1515
Annons

Låt globaliseringen visa vägen för klimatarbetet

Tipping points brukar man tala om, inte minst när det gäller klimatet. Det vill säga punkter där utveckling med ens tar extra fart och något oförutsett inträffar. Kanske är vi just nu på väg mot en sådan när det gäller själva klimatdebatten.

VISST FINNS DET HOPP. Men det behövs en global koldioxidskatt för att klimatarbetet ska få fart.
VISST FINNS DET HOPP. Men det behövs en global koldioxidskatt för att klimatarbetet ska få fart.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Det är på tiden, för uppvärmningen är inte en klimatkris, klimatet kan snabbt anpassa sig på en annan nivå, utan en kris för samhället som måste förändra sig. Det gäller att avvärja risken för kommande sammanbrott med migration och krig när människor tvingas flytta. 

Apokalyps, tagelskjorta och förbud. I ena debattlägret står alla de som vuxit upp med efterkrigstidens tilltro till statlig planering, regler och förbud. Många av dem misstror teknisk utveckling. De predikar flygskam, regler och subventioner. Gör något, bestäm något, säger de.

I det andra står ingenjörer som spottar ur sig tekniska lösningar på löpande band, retar sig på teknikskräck, flum och dåliga mattekunskaper och hela tiden måste brottas med politiker och myndigheter för att få genomföra sina idéer. Torsdagens debattartikel i Di (5/9) där cheferna för de svenska lastbilsföretagen Scania och Volvo uppmanade politikerna att bygga ut elladdningsstrukturen för tung trafik är ett typiskt exempel. Tekniken finns, frågan är hur den ska införas. Och hur kan man försäkra sig mot att kraften i näten inte drivs av tysk kol när efterfrågan ökar?

Medan parterna stångas växer oron. Hur farlig klimatförändringen är vet ingen, bara att tecknen nu är så många och riskerna så stora att det är helt nödvändigt att få stopp på uppvärmningen. Rapporterna från asiatiska städer som håller på att hamna under vatten och fattiga som inte vet vart de ska ta vägen duggar allt tätare. Visst kan uppvärmningen motverka en ny istid, om fem eller kanske 50 generationer. Kan vi ta hänsyn till det?

Kanske är parterna till sist på väg att närma sig varandra. Senaste halvåret har kunskaperna om klimatet presenterats allt mer pedagogiskt. Experter har rett ut hur få som faktiskt dött av kärnkraft och hur många som förolyckats i dammolyckor eller som avlider varje år på grund av kolkraft (hundratusentals). Ekonomer har propagerat för att möta sämre tider med statliga gröna obligationer, det vill säga statlig utlåning till klimatinvesteringar. Forskare har beskrivit hur Sverige genom att avskilja och lagra utsläppen från 27 svenska anläggningar med så kallade CCS-teknik skulle kunna ta bort motsvarande hälften av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Ett axplock ur debatten.

Samtidigt upplever många att vädret faktiskt ändrat sig. Även om det inte är bevis för att klimatet gjort det blir många oroliga. I USA visar undersökningar att allt fler republikaner går från misstro till oro, särskilt yngre.

I bästa fall innebär det nya tonläget ett genombrott för insikten att det som behövs inte främst är förbud utan hjälp att välja mellan mängder av komplicerade tekniska alternativ. Och att vare sig vi själva eller politikerna klarar att göra alla dessa val själva om inte priserna är de rätta.

Den som tvivlar borde ta sig en funderare på hur de senaste 30 årens makalösa ekonomiska utveckling lyft miljarder ur fattigdom och finansierat fantastiska tekniska genombrott, även för klimatteknik. Globaliseringen var inte planlagd utan tog fart som en följd av att priset på arbete sjönk när Kina började delta i världshandeln och kapitalet fick leta sig fritt över jorden till de mest spännande projekten. 

Många förbudsivrare ogillar globaliseringen för att den bidragit till den snabba uppvärmningen. Men liknande krafter kan sättas igång för att hejda temperaturökningen, om bara väljarna och opinionen vill. Med procent på procent kan effekten bli lika uppseendeväckande som den globaliseringen åstadkommit.

Sverige och några andra länder har redan koldioxidskatt. EU har handel med utsläppsrätter. Men fortfarande tillåter politiker många undantag för att gå väljarna till mötes. Det är hög tid att gå vidare och på allvar lobba för regionala, globala och mer heltäckande gemensamma alternativ. Annars kanske nästa tipping point får klimatet att söka en ny balans med följder som vi inte kan förstå i förväg. Risken måste undanröjas.


Innehåll från Heba Fastighets ABAnnons

Mindre plast i hushållssoporna ger fjärrvärme med lägre klimatpåverkan

Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.
Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.

Vi svenskar kan bli mycket bättre på att källsortera plastförpackningar. Det har fastighetsbolaget Heba och Stockholm Exergi tagit fasta på. Tillsammans genomför de ett projekt som ska resultera i mindre plast i hushållsavfallet – och därmed ett lägre klimatavtryck från uppvärmningen av Hebas lägenheter.  

I dag hamnar över hälften av alla plastförpackningar i hushållsavfallet i stället för att återvinnas. Det kan jämföras med att 94 procent av glasförpackningarna återvinns, enligt statistik från Naturvårdsverket. 

Fastighetsbolaget Heba som utvecklar, äger och förvaltar bostäder och samhällsfastigheter i Stockholmsregionen och Mälardalen, har krokat arm med Stockholm Exergi för att minska andelen plast som går till förbränning. 

– På Heba vill vi tillsammans med Stockholm Exergi reducera utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmen. Då måste vi se till att våra hyresgäster sorterar ut plasten från hushållssoporna. Om en mindre mängd fossila material bränns blir klimatavtrycket från fjärrvärmen lägre, förklarar Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba. 

Gemensam insats

Det är just plasten som förbränns vid produktion av fjärrvärme och el som är den största källan till utsläpp av koldioxid i Stockholm Exergis verksamhet.  

– Tyvärr har vi liten möjlighet att påverka hur mycket plast som avfallet innehåller. För oss är det viktigt att lyfta fram möjligheten att vi tillsammans med våra kunder kan göra något konkret åt saken och minska andelen plast i avfallet. Det är precis vad samarbetet med Heba handlar om – att gemensamt göra en insats för klimatet, säger Sofi Erselius, miljöchef på Stockholm Exergi.

Satsning på miljörum och information

Men hur ska Heba få sina hyresgäster att slänga mindre plast i hushållssoporna? 

– Vi kommer att uppdatera våra miljörum så att det blir tydligare var olika material ska slängas. Vi ser över uppställningen av behållare och hur ofta de behöver tömmas. Men det viktigaste redskapet vi har är att dela information, i olika kanaler och vid flera tillfällen, säger Sanna Göthlin.

Nyligen har Heba även infört hållbara hyreskontrakt vid nyinflyttning, där källsortering är ett krav. Både satsningen tillsammans med Stockholm Exergi och de nya hyreskontrakten hjälper Heba att minska sin indirekta klimatpåverkan. Det här är viktiga steg på vägen mot klimatneutralitet, konstaterar Sanna Göthlin.

Om Heba Fastighets AB
Heba erbjuder hållbara och trygga boenden att trivas i under livets olika faser. För att få en klimatneutral verksamhet arbetar Heba metodiskt med att minimera, förbättra och påverka. Långsiktigt hållbarhetsmål är att förvaltningen ska vara klimatneutral senast 2030 och hela verksamheten senast 2045. 

Läs mer om Heba här. 

Om Stockholm Exergi
Stockholm Exergi är stockholmarnas energibolag. Dygnet runt, året om, tryggar bolaget den växande Stockholmsregionens tillgång till värme, kyla, el samt hantering av avfall. Samtidigt bidrar de till att göra Stockholm till en attraktiv och mer hållbar stad med potential att bli världens första klimatpositiva huvudstad.

Läs mer om Stockholm Exergi här.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Heba Fastighets AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?