Annons

Lärdomen av Allra är inte att stoppa PPM

Alla stora ekobrottshärvor säger något om sin tid. Den ekonomiska utvecklingen har sina skeden, och möjligheter uppstår. 

HOVRÄTTSDOM. Det blev fällande domar i de senaste årens mest omtalade härva. Tre av de dömda häktades samtidigt och på fredagen inställde de sig hos polisen. Domen vinner laga kraft den 19 augusti om inte HD tar upp den.
HOVRÄTTSDOM. Det blev fällande domar i de senaste årens mest omtalade härva. Tre av de dömda häktades samtidigt och på fredagen inställde de sig hos polisen. Domen vinner laga kraft den 19 augusti om inte HD tar upp den.Foto:Jonas Ekströmer

Fermentaaffären sammanföll med en boom i svenska folkets aktiesparande. Trustorkuppen genomfördes i en tid med många snabba förvärv med kreativa upplägg i slutet av 1990-talet. Och historien om Allra inträffade i en tid då antalet PPM-fonder ökade kraftigt, samtidigt som kontrollen från myndigheterna hade brister.

Det ligger i sakens natur. ”Kreativitet”, även illegitim sådan, söker sig till områden som för tillfället erbjuder möjligheter. Men även om det var PPM-systemet som skapade möjligheterna för Allra, kan slutsatsen inte vara att systemet bör skrotas. 

Det verkar dock vara den riktningen som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) vill gå. I så fall stämmer det med den socialdemokratiska linjen – partiet har aldrig gillat den valfrihet som premiepensionen bygger på.

Historien om Allra har många ingredienser. Den har inte bara avslöjat brister i upplägget beträffande tillsynen, utan också demonstrerat hur man kan söka trovärdighet genom kända personer. Svenskt Näringslivs tidigare vd Ebba Lindsö rekryterades som ordförande för bolaget och tidigare justitieministern Thomas Bodström (S) tackade ja till att sitta i styrelsen. Han har berättat att han gjorde det för att Ebba Lindsö var garanten för seriositeten. Thomas Bodström deltog också i en reklamfilm på nätet för Allra.

Saken blev mycket känslig för det politiska systemet 2017, men uppenbarligen såg inte regeringen detta i tid. 54 anställda på Pensionsmyndigheten satte sina namnteckningar på ett brev till regeringen med krav på att Thomas Bodström inte skulle bli landshövding. Det är lätt att förstå dessa tjänstemän. De hade jobbat dag och natt för att reda ut affären och driva processen att stoppa möjligheten att välja Allra inom premiepensionen. Några månader därefter utsåg regeringen den tidigare Allraledamoten Thomas Bodström till ett toppjobb. Han själv har i efterhand uppgett i SVT att regeringen ville att han skulle säga upp sig frivilligt från det jobb han ännu inte hade tillträtt, men att han vägrade, och i stället blev avsatt.

Ardalan Shekarabi säger efter domen till SvD att ”eftersom det är ett allmänt pensions­sparande är det statens ansvar, inte den enskilde spararens, att kontrollera fonderna. Staten har en skyldighet att erbjuda trygghet till pensions­spararna.” Och så säger han: ”Vi skulle inte ha haft det här systemet från början.”

Pensionsgruppen har kommit överens om ett nytt Fondtorg, där ett mindre antal fonder ska vara upphandlade. Upphandlingsmomentet kommer att öka säkerheten, men det är viktigt att den verkliga valfriheten inte minskar alltför mycket. Det är nämligen själva poängen med premiepensionen, och den är fortfarande värd att värna, trots skandalerna med Allra och Falcon Funds.

Den helt övervägande delen av den allmänna pensionen är inte valbar, den är inte heller fonderad (fast många tror det). Premiepensionen finns däremot på ett konto som man i stor utsträckning kan bestämma över själv. Alla använder inte valfriheten. Alla är inte kompetenta att göra de bästa valen. En del väljer att ta hög risk. En del skyr den och slipar av både toppar och dalar.

Men att människor ska kunna bestämma över en del av sin pensionsförvaltning har ett egenvärde. 

PPM-pengarna är en del i ett starkt system, som klarar att leverera enligt sina åtaganden och som också skapar engagemang för den egna framtida pensionen. Tillsammans med tjänstepension och frivilligt pensionssparande har medborgarna makt över sina egna pengar.

Socialdemokraterna ville inte ha något premiepensionssystem men tvingades acceptera det för att nå en bred uppgörelse. Den negativa synen på premiepensionen finns kvar och visar sig också i inställningen till investeringssparkonton, som i stor utsträckning tog över när avdragsrätten för privat pensionssparande slopades. ISK är en bred sparform som ska beskattas betydligt hårdare, enligt en partirapport inom S. 

Så när ansvarig S-minister uttrycker sig kritiskt om premiepensionen så har det inte bara med oseriösa fondbolag att göra, utan att partiet har svårt att hantera fenomenet med individuellt ansvar för pensionen.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera