Låt vinsterna delas ut, till lägre skatt

LEDARE. Utdelningsförbudet spelar ingen roll för de hårdast drabbade sektorerna eftersom de saknar en vinst att fördela. Men för industrin och bankerna är det hämmande.

HÖGUTDELARE. Alla fyra storbankerna finns bland de tio storbolag som ger högst direktavkastning för 2020. Nordea toppar med 10,3 procent.
HÖGUTDELARE. Alla fyra storbankerna finns bland de tio storbolag som ger högst direktavkastning för 2020. Nordea toppar med 10,3 procent.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Utdelningarna är tillbaka efter ett år av restriktioner. 220 miljarder blir det från de 30 största bolagen. Utdelningsförbudet har gällt bankerna, trots att de inte fått stöd och har buffertar enligt krav. Det har också gällt, och gäller fortsatt, bolag som mottagit pandemistöd och permitteringsstöd. 

För de hårdast drabbade sektorerna spelar utdelningsförbudet mindre roll eftersom de saknar en vinst att fördela. Men boksluten visar att storbankerna står starka. Även de stora industriföretagen är i gott skick. 

Sannolikt kommer många nästa gång vi ser ett kraftigt, tillfälligt ras i efterfrågan inte att söka permitteringsstöd. De kommer istället varsla de anställda direkt för att slippa restriktioner. Det är i första hand en förlust för samhället och de enskilda.

Det finns en allmän bild av att vinstuttagen ökat de senaste åren. Men utfallet beror på vilken period man mäter, och man måste ta hänsyn till konjunktursvängningar enskilda år. Runt dot.com-kraschen år 2000 hade börserna det tufft, direktavkastningen låg runt 1 procent bland storbolagen på OMXS30. 2003 var den uppe på 3 procent, och toppade på 6 procent innan finanskrisen 2009. Den nosade på 5 procent innan pandemin och föll sedan tillbaka förra året. Snittet ligger på 3 procent över tid. Det är inga galna nivåer. 

Utdelningar är en vital del av investerarnas avkastning, belöningen för att de avstår kapital till företagsbyggande. Dessutom utvecklas aktierna i de högutdelande bolagen bättre, 0,5-1,6 procentenheter per år, än börsen som helhet. Mönstret gäller inte bara i Sverige, utan är detsamma i USA, Europa och globala index. 

Politiker måste se att utdelningar är hälsosamma för hela samhället, eftersom stora delar återinvesteras, och går till forskning och pensionsutbetalningar. Småsparare konsumerar en del. 

Eftersom aktier är köpta med kapital som redan beskattats hårt en gång, som inkomst, bör dagens diskussion inte handla om att höja skatten på kapital, som utdelningar, utan sänka den från nuvarande 30 procent för noterade aktier. Svenska utdelningar bör inte höra till dem som beskattas hårdast, vi borde ligga närmare Tysklands 0-28, och Storbritanniens 0-20 procent, än Danmarks 27-42 procent.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?