ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Låt Banvallen AB låna till nya stambanor

  • LAND SKA MED RÄLS BYGGAS. Behovet av nya stambanor är akut och en lånefinansiering är rationellt och billigt. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT, HENRIK MONTGOMERY

En alternativ finansieringen av nya stambanor för höghastighetståg rycker närmare. Socialdemokraterna har varit kluvna. Det har varit väl känt att finansministern och hennes departement har hållit emot och att infrastrukturministern har tryckt på, men tonen har ändrats under senhösten.

Bakgrunden till att man vill lägga nya stambanor utanför den normala infrastrukturbudgeten är en befogad rädsla för att andra investeringar, särskilt de regionala, trycks ut, vilket har fått Stockholm att tveka. Där har man fullt upp med expansionen av tunnelbanenätet, som tycks bli dyrare, regiontåg, tunnlar och annat. Fördyringen av infrastrukturprojekten, som Di rapporterar om i dag, förskräcker också.

Ett annat skäl är att nya stambanor mellan Göteborg, Malmö och Stockholm/Arlanda är en exceptionell investering som görs mycket sällan, senast på 1880-talet, varför det är fel att lägga hela kostnaden på en skattebetalargeneration.

Ett tredje skäl, som bland annat anförs av Trafikverket, är att en separat finansiering skapar ett helt annat fokus och kan påskynda bygget radikalt, vilket ökar samhällsvinsten.

Så hur ska man låna till ny räls?

Finansministern meddelade i förra veckan att hon helst vill slippa amortera på statsskulden och slopa överskottsmålet. Statens finanser är i mycket gott skick. Statsskulden går trendmässigt mot noll.  Magdalena Andersson fick tungt stöd i onsdagens Di av bland andra SKL:s moderate ordförande Anders Knape.

Det ser onekligen ut som att finansieringen av nya banor skulle kunna ske genom att staten helt enkelt ökar sina utgifter under byggperioden. Det ackumulerade överskottet under denna mandatperiod beräknas bli 393 miljarder kronor. Ingen skulle blinka om Sverige skulle använda dessa pengar till annat än amorteringar.

Men islossningen på finansdepartementet kan så klart korrumperas och missbrukas. Om man lyssnar på vänsterkrafterna inom S, MP, V och hos LO kan investeringar vara vad som helst och därmed kan lån användas till vad som helst. Att staten under en demografiskt besvärlig period överbryggar underskott i kommunerna är självklart, men det är viktigt att tydligt avvisa luftiga visioner om kraftigt ökade sociala åtaganden som ska finansieras av lån.

Lika viktigt är det att inte låta ”klimatinvesteringar” bli en omskrivning av socialisering av fordonspark och energisektor. Även klimatomställningen sker mest effektivt på marknad. Planekonomin var inte grön blir inte grönare i framtiden.

Ett sätt att avgränsa begreppet lån till investering är att skapa statliga bolag eller affärsverk som har ett bestämt syfte. Swedavia, som är ett statligt infrastrukturbolag, kan på egen hand låna till nya investeringar i landets flygplatser. Likadant är det med till exempel Vattenfall, LKAB, och Svenska Kraftverk. Skattepengar är inte inblandade. De ekonomiskpolitiska talespersonerna behöver inte lägga sig i och Moderaternas och Socialdemokraternas tävlan om vem som har mest ordning och reda i statsfinanserna drabbar inte framtidsinvesteringar som nya smältverk i Kiruna, nya vindkraftsparker i Norrland eller nya kraftledningar.

Vd:n för Göteborgs handelskammare Johan Trouvé och Carl Bennet skrev på Di debatt i onsdags att staten bör bilda ett bolag för alla statliga infrastrukturinvesteringar och vända särskilt sig till pensionsfonderna. Då skulle man i praktiken avpolitisera frågan om vägbyggen och nya banvallar, vilket är lockande. Risken med ett sådant upplägg är att regionala särintressen får fri tillgång till pengar som staten i slutändan ska betala tillbaka samt att infrastruktur i bred mening är en politisk fråga och att medborgarna vill ha inflytande.

Fördelen med Trouvé/Bennets idé är att saker och ting blir gjorda. En mellanvariant är därför att avgränsa modellen ytterligare och skapa ett statligt bolag, Banvallen AB, som äger de nya stambanorna för höghastighetståg och lånar hos Riksgälden. Då är risken för lånemissbruk noll.

Danmark har en liknande modell för sin höghastighetstågsatsning ”Timmemodellen”, alla storstäder ska gå att nå inom en timme. Den finansieras av en statlig tågfond som får sina pengar från inkomster från gas och olja. Svenska staten är ingen oljeleverantör men har urstarka finanser. Använd dem.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer