ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Energi

Låt kärnkraften vara del av klimatpolitiken

  • KÄRNKRAFTEN BEHÖVS FÖR KLIMATET. Många menar att kärnkraften inte är lönsam, men sanningen är att marknaden är snedvriden. Foto: Fotograf: Annika Örnborg

LEDARE. Att kärnkraftens utsläppsfria energi behövs för att nå våra klimatmål hörs allt oftare i den politiska debatten. Motargumentet som stöts och blöts från meningsmotståndare är att kärnkraften varken är lönsam eller klarar marknadsmässig konkurrens i frågan om vår framtida energiförsörjning.

Ett välkommet erkännande av marknadens betydelse från dem som annars genomgående vänder dövörat åt densamma. Det är kanske på grund av avsaknad av marknadsförståelse som man landar i fel slutsats. 

Oavkortat för det oss till Vattenfalls beslut om att stänga Ringhals 1 och 2. Varför skulle ett bolag stänga delar av sin verksamhet om de vore lönsamma? Att kärnkraft i dag inte står sig i konkurrensen på energimarknaden går dock inte att förklara utan de politiska vikter som tippat spelplanen i favör för förnybart. 

Vattenfall meddelade nedläggningen hösten 2015. Ekonomin var ansträngd, orsakad av låga priser på elmarknaden och den höga effektskatten. Enligt företrädare från Vattenfall utgjorde effektskatten, som enbart togs ut av kärnkraften, mellan 20 och 30 procent av produktionskostnaden. Kostnaden av effektskatten ska ibland ha varit högre än elpriset. 

Skatten togs dock bort genom energiöverenskommelsen från 2016, men marknadssnedvridningen stannar inte vid straffskatter för kärnkraft.

Sedan 2003 har förnyelsebara energikällor gynnats av elcertifikat. Certifikaten är ett marknadsbaserat stödsystem, och i realiteten en statlig subvention av förnybar elproduktion. Producenterna får nämligen en extra intäkt genom att sälja certifikaten vidare till pliktskyldiga köpare.

Att man från statligt håll är så beslutsam att stötta förnybart är kanske inte helt oförståeligt, givet att energiöverenskommelsen anger ett explicit mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040.

Målet innebär att man från politiskt håll inte ser kärnkraft som en del av den framtida energiförsörjningen, men också att kärnkraftens leveranssäkerhet inte premieras. I stället premieras solkraft och vindkraft, trots att solen inte alltid skiner och vinden inte alltid viner. Som om ett strömlöst Sverige under mörka eller vindstilla dagar när efterfrågan på el inte kan mötas vore önskvärt.

Klimatet tycks ha mycket att vinna på att kärnkraften tillåts konkurrera på lika villkor på energimarknaden. Att FN:s klimatpanel har med kärnkraft i samtliga av sina scenarier för hur vi ska nå världens klimatmål belyser även detta.

Om man trots detta vill vidhålla att kärnkraften varken är lönsam eller en del av framtidens energiförsörjning, borde man kunna enas om den klimatroll den kan spela på kort sikt. Nyligen har Konjunkturinstitutet räknat på hur en förlängd drift av Ringhals 1 och 2 kan bidra till minskade utsläpp i EU. 

Allting härrör från EU:s utsläppshandel. Under flera år ansågs priset på utsläppsrätter vara för lågt och utbudet av utsläppsrätter för stort. Nyligen beslutades det om en revidering av systemet som dels kommer minska antalet tillgängliga utsläppsrätter och således höja priset på de kvarstående rätterna, genom att det från och med 2023 kommer ske en automatisk annullering av utsläppsrätter.

Från att åtgärder som resulterade i minskade utsläpp i Sverige enbart gav utrymme för andra länder att öka sina utsläpp, ger revideringen av systemet nu en möjlighet för obrukade utsläppsrätter att i stället passera den automatiska annulleringen och permanent minska utsläppen.

Och det är här Ringhalsarna spelar en viktig roll. I dag planeras nedläggningen av dessa till december 2019 och 2020. Om nedläggningen av kärnkraftens koldioxidfria elproduktion leder till en ökad elproduktion baserad på exempelvis kolkraft eller naturgas, kommer färre utsläppsrätter att annulleras och utsläppen därmed att öka jämfört med om kärnkraftsreaktorerna kvarstår. 

Om reaktorerna stängs ner som planerat kommer detta orsaka en utsläppsökning med 8 miljoner ton jämfört med om dessa drivs till 2025, enligt Konjunkturinstitutet.

De marknadssnedvridningar som skadar kärnkraften på den svenska elmarknaden kan korrigeras, vilket torde komma som en god nyhet för de nyvunna marknadsvurmarna som motsatt sig kärnkraften. I fallet att logiken om detta faller kort, borde man åtminstone kunna enas om de vinster som finns med kärnkraften kortsiktigt inom EU:s utsläppshandel. Vattenfall är statligt ägt, nog borde klimatvinsten ingå i den ekonomiska kalkylen?

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies