Annons

Låt kärnkraft bli cirkulär ekonomi

LEDARE. Aldrig har avfall varit så ute som nu. I den cirkulära ekonomin förvandlas det som tidigare förpassades till soptunnan till en outnyttjad resurs. I grunden handlar det om effektiv resursanvändning. Livscykeln hos material och råvaror ska göras så lång som möjligt. I ett hållbart samhälle finns inte plats för onödigt svinn.

KRETSLOPP. Av allt uran som används kan de svenska reaktorerna enbart göra energi av 3 procent. Det överblivna kärnbränslet innehåller outnyttjad energi. I nästa generations kärnkraft är dagens avfall i stället bränsle.
KRETSLOPP. Av allt uran som används kan de svenska reaktorerna enbart göra energi av 3 procent. Det överblivna kärnbränslet innehåller outnyttjad energi. I nästa generations kärnkraft är dagens avfall i stället bränsle.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

I såväl Sverige som EU arbetar man för att övergå till en mer cirkulär ekonomi. Inom unionen finns en gemensam avfallshierarki som styr hur man ser på kretsloppet. I första hand ska avfall förebyggas. I andra hand återanvändas. I tredje hand ska materialet återvinnas. Om inte det går ska det återvinnas för energi. Som ett allra sista alternativ ska det deponeras.

Detta sätt att se på material och resurser blir som allra tydligast i frågan om nedskräpning. Exempelvis ska EU:s plaststrategi öka återvinningen, begränsa avfallet och driva på innovation för mer hållbara plastmaterial. Flaskor och förpackningar besudlar inte bara hav och orsakar problem för det marina livet. Enligt International Energy Agency (IEA) kommer en stor del av tillväxten i oljeindustrin det närmsta decenniet att drivas av just plast.

Förutom fortsatta miljöföroreningar, kan avsaknaden av smarta kretslopp således göra att fossila verksamheter dröjer sig kvar i onödan. Ett smart kretslopp är därför nödvändigt. Fokuset på plast och annan nedskräpning är bra men otillräckligt. Det cirkulära synsättet måste genomsyra hur vi ser på alla våra resurser.

Häromdagen sa Östhammars kommun ja till att låta Svensk Kärnbränslehantering (SKB) bygga ett slutförvar av Sveriges utbrända kärnavfall i Forsmark. Nu förflyttas ärendet till regeringen. Om slutförvaret får grönt ljus kommer avfallet att sänkas ned i kopparkapslar och bentonitlera på 500 meters djup i urberget. Där kan det komma att ligga i 100 000 år, tills dess att strålningen avtagit.

Men faktum är att en stor del av kärnbränslet inte hade behövt betraktas som avfall och nå slutet på sin livscykel i djupet av urberget. Det vore att deponera vad som faktiskt är en värdefull och outnyttjad resurs.

I dag ligger drygt 7 000 ton kärnbränsle, allt som någonsin använts i Sverige, i mellanförvar i vattenbassänger vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Ur det kan dagens generation av kärnkraftverk inte längre utvinna energi. Av allt uran som används som bränsle kan de svenska reaktorerna enbart göra energi av 3 procent. Men det överblivna bränslet innehåller fortfarande klyvbart material. I bassängerna vilar outnyttjad energi.

I nästa generations kärnkraft, Generation IV, är dagens avfall i stället bränsle. Genom att upparbeta det använda bränslet kan det återanvändas på nytt i den nya generationens reaktorer. I den fjärde generationens kärnkraft kan upp till 60 procent av energivärdet utvinnas. Uran skulle inte behöva brytas på hundratals eller till och med tusentals år.

I avfallet från dagens reaktorer är det en liten andel långlivade, radioaktiva ämnen som gör att bränslet måste förvaras i 100 000 år. I den fjärde generationens kärnkraft används dessa ämnen som bränsle. Den praktiska innebörden är att det slutgiltiga avfallet därmed minimeras, och blir ofarligt redan efter 1000 år.

Att deponera avfall som hade kunnat återvinnas, och resultera i mindre skadligt avfall, strider mot den cirkulära idén. Dessutom är det rent kontraproduktivt, givet den enorma mängd fossilfria el som kommer att behövas i den gröna omställningen. Inte bara omvandlar den farligt avfall till bränsle, den nya generationens kärnkraft fortsätter att tränga undan fossila energikällor.

Tekniken finns. Det som fattas är den politiska viljan. Sverige måste börja planera för en framtida utbyggnad av den fjärde generationens kärnkraft. Samtidigt måste regeringen säga ja till slutförvar av kärnbränsle i Forsmark. Ett sådant behövs alldeles oavsett. För avfall, inte sådant som kan återanvändas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från RiksbyggenAnnons

Klimatsmarta satsningar effektivt mot avgiftshöjningar

Mari-Louise Persson är miljö- och energichef på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson är miljö- och energichef på Riksbyggen.

Att sänka energianvändningen är en av de största utmaningarna landets bostadsrättsföreningar kämpar med. För att möta detta har Riksbyggen tagit fram klimatsmarta besparingsåtgärder som visat sig vara effektiva på flera håll i landet.

– Vi ser att föreningar som energioptimerat inte drabbas lika hårt av högre energipriser, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Läs mer om Värmeoptimering 24/7

Riksbyggen vill vara en trygg partner och ett viktigt stöd för de bostadsrättsföreningar som står under deras förvaltning, både när det gäller juridik och ekonomi. På senare år har mer och mer börjat handla om hållbarhetsaspekten.

– För oss har de här frågorna varit viktiga i många år men med tanke på hur het energifrågan är just nu så ser vi en stor skillnad. Ingen pratade på samma sätt om det här för fem år sedan. De höga elpriserna är inte roliga men vi ser positiva effekter i och med ett ökat kunnande, säger Mari-Louise Persson.

Många samtal om nya tjänsten

Många samtal som Riksbyggen har med sina föreningar i dag handlar om deras nya tjänst Energiförvaltning. Tjänsten är till för att skapa en effektivare energianvändning i fastigheter, ett helhetsgrepp som kan leda till stora åtgärder som effektivare ventilation, fasadisolering och solceller. Men ofta kan enklare lösningar göra stor skillnad.

– Vi har ju vår tjänst Värmeoptimering 24/7 som kan spara varje förening upp till 20 procent i uppvärmningskostnader, samtidigt som de minskar koldioxidutsläppen. Denna AI-tjänst lär sig hur byggnaderna reagerar på väderväxlingar och kan därför hålla en jämnare inomhustemperatur, säger Jonas Holmgren, energiingenjör på Riksbyggen.

Sparar 1,1 miljoner kronor – varje år

Brf Rörestorpshus 2 i Värnamo är en av föreningarna som Riksbyggen börjat hjälpa med energiförvaltning där Värmeoptimering 24/7 ingår. Efter de inledande analyserna av föreningens fastigheter presenterades energibesparingsåtgärder som tillsammans skulle spara föreningen 1,1 miljoner kronor, varje år.

– Trots alla dessa åtgärder kommer vi inte behöva höja avgiften med mer än 1,5 procent och det är en normal höjning. Det känns väldigt bra, säger Ingemarie Ekblad som är ordförande i föreningen.

Ett annat exempel på en bostadsrättsförening som fått hjälp av Riksbyggen med en större satsning är Brf Göteborgshus 38. Föreningen i norra Göteborg har i dag en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Tack vare att vi fick detta på plats behöver vi – trots rådande energikris – inte göra någon avgiftshöjning alls i år, säger en glad ordförande Mikael Johansson.

Avgörande för planeten

Båda föreningarna känner en stolthet över att de bidrar till ett bättre klimat samtidigt som de sparar pengar. Mari-Louise Persson, som lägger mycket av sin tid på möten med myndigheter och samverkan med sina kollegor inom andra organisationer, säger att klimatsmarta och långsiktiga investeringar, i kombination med att man hjälps åt att hushålla med fossilfria resurser, i det långa loppet är avgörande för vår planet.

– Själva arbetar vi i både stort och smått för att nå de vetenskapliga klimatmålen. Det handlar om allt ifrån att övergå till en fossilfri fordonspark till att minska klimatavtrycket i nyproduktion och hjälpa våra kunder att minska CO2-utsläppen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera