1515
Annons

Låt våren 2020 bli oljans vändpunkt

LEDARE. Oljepriset har totalhavererat de senaste dagarna. Det bör skapa förutsättningar för att öka takten i omställningen från fossila bränslen.

Foto:Carina Johansen

På tisdagen fortsatte massakern på oljepriset för andra dagen. Priset på Nordsjöoljan, kallad Brent, föll i den tidiga handeln till under 20 dollar per fat, vilket är den lägsta nivån på 18 år. 

Raset inleddes på måndagen då terminspriset (som sätts nu på en framtida affär) för maj på den amerikanska oljan (WTI) föll under noll, till hela -37.63 dollar per fat. Terminerna för maj handlades sista dagen på tisdagen. Det är inte ovanligt att prisrörelserna är stora vid slutet av en period, när man skiftar från handel med ett finansiellt instrument till den fysiska oljemarknaden. Men aldrig förr har de fallit så lågt.

Det finns tre primära orsaker till genomklappningen.

*Användningen av olja har tvärnitat när hälften av världens ekonomiska aktivitet stängt för att bromsa covid-19. Hittills i år har efterfrågan fallit med 30 procent och prognoserna pekar mot en nedgång på 20 procent under årets första sex månader. 

*När efterfrågan försvann ville köparna ha betalt för att ta emot oljan, för den trånga sektorn just nu är inte oljan i sig, utan lagringskapacitet. Till havs ligger fullastade tankfartyg och väntar på att få lossa oljan någonstans. Det problemet kommer inte upphöra i närtid. Oljeindustrin är komplex och kan inte ställa om så snabbt.

*Raset fördjupades av att en stor amerikansk aktör gick ur sin maj-position, marknaden svämmades plötsligt över av dessa papper.

Många analytiker ser en risk att detta bara är början. Det finns en oro för att lågkonjunkturen kan dra ut i flera år och fortsätta pressa oljan. Men det finns även strukturella orsaker i botten. De underliggande oljepriserna har trendat nedåt sedan 2014. Med covid-19 har överkapaciteten blivit ett akut problem och försämrat relationerna mellan de oljeproducerande länderna.

Medan Saudiarabien och Ryssland har legat ganska konstant på runt 12 procent av den globala produktionen sedan 2005 har USA mer än dubblat sin kapacitet och blev 2018 störst. Även andra länder har de senaste åren ökat sin produktion, som Norge, Guyana och Brasilien. Överenskommelsen nyligen mellan Opec och Ryssland att sänka produktionen med 10 procent har ännu inte haft någon effekt, och få tror att det kommer räcka för att stabilisera priset. 

Oron har förstås påverkat de noterade oljebolagen, och även spillt över på andra noterade energibolag. Det senaste året har avkastningen i gas- och oljesektorn enligt S&P varit -53,7 procent, att jämföra med det totala snittet på -6,2 procent. Även sett i ett längre perspektiv har sektorn förlorat sin tyngd. 1980 utgjorde olja/gas 28 procent av S&P, nu rör det sig om ett par procent. För investerarna innebär det att risken har ökat. Occidental Petroleum, där Warren Buffetts Berkshire Hathaway investerat, har exempelvis tappat 75 procent av sitt värde i år.

Värst är det för de amerikanska frackingbolagen som har höga utvinningskostnader, enligt Citigroup har antalet konkurser i dessa ökat med 50 procent det senaste året. Även de högt skuldsatta, som brittiska BP och Premier Oil, har det tufft. Allt talar för att större omstruktureringar är att vänta. 

En del av oljebolagen har investerat i förnybara energikällor, men få av dem kommer kunna öka investeringarna där i närtid när de slåss med förluster och skulder som de inte kan betala räntorna på.

International Energy Agency har i tidigare prognoser räknat med att efterfrågan på olja toppar 2030. Men toppen kan nås tidigare, det vore välkommet. Omställningen från fossilfria bränslen skapar successivt en överkapacitet i oljebolagen. Det gäller inte minst övergången till eldrift inom fordonsflottan. 

En joker i leken är om viruset ändrar beteenden mer varaktigt, i form av mindre resande, och att industrier flyttar hem en del produktion, vilket minskar frakter runt jorden. Dessutom bidrar ökad energieffektivitet till att det successivt krävs mindre olja för ökad produktion. 

Oljebolag tenderar att ha uppfattningen att oljans betydelse kanske minskar någon gång långt i fram i tiden. Det är dags att inse att framtiden närmar sig. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Företagen bör utnyttja nya Las för sina syften

Den här lördagen träder de nya Las-reglerna i kraft. Det blir något lättare att säga upp personal, och helt nya möjligheter till omställningsutbildning införs. En viktig nyordning – men för att den ska få rätt betydelse måste företagen använda de nya möjligheter som ges.

GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.
GENERÖST STÖD. I dag lördag träder ett omställningsstudiestöd i kraft, som gör att anställda kan få statlig ersättning för att vara tjänstlediga för att bredda sin kompetens. Arbetsgivarna bör använda sig av denna möjlighet och uppmuntra anställda att utbilda sig.

Förändringen är ett resultat av det avtal som arbetsmarknadens parter enades om för två år sedan. Allt hade påskyndats av hotet att en statlig utredning annars skulle leda till lagstiftning. Genom att sluta ett nytt huvudavtal kunde de behålla initiativet över arbetsmarknadens regelverk. Men för att de skulle komma i mål krävdes en statlig injektion med 6 till 9 miljarder kronor per år för att finansiera omställningsutbildningen.

Lagen om anställningsskydd, Las, förändras så att tre personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägning. Det ska jämföras med situationen innan, där två fick undantas och endast i företag med upp till tio anställda. Dessutom finns en regel att 15 procent av personalstyrkan kan undantas vid större neddragningar. En välkommen förändring är också att när arbetsgivaren gör en uppsägning, och det blir tvist om ogiltighet, så behöver man inte längre betala lön under tiden tvisten pågår. De gamla reglerna innebar att man kvarstod i anställning, vilket medförde lönekostnader i flera år för arbetsgivaren. 

Lättnaderna i Las sågs som en stor vinst för arbetsgivarna, och som ”betalning” till fackliga sidan kom det nya omställningsstudiestödet. Det innebär att anställda med betalning ska utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Där står staten för den stora delen av ersättningen.

Tanken är att omställningen ska kunna ske medan man har sin anställning kvar. En arbetstagare ska kunna ansöka om att få en utbildning godkänd, och får i så fall ersättning från staten med högst 21.000 kronor och därutöver en statlig lånemöjlighet på 12.500 kronor per månad. Jobbar man på ett företag med kollektivavtal blir maxbeloppet uppemot 39.000 kronor, och lånedelen tillkommer.

Det är alltså riktigt bra villkor. Det borde bli rusning bland löntagarna att få del av denna möjlighet. Hur ska man säkerställa att det inte blir ett nytt friår - alltså att anställda får betalt för att inte arbeta? Friåret fanns under en kort tid på 00-talet och avskaffades efter alliansregeringens tillträde. Det dök upp igen i Januariavtalet, nu med täcknamnet ”Utvecklingstid”, men stoppades dessbättre.

Kravet för att få omställningsstudiestöd är att det är en utbildning som stärker ställningen på arbetsmarknaden, och man måste motivera hur man tror att det ska ske, eller skaffa ett yttrande från en omställningsorganisation. Beslutet fattas sedan av Centrala studiestödsnämnden och ett avslag därifrån kan överklagas till en nämnd.

Det verkar upplagt för att vilka utbildningar som helst släpps igenom. Vem kan avgöra att, säg, ett års studier i franska inte skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden? Arbetsgivaren har dessutom ingenting att säga till om, utan ska bara bevilja tjänstledighet.

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Men arbetsgivarna bör ta chansen att göra något bra av denna möjlighet. Företagen bör tydligt analysera sina framtida kompetensbehov och kommunicera det utåt, så att privata och offentliga utbildningsaktörer kan möta detta behov. 

Företagen får dessutom en chans att använda de nya reglerna i relation till sin personal. Meningen med det nya stödet är att omställning ska kunna ske under pågående anställning, innan det har gått så långt att man har blivit uppsagd. I samtal med anställda kan arbetsgivaren ta upp att de bör kompetensutveckla sig för den framtida arbetsmarknaden och därmed uppmuntra rörligheten på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet kan påskynda personalomsättningen på det enskilda företaget.

Det är bara om kompetensen höjs, och därmed beredskapen för ett omvandlat näringsliv, som skattebetalarna kommer att få samhällsekonomisk valuta för dessa statliga miljarder. Myndigheterna och arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att detta ger resultat, och inte blir ett nytt friår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera