1515

Lås inte in Las-frågan för decennier framåt

Arbetsmarknadens parter har till slut ställt sig bakom det nya huvudavtalet. Den följdlagstiftning som behövs för att det ska kunna träda i kraft kommer nog att få godkänt, efter att Vänsterpartiet tycks ha släppt sitt motstånd nu när LO som helhet har anslutit sig.

STÄLL KRAV. För en dryg vecka sedan ställde sig LO bakom det nya huvudavtalet. Nu är det viktigt att politiker även i fortsättningen ställer krav på arbetsmarknaden. På bilden Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, Susanna Gideonsson, LO, och Torbjörn Johansson, LO.
STÄLL KRAV. För en dryg vecka sedan ställde sig LO bakom det nya huvudavtalet. Nu är det viktigt att politiker även i fortsättningen ställer krav på arbetsmarknaden. På bilden Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, Susanna Gideonsson, LO, och Torbjörn Johansson, LO.Foto:Duygu Getrien

När det gäller det övergripande målet, ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och bättre omställning, är huvudavtalet mycket bättre än status quo och även bättre än fjolårets utredningsförslag som utgjorde ultimatum för parterna att komma överens.

Undantaget från turordningsreglerna är större i huvudavtalet än i utredningsförslaget, eftersom arbetsgivare får undanta 15 procent av de anställda (alternativt tre personer). Och det är bättre än status quo, där det endast finns undantag för två personer i företag under tio anställda och där frågan om de dyra uppsägningarna av personliga skäl skulle förbli olöst.

Även om det är bättre att huvudavtalet träder i kraft än att gällande regler blir kvar måste man hålla ögonen på vad som händer härnäst. Finns det förutsättningar för att förbättra reglerna framöver, eller innebär avtalet en inlåsning? Här finns ett politiskt problem, att så många har bundit upp sig vid avtalet.

Till att börja med är det fyra partier, S, MP, L och C, som ligger bakom förutsättningarna för avtalet. De lät ta fram ett utredningsförslag i syfte att sätta fart på parterna. Dessa fyra har i varierande grad hyllat avtalet och har därmed avhänt sig alla argument för ytterligare liberaliseringar. Längst har Centerpartiet gått, som använt epitetet ”Saltsjöbaden 2.0” om det nya huvudavtalet. 

Jämförelsen med Saltsjöbadsavtalet 1938 syftar rimligen till att markera att det nya avtalet är historiskt. Det är en smula märkligt att just Centerpartiet gör det, med tanke på att partiet gick till val för fyra år sedan på att turordningsreglerna helt skulle avskaffas för företag med färre än 50 anställda. Därifrån är det ett astronomiskt avstånd till det som finns i huvudavtalet, att turordningsreglerna ska vara kvar, men tre personer kan undantas.

Rimligen kommer Centerpartiet inte längre att strida för att turordningsreglerna ska liberaliseras på politisk väg, eftersom man är nöjd med att parterna har tagit hand om frågan.

Det har blivit ett slags överideologi att det som görs av arbetsmarknadens parter i samförstånd är av godo, åtminstone är det följden av januariavtalets principer. Men Las, som ju är en lag, infördes av statsmakterna utan att det hade krävts av parterna, och därmed förändrades balansen på arbetsmarknaden rejält. Las är bottenplattan som alla förhandlar utifrån. Status quo är alltid en möjlighet för facket – inte så jämlikt.

I namn av denna överideologi beställer nu parterna ett antal lagändringar som ska komma som propositioner till våren. En av dem handlar om ett helt nytt CSN-system för omställningsstudier med en stor pensionsgrundande bidragsdel och möjlighet till kompletterande lån. Det är ett omfattande system med en kostnad på 11 miljarder om året för skattebetalarna, som nu ska införas utan normal beredning.

Huvudavtalet är bra för vissa företag, sämre för andra. Det är problematiskt för de minsta arbetsgivarna, alltså de företag som Centerpartiet ville värna. Dessa får ökad administrationsbörda och höjda kostnader. Bland annat begränsningar av rätten att använda bemanningsföretag blir betungande för de små. Svenskt Näringsliv valde ändå att sluta detta huvudavtal för att undgå det hotande utredningsförslaget från 2020. Men tänk om en ny riksdagsmajoritet, exempelvis efter nästa val, skulle vara beredda att genomdriva en större liberalisering av arbetsmarknaden? Nu kommer detta kanske inte att hända. Ur just denna aspekt hade utredningsförslaget varit bättre, eftersom det behåller initiativet hos politikerna.

Moderaterna har tagit ställning för det nya avtalet, men tycks ha förbehåll om följdlagstiftningen, att den måste genomföras ”ändamålsenligt och kostnadseffektivt”. Moderaterna bör överväga att rösta nej i riksdagen, om inte annat för att ha ryggen fri att ta nya tag efter valet beträffande en liberaliserad arbetsmarknad.

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?