Annons

Låt inte brottsoffren vänta längre

På måndagen presenterade Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Nationella trygghetsundersökningen, en stor kartläggning av hur många som utsatts för brott, förtroendet för rättssamhället, och trygghetskänsla. Här döljer sig en del fallgropar.

Bild:Henrik Montgomery / TT

En myndighet ska inte hetsa upp allmänheten, men inte heller gira runt fakta. Fakta är att antalet personbrott (misshandel, hot, sexualbrott, trakasserier och bedrägerier) låg ganska stilla 2008-2012. Därefter pekar trenden tydligt uppåt, med ett års undantag. Alla brottskategorier utom misshandel, som är oförändrat, ligger väsentligt högre i dag än 2005. Mest ökar bedrägeri, sexbrott och hot. Ändå väljer BRÅ att i sin rapport skriva att utsattheten var "stabil" 2005-2014. 

Rapportens bristande aktualitet är ett annat problem. Dagens politiska debatt har alltså till sitt förfogande siffror som är ett år gamla, i ett läge där allt pekar på att utsattheten fortsatte öka 2017. Det är obegripligt att det ska ta ett år att bearbeta data.

Regeringen har gett BRÅ i uppdrag att utreda varför antalet sexualbrott ökat (de har mer än dubblats sedan 2005 enligt trygghetsundersökningen). I uppdraget ingår även att analysera om ökningarna gäller särskilda grupper av gärningspersoner. BRÅ får själva avgöra om härkomst ska innefattas. 

Härkomst är en sårig fråga och man bör använda data med omdöme. Men lika viktigt som det är att veta att arbetslösheten är högre bland asylinvandrare för att kunna hjälpa dem i arbete, är det att förstå mönster bakom brottsligheten för att kunna åtgärda den.

Den inre säkerhetsfrågan är nu på alla riksdagspartiernas agenda. Det är bra, för det är bråttom. Det är främst unga, mellan 16-24 år, som drabbas av personbrotten. De saknar det samhällsskydd de har rätt till. Om de inte får det snabbt kommer deras tilltro till, och lojalitet med, samhället, att urholkas rejält.

Politisk vinnare i den här frågan blir det parti som skaffar sig ett batteri med konkreta åtgärder som kan ge snabbt resultat, utöver att öka antalet poliser, för det tar tio år. Ungdomarna kan inte vänta så länge på hjälp. Snabbast är att låta andra yrkesgrupper ta över enklare polisarbete så att de får tid att sköta kärnverksamheten.

Innehåll från EKNAnnons

Ny EKN-undersökning om exporten: ”Trenden har vänt för små och medelstora företag”

Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.
Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Sedan svackan i början av pandemin har små och medelstora företag kraftigt ökat sin export.

Nu visar Exportkreditnämndens senaste undersökning att trenden vänder tillsammans med framtidsförväntningarna.

Läs mer om hur du kan säkra exportfinansiering i tuffa tider

Under tiden som följt efter Covid 19-pandemin har svensk export studsat tillbaka med råge. I EKN:s återkommande Demoskopundersökning om små och medelstora exportföretags utveckling och framtidsförväntningar såg man i februari 2022 att hela 45 procent av bolagen hade ökat sin export jämfört med samma kvartal året innan.

I den senaste undersökningen har trenden dock vänt och motsvarande andel har sjunkit till 34 procent. Samtidigt har 19 procent minskat sin export jämfört med samma period förra år – i februari var motsvarande andel bara nio procent.

– Efter pandemin var exportökningen brant för små och medelstora företag, men nu ser vi en försiktighet från företagen. De här bolagen är enormt duktiga på att känna av marknaden. De har hela tiden örat mot marknaden och kan nästa lukta sig till en marknadsförändring. Nu är de avvaktande, säger Carl-Johan Karlsson, EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Högre kostnader påverkar

En bidragande faktor till exportbolagens ökade försiktighet är högre kostnader. Priset på insatsvaror har ökat med 20 procent och fyra av tio tillfrågade bolag anser att de höga energipriserna påverkar verksamheten i mycket eller ganska hög grad.

Även bolagens framtidsförväntningar på exporten har vänt nedåt i EKN:s senaste undersökning. 29 procent förväntar sig nu att deras export kommer att öka det närmaste kvartalet och 44 procent väntar sig en ökning de kommande 12 månaderna. Motsvarande andelar i februari var 47 respektive 63 procent.

Trots den nedåtgående kurvan vill dock Carl-Johan Karlsson inte dra på för stora växlar.

– Vi verkar befinna oss i lejonets gap och än vet vi inte om lejonet ska svälja oss hela eller spotta ut oss, säger han och fortsätter:

– Visst kan det gå fort när det väl går nedför, men undersökningen visar tydligt att vi inte är där nu. Som jämförelse kan vi titta på februari 2020 – då var bolagens förväntningar på exportökningar lägre än förväntningarna på exportminskningar. Vi är långt därifrån idag.

Dollarn som stötdämpare

Något annat som blir tydligt i den senaste undersökningen är enligt Carl-Johan Karlsson att små och medelstora exportföretag i större utsträckning har kunnat kompensera för sina ökade kostnader än bolag som inte exporterar.

– Sedan årsskiftet har värdet på dollarn stigit med 25 procent. Med en sådan valutautveckling kan du sälja mindre men ändå öka dina exportintäkter – bara det visar vikten av att finnas på exportmarknaden.

Så här kan EKN stötta din satsning som direkt eller indirekt är kopplad till export 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera