ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ledare: Låt chefen gå direkt

Det är vd:s plikt att matcha fram sin ersättare, men många försummar detta. Det skapar vakuum i bolagen.

En ny modell har införts vid vd-byten. Avgångar aviseras från sex månader och upp till över ett år i förväg trots att ingen ersättare finns på plats. 

Den 30 juni meddelade Nordea att vd Casper von Koskull pensioneras under 2020 då han fyller 60 år. Storägaren Cevian har under en tid drivit på för ett ledarskifte och von Koskull fick till slut silkessnöret. 

En annan 60-åring, Björn Rosengren, går till ett nytt toppjobb. På söndagskvällen kunde Di berätta att han blir koncernchef på ABB i mars. Om inte Sandviks styrelse agerar snabbt kan han sitta kvar i ytterligare nära sju månader efter att det blivit klart att han numera har sin lojalitet hos ABB.

Ett par timmar tidigare på söndagen hade Saab meddelat att vd Håkan Buskhe lämnar försvarskoncernen i början av 2020. Det indikerar att han kan bli kvar i runt sex månader.

Den 4 augusti berättade Johan Dennelind att han lämnar Telia ”under 2020”. Dennelind säger att bolaget nu börjar generera aktieägarvärde. Det är oklart vad han menar med det. Aktiekursen står i dag inte bara lägre än för tio år sedan, den står lägre än när han tillträdde 2013 och lägre än för ett år sedan. 

Det finns ett viktigt skäl till att avgångar numera aviseras så snart planen tar form, snarare än när man har en ersättare på plats. Det är EU:s regelverk MAR, marknadsmissbruksförordningen, som trädde i kraft 3 juli 2016. Det ersatte marknadsmissbruksdirektivet, som börserna hade större frihet att själva tolka. MAR är det tillsynsmyndigheterna som tolkar, och kraven på systematik och dokumentation av informationsgivning har ökat.

EU:s övervakningsmyndigheter, som Finansinspektionen, anser att företagen har två val. Antingen offentliggörs informationen ”så snart som möjligt”, med vilket FI egentligen menar ”omedelbart”. Eller så väljer företaget att skjuta upp offentliggörandet, men då måste det upprättas en insiderlista över de personer som känner till de hemliga uppgifterna. Om informationen skulle läcka ut måste den offentliggöras direkt.

Annika Falkengrens avgång från SEB har blivit ett prejudicerande fall. Den 13 december 2016 berättade Falkengren för sin ordförande Marcus Wallenberg att hon ville sluta som vd. Han kallade den 13 januari till ett extra styrelsemöte söndagen den 15 januari. Annika Falkengren meddelade sin uppsägning under mötet och morgonen därpå kablades nyheten ut i ett pressmeddelande. Först vid styrelsemötet upprättades en insiderlista.

Börsens disciplinnämnd bötfällde då banken med tre miljoner kronor, listan borde ha upprättats redan den 13 januari då ordföranden kallade till möte. Det är ett märkligt beslut av tre skäl. För det första var börsen stängd från det att mötet aviserades tills informationen släpptes på mötet. För det andra var ämnet för mötet, vd:s avgång, inte aviserat i förväg. Till sist, risken för läckage måste anses ha förelegat redan efter Falkengrens och ordförandens första möte, en månad tidigare, i december, då även två andra personer informerades. 

Fallet Falkengren har skrämt börsbolagen, trots att börsens hållning är svårtolkad. Därför går styrelser nu ut direkt med att vd ska sluta, även om övergångstiden riskerar att bli lång. Det resulterar i osäkerhet bland ägare, affärspartners, medarbetare och kunder. En vd som aviserat sin avgång bör inte sitta kvar, hen blir en ”lame duck”, en chef utan kraft eller auktoritet.

Ett vd-byte sänker alltid affärstempot, men när man inte har en självklar ersättare går ännu mer tid och kraft förlorad. I fallet SEB sattes Annika Falkengrens avgång sex månader fram i tiden, men redan efter ett par veckor kunde banken presentera en ersättare. För ABB tog det fyra månader. Nordea kan enligt uppgift ha en ny vd klar vid slutet av tredje kvartalet.

Det är inte säkert att det tar så lång tid att hitta en ersättare som uppsägningstiderna indikerar. Men MAR är inte anpassat till frågor som vd-byte. Enligt Nasdaq är exempelvis offentliggörande av insiderinformation ett operativt och inte ett styrelsebeslut. 

Uppsägningstiden för en vd finns ofta där som en inkomstgaranti. Det betyder inte att de ska sitta kvar så länge, även om de inte fått sparken. Ett vd-jobb är som en kärleksrelation, man satsar allt så länge det varar, men när det är slut, då går man. Långa övergångar avslöjar också att många vd:ar försummar att matcha fram efterträdare. Marcus Storch, tidigare vd på Aga, lär ha sagt att när han fick jobbet var den första frågan han fick av styrelsen vem som skulle efterträda honom. Det är chefens ansvar att tänka så, och styrelsens att alltid ha beredskap.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies