1515
Annons

Låt svensk polis spana som fransk

LEDARE. De svenska lagarna räcker fortfarande inte till för att komma åt de kriminella gängen. Det bör regeringen åtgärda.

Foto:Ali Lorestani/TT

På tisdagen åtalade kammaråklagare Anna Stråth 30 personer, med koppling till kriminella gäng i Stockholm, som Vårbynätverket och Shottaz. Det rör sig om mordförsök, sprängningar, kidnappning och grovt narkotikabrott. En av de åtalade är rapparen Yasin Mahamoud som utsågs till Årets artist på P3-guldgalan den gångna helgen.

Det är en stor händelse. Normalt är sådana här fall notoriskt svåra eftersom många personer på olika nivåer är involverade, ingen vill vittna och det är svårt att säkra bevis. Om man ska tro inrikesminister Mikael Damberg är det Sveriges införande av hemlig dataavläsning (HDA) för ett år sedan som ligger bakom att ett åtal kom till stånd. Men det stämmer inte.

De svenska lagarna räcker fortfarande inte till för att komma åt de kriminella gängen. Det är exempelvis inte tillåtet för den svenska polisen att läsa av en kommunikationstjänst i realtid och ta del av alla användares interaktioner, vilket var centralt för tisdagens åtal. Detta påpekade åklagaren Daniel Larsson i en debattartikel i Expressen (23/3) under rubriken ”Regeringens bluff om gängframgångarna”. Dessutom kommer polisen fortfarande inte åt information som är lagrad i molntjänster. 

Istället är det den franska polisen och Interpol som ligger bakom att svensk polis kommit åt gängen. Det berättade DN i lördags (20/3). De senaste åren har allt fler kriminella gäng börjat köpa tjänster av det hittills anonyma holländska bolaget Encrochat, som tillhandahåller telefoner och avancerad kryptering av kommunikationen.

Europol i Haag har lett en hemlig operation för att hacka Encrochats servrar, som står i Frankrike. Ett fåtal länder har ingått, och Sverige fick vara med enkom för att vi var så hårt utsatta för tung kriminalitet. Fransk domstol godkände att operationen övervakade tusentals personer som ingick i kommunikationen. De lyckades, och svensk polis fick ta del av informationen.

Detta hade inte kunnat ske i Sverige med nuvarande lagstiftning. Och med tanke på att det tog fem år att få den otillräckliga HDA på plats bör Mikael Damberg och justitieminister Morgan Johansson böja nacken ödmjukt. Det räcker inte med fler ungdomsgårdar. Om svensk polis ska ha en chans mot de dödliga kriminella gängen måste de ha rätt verktyg. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera