Annons

Låt inte megafonderna sluka PPM-kapitalet

LEDARE. Brottsmisstankarna mot PPM-fonderna Falcon Funds och Allra har gett ammunition till dem som vill förklara systemet som misslyckat. Men det är bara ett fåtal fonder som fallerat.

PPM-valet skapades för att engagera svenska folket i det egna sparandet. Det faktum att en hög andel, 76 procent enligt Fondbolagens förening, sparar i fonder (exklusive PPM) indikerar att intresset finns. Initialt fungerade det, från början gjorde 67 procent av svenska folket aktiva val, men den siffran har successivt sjunkit till nuvarande 5 procent. Samtidigt har totalt hälften till dags dato gjort ett aktivt val.

Brottsmisstankarna mot PPM-fonderna Falcon Funds och Allra har gett ammunition till dem som vill rasera PPM-systemet och förklara det som misslyckat. Men låt oss ta ett steg tillbaka. Enligt Pensionsmyndighetens hemsida har 21 fonder uteslutits de senaste åren. 21 av totalt 850 fonder (så många var det innan de nya reglerna infördes), det är 2,5 procent. Man kan knappast utifrån detta dra slutsatsen att systemet är ett haveri.

Däremot visar några av fallen att det var för lätt att komma in på PPM:s fondtorg och att kontrollen var närmast obefintlig fram till 2018. Därför var det bra att skärpa reglerna. Pensionsmyndigheten kräver nu bland annat minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital och tre års historik. De nya tuffare kontrakten har också gjort det lättare för myndigheten att hävda avtalsbrott.

Men den nya socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (S), och många av hans partikamrater har som utgångspunkt att systemet har fallerat. I linje med detta presenterade Mikael Westberg på måndagen ett utredningsbetänkande med förslag till ett statligt upphandlat fondtorg för att öka kontrollen. Han uppskattar att upphandling kommer minska antalet fonder från nuvarande runt 500 till 150-200. Möjligen blir det då lättare att välja. Men det är inte säkert, eftersom antalet fortfarande är så stort att det inte går att överblicka. 

Vad som krävs är ett system som hjälper spararen att sortera fonderna efter risk och inriktning. Här kan man lära sig en hel del av de finansiella robotar, eller AI-rådgivning, som redan finns som beslutsstöd i vissa privata finansföretag.

Det går inte heller att slå fast att spararnas pengar är tryggare efter statens sållning. Eller hoppas att den goda snittavkastningen, runt 8 procent per år, ska hålla i sig. Politikerna borde vänta och se om de nya stramare reglerna för fonder som vill finnas på PPM:s fondtorg räcker innan man går vidare. Regeringen och Pensionsgruppen invaggar pensionsspararna i falsk trygghet om man hävdar att staten minskar pensionsspararnas finansiella risk genom upphandling. 

Utredningen föreslår också att Sjunde AP-fonden (AP7) byter namn till Myndigheten för premiepensionens fondförvaltning, och får i uppdrag att upphandla fonderna och förvalta fondtorget. Det är dock märkligt att grindvakten och den som upprätthåller systemet, om än inte övervakningen, själv står för den överlägset största fonden, Såfan. Det är också ironiskt att göra förvaltaren AP7 till väktare eftersom Såfan historiskt haft en hög andel aktier och därmed hög risk, och hög belåning.

Såfan har i snitt avkastat 14,4 procent sedan starten 2010, jämfört med de privata fondernas snitt på 8,3 procent. Därför har det varit okontroversiellt att ha Såfan som förval för dem som inte väljer aktivt. Det betraktades som den bästa av världar, en både trygg och högavkastande placering. Men många, varken politiker eller sparare, förstod nog inte riskerna. Idag har fondens placeringar diversifierats, skuldsättningen sänkts och risken anpassas till spararens ålder, tyvärr försvårar individualiseringen jämförelser med andra fonder.

Den stora risken med den nya upphandlade PPM-modellen är att den gynnar de största fondbolagen som har råd att acceptera fortsatt avgiftspress, vilket kompenserar för om de har lägre avkastning. En koll i PPM-statistiken visar att de senaste fem åren finns inget av de bolag (utom Såfan) som har mest PPM-kapital bland dem som avkastar bäst. 

Storbankerna knuffar kunderna i riktning mot sina egna fonder på resten av fondmarknaden. Myndigheterna borde inte låta megafonderna sluka även PPM-kapitalet utan konkurrens.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?