Annons

Lås inte in Las-frågan för decennier framåt

Arbetsmarknadens parter har till slut ställt sig bakom det nya huvudavtalet. Den följdlagstiftning som behövs för att det ska kunna träda i kraft kommer nog att få godkänt, efter att Vänsterpartiet tycks ha släppt sitt motstånd nu när LO som helhet har anslutit sig.

STÄLL KRAV. För en dryg vecka sedan ställde sig LO bakom det nya huvudavtalet. Nu är det viktigt att politiker även i fortsättningen ställer krav på arbetsmarknaden. På bilden Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, Susanna Gideonsson, LO, och Torbjörn Johansson, LO.
STÄLL KRAV. För en dryg vecka sedan ställde sig LO bakom det nya huvudavtalet. Nu är det viktigt att politiker även i fortsättningen ställer krav på arbetsmarknaden. På bilden Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, Susanna Gideonsson, LO, och Torbjörn Johansson, LO.Foto:Duygu Getrien

När det gäller det övergripande målet, ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och bättre omställning, är huvudavtalet mycket bättre än status quo och även bättre än fjolårets utredningsförslag som utgjorde ultimatum för parterna att komma överens.

Undantaget från turordningsreglerna är större i huvudavtalet än i utredningsförslaget, eftersom arbetsgivare får undanta 15 procent av de anställda (alternativt tre personer). Och det är bättre än status quo, där det endast finns undantag för två personer i företag under tio anställda och där frågan om de dyra uppsägningarna av personliga skäl skulle förbli olöst.

Även om det är bättre att huvudavtalet träder i kraft än att gällande regler blir kvar måste man hålla ögonen på vad som händer härnäst. Finns det förutsättningar för att förbättra reglerna framöver, eller innebär avtalet en inlåsning? Här finns ett politiskt problem, att så många har bundit upp sig vid avtalet.

Till att börja med är det fyra partier, S, MP, L och C, som ligger bakom förutsättningarna för avtalet. De lät ta fram ett utredningsförslag i syfte att sätta fart på parterna. Dessa fyra har i varierande grad hyllat avtalet och har därmed avhänt sig alla argument för ytterligare liberaliseringar. Längst har Centerpartiet gått, som använt epitetet ”Saltsjöbaden 2.0” om det nya huvudavtalet. 

Jämförelsen med Saltsjöbadsavtalet 1938 syftar rimligen till att markera att det nya avtalet är historiskt. Det är en smula märkligt att just Centerpartiet gör det, med tanke på att partiet gick till val för fyra år sedan på att turordningsreglerna helt skulle avskaffas för företag med färre än 50 anställda. Därifrån är det ett astronomiskt avstånd till det som finns i huvudavtalet, att turordningsreglerna ska vara kvar, men tre personer kan undantas.

Rimligen kommer Centerpartiet inte längre att strida för att turordningsreglerna ska liberaliseras på politisk väg, eftersom man är nöjd med att parterna har tagit hand om frågan.

Det har blivit ett slags överideologi att det som görs av arbetsmarknadens parter i samförstånd är av godo, åtminstone är det följden av januariavtalets principer. Men Las, som ju är en lag, infördes av statsmakterna utan att det hade krävts av parterna, och därmed förändrades balansen på arbetsmarknaden rejält. Las är bottenplattan som alla förhandlar utifrån. Status quo är alltid en möjlighet för facket – inte så jämlikt.

I namn av denna överideologi beställer nu parterna ett antal lagändringar som ska komma som propositioner till våren. En av dem handlar om ett helt nytt CSN-system för omställningsstudier med en stor pensionsgrundande bidragsdel och möjlighet till kompletterande lån. Det är ett omfattande system med en kostnad på 11 miljarder om året för skattebetalarna, som nu ska införas utan normal beredning.

Huvudavtalet är bra för vissa företag, sämre för andra. Det är problematiskt för de minsta arbetsgivarna, alltså de företag som Centerpartiet ville värna. Dessa får ökad administrationsbörda och höjda kostnader. Bland annat begränsningar av rätten att använda bemanningsföretag blir betungande för de små. Svenskt Näringsliv valde ändå att sluta detta huvudavtal för att undgå det hotande utredningsförslaget från 2020. Men tänk om en ny riksdagsmajoritet, exempelvis efter nästa val, skulle vara beredda att genomdriva en större liberalisering av arbetsmarknaden? Nu kommer detta kanske inte att hända. Ur just denna aspekt hade utredningsförslaget varit bättre, eftersom det behåller initiativet hos politikerna.

Moderaterna har tagit ställning för det nya avtalet, men tycks ha förbehåll om följdlagstiftningen, att den måste genomföras ”ändamålsenligt och kostnadseffektivt”. Moderaterna bör överväga att rösta nej i riksdagen, om inte annat för att ha ryggen fri att ta nya tag efter valet beträffande en liberaliserad arbetsmarknad.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera