1515
Annons

Lärande på distans kan öka kvalitet

LEDARE. Magnus Ehinger är lärare i kemi och biologi vid gymnasieskolan Spyken i Lund. Han arbetar med en amerikansk metod som han kallar "flippad undervisning" (flipped=omvänd). 

Foto:Jonas Ekströmer/TT

Han lägger ut föreläsningen på nätet och eleverna förväntas ha sett den innan lektionen. Det gör att de är förberedda när de kommer, och kan ställa relevanta frågor. Lärarens kompetens tas bättre till vara. Dessutom har den digitala publiceringen gjort att elever över hela landet tar del av Sveriges kanske bästa undervisning i kemi och biologi. Denna spridningspotential måste utnyttjas bättre framöver.

Lärarbristen på grund- och gymnasienivå är ett av Sveriges absolut största problem. Detta eftersom utbildning är den viktigaste förutsättningen för utveckling och välstånd, samt ett mer effektivt verktyg för fördelningspolitik än skatter. 

Skolverket uppger att det kommer saknas 80.000 lärare i skolan och förskolan 2031. Myndigheten föreslår därför att regeringen ska tillåta utökad fjärrundervisning. Det är den andra påstötningen, redan sommaren 2017 presenterades en utredning som rekommenderade detta.

Fjärrundervisning, eller undervisning på distans som det heter i andra sammanhang, är vanligt på universitet och vuxenutbildningar. Sedan 2015 är det även tillåtet på grundskolan och gymnasiet i ämnena modersmål, moderna språk och teckenspråk. I grundskolan även samiska. Eleverna befinner sig i klassrummet med en handledare och tar del av undervisningen digitalt. 

Det är inte optimalt för yngre elever att enbart ha en digital relation med sin lärare. En förtroendefull relation med en god lärare är oersättlig. Och även om elever kan tillgodogöra sig undervisning på nätet blir kontakten inte densamma. Men världen är inte perfekt. De som säger nej - som Lärarförbundet - har en bevisbörda, för något måste göras.

Det finns en logik i att dela på de lärare vi har när alternativ saknas. Det innebär också att fler får tillgång till de allra bästa lärarna, vilket ökar chansen att uppnå den eftersträvade "likvärdigheten". Man sprider elitundervisning till ekonomiskt svaga områden. Det bör vår nästa utbildningsminister betänka. Särskilt som vi redan i dag har stora grupper som, trots att de har lärare på plats, inte klarar grundskolan.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från OnevinnAnnons

Onevinn levererar IT-säkerhet som öppnar möjligheter

Hög IT-säkerhet innebär stor flexibilitet. Med övervakning 24/7, snabb respons och specialistkompetens frigör Onevinn tid och resurser för företag och skapar samtidigt bättre förutsättningar för medarbetares distansarbete. 

Nya digitala tider innebär både möjligheter och utmaningar. De senaste årens snabba digitalisering, utveckling av molntjänster och övergång till distansarbete har i många fall gjort traditionella säkerhetsverktyg föråldrade. Trots det menar Onevinn att IT-säkerhet inte ska ses som en begränsning – utan som en möjlighet. 

– Ett företag som har rätt säkerhet får också stor flexibilitet. Det innebär till exempel att de får helt andra möjligheter att erbjuda sina medarbetare en mer mobil arbetsplats, säger Claes Kruse, grundare av Onevinn.

MDR – en modern och proaktiv tjänst

Hög IT-säkerhet handlar mycket om att ligga steget före, och en nyckel är att gå från att vara reaktiv till att bli proaktiv. För att hjälpa företag att bättre skydda sin IT-miljö erbjuder Onevinn Managed Detection and Response, MDR, en modern, proaktiv tjänst som detekterar och eliminerar cyberhot. 

– Med MDR får organisationer övervakning 24/7. Vårt erbjudande skiljer sig dessutom från traditionell övervakning eftersom vi inte bara passivt övervakar, utan även hanterar problem samtidigt som de uppstår, säger Stefan Schörling, Head of MDR på Onevinn.

Till skillnad från traditionella säkerhetslösningar är MDR mer heltäckande med större fokus på att hantera, skydda och upptäcka hot med kopplade åtgärder. Tjänsten omfattar åtgärder och hjälp att respondera på incidenter, och den hanterar även åtgärder i det preventiva säkerhetsarbetet. I MDR används AI och maskininlärning för att respondera snabbt och med bättre precision. Övervakningen sker 24/7 av människor i samspel med teknik.

– Om tiden, resurserna och kompetensen inte finns inom bolaget så är en modern MDR-tjänst en bra lösning för att accelerera sina förmågor inom cybersäkerhet. Vi kopplar upp oss mot de system kunden använder och övervakar sedan hela landskapet. Säkerhetsanalytikern tar hand om larmen och tar beslut kring åtgärder. Vid stora incidenter går ett Incident Response Team in och hjälper till, säger Stefan Schörling.

Bra skydd skapar möjligheter

Trots att inga branscher idag är förskonade från cyberattacker så pratar Onevinn ogärna om IT-säkerhet ur ett hotbildsperspektiv. I stället betonar de möjligheterna som ett bra skydd skapar, bland annat möjligheten till flexiblare arbetsformer. 

– Bromsen på en bil, den har du för att kunna köra fortare – inte långsammare. Ett bra skydd ger mer resurser till att utveckla företagets kärnverksamhet, och med Onevinn vid rodret behöver man inte ens tänka på hotbilden, säger Claes Kruse.

Fakta:

Med Onevinns MDR-tjänst kan ni släppa på ansvaret och tryggt låta oss ta hand om er IT-säkerhet. Utifrån era krav och behov säkerställer vi att verksamheten har ändamålsenlig säkerhet som skyddar data, information och tillgångar. Onevinn tar ett större ansvar hos dig som kund, och vi bidrar till en effektivare, snabbare och proaktiv incidentrespons.

www.onevinn.com 

 

Mer från Onevinn

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Onevinn och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera