1515
Annons

Livet skyddas inte av att stängas ned

LEDARE. Pandemin är en allvarlig händelse, men den bör inte ändra hur vi ser på samhället och den politiska maktens gränser. 

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Mänskligheten har alltid levt med, och dött av, olika sjukdomar. Det ingår i livsvillkoren. Men sedan ett par hundra år har vi lärt oss att bota och förebygga många allvarliga åkommor. En av de viktigaste upptäckterna spelar just nu en central roll i våra liv, vaccin. Edward Jenner uppfann det första, mot smittkoppor, redan 1796. 

När regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) tre dagar före julafton inför nya restriktioner för att bromsa smittspridningen är det viktigaste budskapet alltjämt: Ni 1,5 miljoner svenskar som ännu inte har vaccinerat er, gör det! FHM inskärper att även om vaccin inte innebär ett absolut skydd mot spridning, så är det det bästa skydd vi har, och det gör att man blir mindre sjuk om man smittas. Den tredje sprutan ökar skyddet.

Vi har kommit långt sedan EU godkände de första vaccinerna för bara ett år sedan. På drygt ett halvår framställde några privata läkemedelsföretag vacciner som fungerat, även om de måste fyllas på. Inte heller verkar de ha några allvarliga biverkningar för det stora flertalet. Samtidigt har det utvecklats en handfull läkemedel mot svår sjukdom i covid. 

Om alla som kan vaccinera sig gör det ökar möjligheterna att hålla samhället öppet och leva ganska normalt. Det är viktigt både för individer, framför allt de unga, och samhällets och ekonomins funktion. Myndigheterna och politikerna har en balansgång att gå här. De har ibland skäl att påpeka allvaret, men det finns inget skäl till panik. Kunskapsläget är ett helt annat nu än för två år sedan.   

När covid-19 började sprida sig våren 2020 gick mångas tankar till pesten så som den skildrades av Thomas Mann i ”Döden i Venedig” (1911), och Albert Camus mer politiska ”Pesten” (1945). Båda böckerna behandlar de existentiella frågor som väcks när människan står inför en dödlig kraft hon inte kan kontrollera eller värja sig inför. 

Oron över pandemin gav upphov till auktoritära impulser i många länder. Längtan efter någon som klev fram och tog kommandot. Längtan efter tydliga besked, även när förnuftet sa att sådana inte fanns att få. 

Många länder tog i det läget till kraftfulla åtgärder som att stänga ned privata och offentliga verksamheter och begränsa medborgarnas rörelsefrihet. I en del fall verkar det ha lett till lugn initialt. Men med tiden tröttnade stora delar av befolkningen. I exempelvis Tyskland har allmänheten demonstrerat och protesterat. Och över tid verkar nedstängningar inte hjälpa. 

Sverige fick hård kritik för sin strategi att i stor utsträckning lita till medborgarnas eget ansvar och omdöme. Inga böter. Få tvingande regler. Den politiska makten under Stefan Löfven var vag och överlämnade ansvaret på FHM och regionerna. 

Magdalena Andersson har från sitt tillträde strävat efter att skapa bilden av att hon har tagit kontroll. Förändringen är också tydlig på andra sätt. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell har ersatt statsepidemiologen Anders Tegnell på scenen. Kanske anses han förbrukad, alltför förknippad med senfärdigheten i början av pandemin. Men pandemin blottade också svagheter i regionerna och i äldrevården, sådant som Tegnell knappast kan lastas för. 

Pandemin är en allvarlig händelse, men den bör inte ändra hur vi ser på samhället och den politiska maktens gränser. Den politiska makten måste besinna sig, och inte falla för frestelsen att se stark ut. 

De nya restriktionerna liknar de som Sverige hade under en period under 2020 då smittspridningen var hög. Begränsningar i antal och avstånd vid större offentliga sammankomster, och max 50 personer på privata fester, avstånd i handeln och inställda sportcuper och läger för ungdomar. Endast sittande gäster på restauranger - men denna gång inga krav på tidig stängning vilket är bra. Förhoppningsvis stannar det där. 

Proportionalitet är helt centralt. Oron är stor för den nya varianten omikron, den är mer smittsam, men den är också mindre allvarlig. I år har den vanliga influensan åter kopplat sitt grepp om oss. Vaccination rekommenderas även här. I genomsnitt behandlas 11 000 personer varje år på sjukhus för influensa, knappt 700 personer dör (Socialstyrelsen). Sannolikt kommer även covid att landa där så småningom. Vi kan, och bör, eliminera uppenbara risker, men om vi försöker eliminera all risk slutar vi leva.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?