1515
Annons

Låt inte MP diktera migrationen

I absolut sista stund har regeringen gått vidare med den framtida migrationspolitiken. Lagförslaget sänds till Lagrådet och kommer att bli en proposition precis före deadline för att riksdagen ska kunna besluta före sommaruppehållet. I juli upphör den tillfälliga migrationslagen.

Morgan Johansson (S) och Märta Stenevi (MP) presenterade regeringens förslag till nya migrationsregler.
Morgan Johansson (S) och Märta Stenevi (MP) presenterade regeringens förslag till nya migrationsregler.Foto:Jessica Gow

Det är en illa hanterad process.

I många år har det stått klart att de tillfälliga migrationsregler som infördes efter flyktingkrisen 2015 måste ersättas med en ny långsiktig lagstiftning. Vid regeringsbildningen för drygt två år sedan inkluderades denna fråga i januariavtalet. Där framgår att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle sköta frågan.

I september kom så förslaget från denna kommitté. Partierna var inte eniga, men kommittén hade beslutat om varje del var för sig, och det uppstod därmed ett slutförslag med hjälp av hoppande majoriteter. Med andra ord var det en skör produkt, men den hade förutsättningar att gå igenom en riksdagsbehandling.

När regeringen sedan sände ut förslaget på remiss hade MP lyckats få med tilläggsförslag om att ytterligare en ny humanitär skyddsgrund ska införas. Det som man inte lyckades få igenom i Migrationskommittén, såg nu alltså MP till att få med, i efterhand. Riksdagens minsta parti har därmed tillåtits diktera hur förslaget ska se ut. Migrationsverket dömde ut tillägget som oklart och varnade för att det kan omfatta så många personer att det inte längre blir den undantagsbestämmelse som det var tänkt.

Så här blir det när andra hänsyn än sakfrågor får styra den politiska processen. Socialdemokraterna och Moderaterna står numera båda för en stram migrationspolitik och hade med stöd av ytterligare ett parti kunnat driva igenom en sammanhängande lagstiftning i stället för det lapptäcke som nu kommer att uppstå. Resultatet är förödande för tilltron till det parlamentariska systemet när lagstiftningen blir en annan än vad partier med tre fjärdedelar av mandaten hade önskat.

På torsdagen presenterade Moderaterna sitt integrationspolitiska program där svenska språket är en viktig del. Även i regeringens lagrådsremiss finns språkkunskaper med som krav för permanent uppehållstillstånd. Men det kommer att dröja, och migrationsminister Morgan Johansson sa att det kanske kan införas före 2025. Den tidshorisonten för viktiga samhällsfrågor vittnar om en dysfunktionell regering.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Befogad kritik av ESG-fonder

Tidigare i veckan publicerade Di en intervju där Merryn Somerset Webb, journalist och tongivande kritiker av näringslivets hållbarhetsarbete, riktar udden mot de mäktiga amerikanska fondbolagen.

VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.
VÄRLDSFÖRBÄTTRARE? Fondbolaget Blackrock vill förbättra världen med sitt kapital. Men bolagets ESG-förvaltning får en rad oönskade effekter.Foto:MARK LENNIHAN

Att fondernas hållbarhetsarbete skärskådas är välbehövligt. Blackrock, Vanguard och State Street är mäktiga aktörer som tillsammans förvaltar 20 000 miljarder kronor, enligt Wall Street Journal. När fonderna kanaliserar detta kapital till vissa sektorer (och väljer bort andra) får det ibland oönskade effekter.

Med hållbarhetsakronymen ESG (miljö, sociala frågor och bolagsstyrning) som ledstjärna har fondbolagen tagit på sig en roll som sträcker sig långt utanför kärnuppdraget: att maximera vinsterna i de bolag där man är ägare och generera högsta möjliga avkastning för spararna.

Fondbolagen själva hävdar att ESG-förvaltningen ger bättre avkastning. Men det återstår att bevisa att så verkligen är fallet. Globala ESG-fonder har presterat sämre än marknaden som helhet under de senaste fem åren, enligt en sammanställning från Bloomberg. Avkastning var i genomsnitt 6,3 procent per år, jämfört med 8,9 procent för en bred fond som inte exkluderade efter ESG-kriterier.

Men ESG-förvaltningen får också andra oönskade effekter. Pengar styrs bort från sektorer där de behövs. Ta den viktiga försvarsindustrin. Före kriget i Ukraina var exempelvis Saab-aktier bannlysta för hållbarhetsfonder. Det misstaget har dessbättre många förvaltare nu korrigerat.

Att bedöma vilken nytta ESG-förvaltningen gör är svårt. Det finns hundratals olika standarder för att mäta ESG, vilket inte precis underlättar för privatpersoner som vill förstå vilken nytta deras sparande har gjort. Tillsynsmyndigheter i USA och Tyskland har i år slagit ned på förvaltare som utan fog kallar sin förvaltning ”grön”. 

De sociala aspekterna av ESG är notoriskt undanglidande. Det som är okej i ett land kan vara helt fel i ett annat. Att ta ställning i sådana frågor kräver djup kännedom och trovärdighet, vilket fondbolag sällan har.

Hållbarhet är en självklarhet i näringslivet i dag, men för att engagemanget ska vara trovärdigt måste det fokuseras på områden där bolaget verkligen kan göra nytta. Skala bort, som tidningen The Economist argumenterar för, S:et och G:et i ESG och fokusera på bolagens koldioxidutsläpp. Och överlåt åt politikerna att stifta lagar och träffa överenskommelser som påskyndar den gröna omställningen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera