1515
Annons

Låt vinsterna delas ut, till lägre skatt

LEDARE. Utdelningsförbudet spelar ingen roll för de hårdast drabbade sektorerna eftersom de saknar en vinst att fördela. Men för industrin och bankerna är det hämmande.

HÖGUTDELARE. Alla fyra storbankerna finns bland de tio storbolag som ger högst direktavkastning för 2020. Nordea toppar med 10,3 procent.
HÖGUTDELARE. Alla fyra storbankerna finns bland de tio storbolag som ger högst direktavkastning för 2020. Nordea toppar med 10,3 procent.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Utdelningarna är tillbaka efter ett år av restriktioner. 220 miljarder blir det från de 30 största bolagen. Utdelningsförbudet har gällt bankerna, trots att de inte fått stöd och har buffertar enligt krav. Det har också gällt, och gäller fortsatt, bolag som mottagit pandemistöd och permitteringsstöd. 

För de hårdast drabbade sektorerna spelar utdelningsförbudet mindre roll eftersom de saknar en vinst att fördela. Men boksluten visar att storbankerna står starka. Även de stora industriföretagen är i gott skick. 

Sannolikt kommer många nästa gång vi ser ett kraftigt, tillfälligt ras i efterfrågan inte att söka permitteringsstöd. De kommer istället varsla de anställda direkt för att slippa restriktioner. Det är i första hand en förlust för samhället och de enskilda.

Det finns en allmän bild av att vinstuttagen ökat de senaste åren. Men utfallet beror på vilken period man mäter, och man måste ta hänsyn till konjunktursvängningar enskilda år. Runt dot.com-kraschen år 2000 hade börserna det tufft, direktavkastningen låg runt 1 procent bland storbolagen på OMXS30. 2003 var den uppe på 3 procent, och toppade på 6 procent innan finanskrisen 2009. Den nosade på 5 procent innan pandemin och föll sedan tillbaka förra året. Snittet ligger på 3 procent över tid. Det är inga galna nivåer. 

Utdelningar är en vital del av investerarnas avkastning, belöningen för att de avstår kapital till företagsbyggande. Dessutom utvecklas aktierna i de högutdelande bolagen bättre, 0,5-1,6 procentenheter per år, än börsen som helhet. Mönstret gäller inte bara i Sverige, utan är detsamma i USA, Europa och globala index. 

Politiker måste se att utdelningar är hälsosamma för hela samhället, eftersom stora delar återinvesteras, och går till forskning och pensionsutbetalningar. Småsparare konsumerar en del. 

Eftersom aktier är köpta med kapital som redan beskattats hårt en gång, som inkomst, bör dagens diskussion inte handla om att höja skatten på kapital, som utdelningar, utan sänka den från nuvarande 30 procent för noterade aktier. Svenska utdelningar bör inte höra till dem som beskattas hårdast, vi borde ligga närmare Tysklands 0-28, och Storbritanniens 0-20 procent, än Danmarks 27-42 procent.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från FlasheyeAnnons

”Extra ögon” larmar om oförutsedda händelser innan de sker

Den så kallade lidartekniken har tidigare varit dyr och avancerad - men nu ska den göras tillgänglig för alla. Sensorer som ser avvikelser som människor har svårt att upptäcka, som fungerar lika bra i mörker som i dagsljus och dessutom inte inkräktar på integriteten kommer snart vara vardag i flera branscher, menar Flasheyes vd och grundare Ulf Lindström.

Sensorerna skannar sin miljö med tusentals mätningar och skapar en 3D-modell. De kan ”se” volymer, former och avstånd, däremot kan den inte identifiera personer. När priserna nu sjunker ser Flasheye möjligheten att fler ska kunna använda den smarta tekniken.

– Vi vill demokratisera tekniken. Den gör som mest nytta när vem som helst kan ha råd med den, sätta upp och drifta den, säger Ulf Lindström, vd och grundare.

Inom kort kommer Flasheye lansera ett teknikpaket till aktörer inom säkerhetsbranschen där kunden smidigt kan installera och anpassa tekniken i sina befintliga system. Det följs av en liknande lösning för industrin. 

Hindrar olyckor och produktionsstopp

Många industrier använder fortfarande videokameror för att övervaka produktionen. En teknik som har funnits länge och har begränsningar.

– Det mänskliga ögat har inte möjlighet att se mindre avvikelser. Sensorerna fungerar som extra ögon och larmar direkt om något håller på att hända. Då undviker man kostsamma produktionsstopp, säger Ulf Lindström. 

Brett användningsområde

Inom en snar framtid spår Ulf att tekniken även kommer att appliceras i flera branscher, bland annat i vården, i trafiken och på byggarbetsplatser. 

– 3D-bilden visar volymen och dess rörelse och riktning, inga kläder eller ansiktsdrag. Säkerheten förbättras när rörliga föremål kan vara synliga och följas utan att det inkräktar på integriteten.

Om Flasheye: 

Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström med lång bakgrund inom industrin, där felhändelser som inte upptäcks i tid kan få förödande konsekvenser. Större tillgänglighet av avancerad teknik med hög kapacitet ger nytta i både industrin och samhället 

Läs mer på flasheye.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flasheye och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera