1515
Annons

Lika dåligt är jämlikt men inte önskvärt

LEDARE. Alltför ofta innebär jämlikhetssträvan att alla får det lika dåligt. Människor ska lägga sig på golvet och en myndighet får i uppdrag att hålla koll på om någon försöker att sätta sig upp eller sträcka sig mot taket.

MEDFINANSIERING. I dag är det i praktiken förbjudet att själv betala, eller skjuta till medel, för en behandling som det offentliga bara delvis, eller inte alls, erbjuder. Det blir orättvist för vissa menar Statens medicinsk-etiska råd.
MEDFINANSIERING. I dag är det i praktiken förbjudet att själv betala, eller skjuta till medel, för en behandling som det offentliga bara delvis, eller inte alls, erbjuder. Det blir orättvist för vissa menar Statens medicinsk-etiska råd.Foto:Fredrik Sandberg/TT

I skolan är problemet välkänt – grundskoleelever som är duktigare än sina klasskamrater får ofta höra att de kan hjälpa dem som ligger efter snarare än att exempelvis få börja med nästa veckas, eller årskurs, uppgifter och läxor. Men även inom vården finns detta problem, det uttrycker sig dock på ett litet annat vis. Kan inte alla få en behandling, ska ingen få den.

Tankesmedjan Timbro har i veckan släppt rapporten ”Egenfinansiering i våden - decenniets valfrihetsfråga” där de presenterar flera reformer för att åtgärda de växande problemen med ökande offentliga utgifter och längre köer till sjukvården. Det mest iögonfallande – inte av rapportförfattarnas förslag, utan av vad de undersökt – är det existerande förbudet mot medfinansiering.

Medfinansiering innebär att patienten och regionen delar på kostnaden för en behandlingsmetod som det offentliga bara delvis erbjuder. Om den inte alls erbjuds kan den behövande egenfinansiera. I dag är detta dock i praktiken förbjudet sedan Statens medicinsk-etiska råd 2015 av jämlikhetsskäl dömde ut medfinansiering som en avvikelse från den etiska plattformen.

Andemeningen är att rika inte ska kunna köpa sig dyra behandlingar som alla inte har råd med. Dels kan man fråga sig varför det ens är en viktig princip, dels fungerar den sällsynt dåligt – desto rikare, desto större möjligheter finns det att betala för vården utomlands. Det som i stället händer är att svenskar till exempel inte får möjligheten att medfinansiera för att lägga till en synkorrigerande lins vid en starroperation eller att skjuta till extra medel för dyrare hörapparater som ligger utanför det offentliga utbudet.

I dessa fall handlar det inte ens om att stänga ute de rikaste från privilegier. Det är ingrepp för några tiotusentals kronor. Det går att spara eller låna ihop till det. En offentlig insamling är också möjlig, många har visat sig solidariska gentemot brottsoffer och människor med vårdbehov när sådana initiativ nått sociala medier. Detta behövs bara om det offentliga inte erbjuder hjälp fullt ut. Och i väntan på att det sker kan riksdagen börja med att avskaffa förbudet för medfinansiering.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Ericsson bör förstå sin roll i världen

Ryssland har med kriget i Ukraina visat att landet bryter mot alla internationella principer och mellanmänskliga normer. Hela västvärlden med företagen i spetsen har tagit avstånd från Putins Ryssland. Men Ericsson hänger sig kvar.

SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.
SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.Foto:Christine Olsson

Ekot avslöjade på fredagen att det svenska telekombolaget har fortsatt att exportera produkter till Ryssland, trots att vd Börje Ekholm vid bolagsstämman i våras bedyrade att alla leveranser till ryska kunder hade avbrutits.

”Under tiden vi gör den här analysen, som förstås inkluderar att förstå sanktionssystemen, så har vi beslutat att avbryta alla leveranser till kunder i Ryssland och Belarus och skjuta upp nya kundprojekt där”, sa Ericssons koncernchef då.

Det handlar, enligt Ekot, om mjukvara för mobilsystem, som har både militära och civila användningsområden. Efter invasionen av Ukraina är det förbjudet att exportera sådana produkter till Ryssland, men flera företag, däribland Ericsson, har ansökt om undantag från sanktionsreglerna. Totalt har Ericsson skickat in tolv sådana ansökningar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och fått sju av dem beviljade. 

Sannolikt gäller de beviljade leveranserna tillägg till redan ingångna avtal. Men varför har då Ericsson inte berättat om detta? Antagligen för att ämnet är så känsligt. Mobilsystem används för all slags kommunikation – mellan människor, datorer och uppkopplade enheter. Radiolänkar och basstationer kan konverteras för militär användning. Men även i sin civila form kan de användas för att dryfta militära aspekter av kriget i Ukraina, till exempel i kontakter mellan försvarsdepartementet i Moskva och styrkorna på marken i Ukraina. Gränsen för vad som är civilt och militärt är flytande.

Att Ericsson, trots att bolagets produkter kan bli verktyg i den ryska krigsinsatsen, väljer att fortsätta att göra affärer med landets mobiloperatörer är obegripligt. Leveranserna må ha varit lagliga men är tveksamma på många andra sätt.

Efter den ryska attacken på Ukraina har västerländska företag på bred front lämnat Putins Ryssland. Inget normalt funtat bolag vill att dess produkter ska förknippas med landet. Mer än 1 200 företag har hittills aviserat att de stänger ned i Ryssland eller begränsar verksamheten i landet mer än vad sanktionerna kräver, enligt en sammanställning från det amerikanska lärosätet Yale. 

Bland de svenska företag som meddelat att de ska avveckla verksamheten i Ryssland finns klädjätten H&M, kullagertillverkaren SKF, lastbilstillverkaren Scania – och Ericsson. Telekombolaget meddelade i april sitt formella beslut att avbryta alla affärer i landet på obestämd tid.

Att lämna Ryssland kostar pengar. I Ericssons fall 900 miljoner kronor. Men det bolagen förlorar i intäkter och nedskrivningar vinner de genom ett ökat anseende och förtroende. Under förutsättning att de inte agerar som Ericsson, och i tysthet fortsätter att göra affärer i Ryssland.

Ericsson verkar inte förstå att affärer i Ryssland efter invasionen av Ukraina verkligen har blivit storpolitik. EU, Storbritannien och USA är indragna i ett ekonomiskt krig mot regimen i Ryssland, ett krig som även involverar företagen i väst.

Det är inte längre möjligt att som företag se sig som neutralt – som en aktör som kan sälja till vem som helst. Detta gäller särskilt Ericsson som är ett få svenska företag vars verksamhet är av säkerhetspolitiskt intresse. I fel händer kan bolagets högteknologiska produkter användas på ett sätt som får förödande effekter.

Ericsson är en viktig aktör för att sanktionerna mot den ryska ekonomin ska bita och för att beröva Putins krigsmaskin kapital och teknologi. Ett företag måste ibland ta ställning och vidta åtgärder som är obekväma, både för en själv och för kunderna. Detta är ett sådant tillfälle. Ericsson måste leva upp till vad bolaget tidigare har sagt och omedelbart upphöra med leveranserna till Ryssland.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera