.

På fredag kommer skogsstrategin. Många har uttryckt oro för vad den ska innebära. Ett brev till kommissionen från elva regeringar visar detta tydligt. Det är de skogsansvariga ministrarna i bland annat Tyskland, Frankrike och Finland som är ”djupt oroliga” för innehållet i skogsstrategin. De vill inte att skogsbruk ska bli en ny EU-kompetens. De oroar sig för att skogsfrågor reduceras enbart till miljööverväganden. De hänvisar till att skogsstrategin bortser från en rad tidigare EU-beslut om skogens funktion. Ministrarna begär i brevet att skogsstrategin ska skjutas upp, men nu kommer den alltså ändå på fredag.

Om Sverige hade haft en landsbygdsminister när brevet sändes den 5 juli skulle hon eller han säkerligen ha undertecknat brevet. Något annat vore konstigt med tanke på att statsminister Stefan Löfven har talat direkt med Ursula von der Leyen om den svenska oron för skogen.

EU-kommissionen förespråkar en centralt beslutad ordning för hur skogen får användas. Det kallas ibland kaskadprincipen och handlar om att en råvara i första hand ska brukas till sin mest högkvalitativa användning, i skogens fall kanske till att bygga hus. 

I de diskussioner som har förts handlar det inte bara om att EU-nivån ska besluta om skogen på något övergripande plan, med ett direktiv där länderna själva får besluta hur de bäst uppnår målen. Tanken är att de konkreta besluten ska tas av EU-kommissionen genom så kallade delegerade akter.

Detta beslutssätt har blivit aktuellt när det gäller taxonomin, alltså EU:s klassificering för hållbara investeringar. Där har det blivit så att själva lagstiftningen om taxonomin är rätt kortfattad och den delegerade akten är mycket omfattande. Man delegerar alltså det väsentliga beslutsfattandet till kommissionens tjänstemän. Dessa delegerade akter kan, om de en gång införts, bara stoppas av en kvalificerad majoritet i EU, vilket är mycket osannolikt.

Detta står i strid med tanken med delegerade akter, att det är teknikaliteter som ska överlåtas till kommissionen, inte det materiella innehållet.

Det är livsviktigt för Sverige att få behålla bestämmanderätten över skogspolitiken. I EU-systemet finns det uppenbarligen alltför lite förståelse för hur skogsbruk fungerar i Norden.

Det försåtliga är att det finns krafter i Sverige som bidrar till en sned bild av den svenska skogsanvändningen. Henrik Sjölund, vd för börsnoterade Holmen, pekade nyligen i Tidningen Näringslivet på hur svenska staten, genom Naturvårdsverket, rapporterar in för låga siffror över hur mycket svensk skogsmark som är skyddad.

Striden om skogsbruket är tillräckligt polariserad här hemma i Sverige – vilket inte minst striden om januarisamarbetet vittnar om. På EU-nivå kommer det att bli ännu mer låst läge. Denna näring är av så avgörande ekonomisk betydelse för Sverige att regeringen måste göra allt för att hindra en överföring av besluten om skogsanvändning till Bryssel.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?