Annons

Låt kärnkraft bli cirkulär ekonomi

LEDARE. Aldrig har avfall varit så ute som nu. I den cirkulära ekonomin förvandlas det som tidigare förpassades till soptunnan till en outnyttjad resurs. I grunden handlar det om effektiv resursanvändning. Livscykeln hos material och råvaror ska göras så lång som möjligt. I ett hållbart samhälle finns inte plats för onödigt svinn.

KRETSLOPP. Av allt uran som används kan de svenska reaktorerna enbart göra energi av 3 procent. Det överblivna kärnbränslet innehåller outnyttjad energi. I nästa generations kärnkraft är dagens avfall i stället bränsle.
KRETSLOPP. Av allt uran som används kan de svenska reaktorerna enbart göra energi av 3 procent. Det överblivna kärnbränslet innehåller outnyttjad energi. I nästa generations kärnkraft är dagens avfall i stället bränsle.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

I såväl Sverige som EU arbetar man för att övergå till en mer cirkulär ekonomi. Inom unionen finns en gemensam avfallshierarki som styr hur man ser på kretsloppet. I första hand ska avfall förebyggas. I andra hand återanvändas. I tredje hand ska materialet återvinnas. Om inte det går ska det återvinnas för energi. Som ett allra sista alternativ ska det deponeras.

Detta sätt att se på material och resurser blir som allra tydligast i frågan om nedskräpning. Exempelvis ska EU:s plaststrategi öka återvinningen, begränsa avfallet och driva på innovation för mer hållbara plastmaterial. Flaskor och förpackningar besudlar inte bara hav och orsakar problem för det marina livet. Enligt International Energy Agency (IEA) kommer en stor del av tillväxten i oljeindustrin det närmsta decenniet att drivas av just plast.

Förutom fortsatta miljöföroreningar, kan avsaknaden av smarta kretslopp således göra att fossila verksamheter dröjer sig kvar i onödan. Ett smart kretslopp är därför nödvändigt. Fokuset på plast och annan nedskräpning är bra men otillräckligt. Det cirkulära synsättet måste genomsyra hur vi ser på alla våra resurser.

Häromdagen sa Östhammars kommun ja till att låta Svensk Kärnbränslehantering (SKB) bygga ett slutförvar av Sveriges utbrända kärnavfall i Forsmark. Nu förflyttas ärendet till regeringen. Om slutförvaret får grönt ljus kommer avfallet att sänkas ned i kopparkapslar och bentonitlera på 500 meters djup i urberget. Där kan det komma att ligga i 100 000 år, tills dess att strålningen avtagit.

Men faktum är att en stor del av kärnbränslet inte hade behövt betraktas som avfall och nå slutet på sin livscykel i djupet av urberget. Det vore att deponera vad som faktiskt är en värdefull och outnyttjad resurs.

I dag ligger drygt 7 000 ton kärnbränsle, allt som någonsin använts i Sverige, i mellanförvar i vattenbassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Ur det kan dagens generation av kärnkraftverk inte längre utvinna energi. Av allt uran som används som bränsle kan de svenska reaktorerna enbart göra energi av 3 procent. Men det överblivna bränslet innehåller fortfarande klyvbart material. I bassängerna vilar outnyttjad energi.

I nästa generations kärnkraft, Generation IV, är dagens avfall i stället bränsle. Genom att upparbeta det använda bränslet kan det återanvändas på nytt i den nya generationens reaktorer. I den fjärde generationens kärnkraft kan upp till 60 procent av energivärdet utvinnas. Uran skulle inte behöva brytas på hundratals eller till och med tusentals år.

I avfallet från dagens reaktorer är det en liten andel långlivade, radioaktiva ämnen som gör att bränslet måste förvaras i 100 000 år. I den fjärde generationens kärnkraft används dessa ämnen som bränsle. Den praktiska innebörden är att det slutgiltiga avfallet därmed minimeras, och blir ofarligt redan efter 1000 år.

Att deponera avfall som hade kunnat återvinnas, och resultera i mindre skadligt avfall, strider mot den cirkulära idén. Dessutom är det rent kontraproduktivt, givet den enorma mängd fossilfria el som kommer att behövas i den gröna omställningen. Inte bara omvandlar den farligt avfall till bränsle, den nya generationens kärnkraft fortsätter att tränga undan fossila energikällor.

Tekniken finns. Det som fattas är den politiska viljan. Sverige måste börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft. Samtidigt måste regeringen säga ja till slutförvar av kärnbränsle i Forsmark. Ett sådant behövs alldeles oavsett. För avfall, inte sådant som kan återanvändas.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?