Annons

Lånemodell ändrar kalkyl för höghastighetsbanan

Språkrören för Miljöpartiet Gustav Fridolin och Isabella Lövin har varit på höghastighetstågturné mellan Stockholm och Jönköping och träffat de mäktiga s-kommunalråden längs stambanan. De kan få vem som helst att darra till. Lars Stjernkvist i Norrköping välte hela flyktingpolitiken över ända 2015 när han sa att det fick vara nog.

De tre köpingarnas företrädare är starkt för höghastighetståg. Överhuvudtaget är kommunalråd från både S och M för att bygga ny räls för snabba förbindelser. S i regeringen och M i riksdagen vill inte, eller är i alla fall mycket tveksamma. Att miljöpartister är ute och vänstrar med kommunalråden är politiskt farligt för en finansminister som vill sänka projektet. Alltså kallade hon till omedelbara höghöjdsförhandlingar om de snabba tågen.

Det man bör prata igenom i regeringen, och hos Moderaterna, är följande:

Kärnan i motståndet mot höghastighetståg är Trafikverkets samhällsekonomiska analys från 2016.

Trafikverket gör sådana analyser av alla infrastrukturprojekt. De är numera gedigna och väl förankrade i forskarsamhället. För att kunna hålla en stringent nivå är de också mycket avgränsade. En "standardkalkyl" av ett transportrelaterat projekt tar hänsyn till tidsvinster för personer och gods, luftföroreningar och resekostnader och trafikföretagens intäkter. Men man räknar inte på dynamiska effekter vad gäller arbetsmarknaden och kostnader för nuvarande förseningar och framför allt inte på värdet i den stadsutveckling som kommer med etablering av nya vägar och järnvägar.

De samhällsekonomiska analyserna tar heller inte hänsyn till om man lånar till infrastruktur. Kalkylen förutsätter att kostnaden för investeringen belastar nuvarande skattekollektiv, vilket anses skada den ekonomiska aktiviteten så till den grad att hela investeringssumman skrivs upp med 30 procent. Detta kallas för "skattefaktorn" och är till för att visa vad det kostar att ta ut skatt. Skattefaktorn används inte för att beräkna kostnaden för vård, skola, omsorg, bara för infrastruktur.

En annan omständighet är att en infrastrukturinvestering jämförs med en föreställd avkastning, den så kallade diskonteringsräntan. I höghastighetsbanans fall jämför man den ekonomiska nyttan med vad man skulle få om man investerade i obligationer med 3,5 procents ränta. Räntenivån har fått kritik för att den inte tar hänsyn till de extremt låga marknadsräntorna, svenska staten kan i jämförelse låna på 30 år till 1 procents ränta, samt för den tilltagna "krigsrisken". Den samhällsekonomiska kalkylen vill ha en riskpremie på 1,5 procent om projektet skulle drabbas av krig och naturkatastrofer.

Sammantaget kan man säga att dogmen kring hur man räknar på infrastruktur i Sverige dels skrämmer bort visionära politiker med ett lika komplicerat som tydligt nej, dels faktiskt förklarar vår tids stora infrastrukturskuld.

Trafikverkets samhällsekonomiska dom över höghastighetsbanan är att den är "mycket olönsam", vilket ekar i alla samtal om ny järnväg med folk kring finansministern och moderatledaren. Det är helt sant, men på samma sätt som kalkylen försöker fånga väsentliga prognoser missar den andra.

Om man till exempel lånar till bygget, vilket Sverigeförhandlingarna förespråkar och som MP, C och Trafikverket öppnar för, försvinner skattefaktorn och kalkylen blir radikalt annorlunda, liksom om man använder en annan mer nutida jämförelseränta som inte avskräcker satsningar på grund av krigsrisk. Ingen bygger nytt om man räknar med katastrof.

Och om man tar in Lars Stjernkvists och hans kollegors perspektiv ändras kalkylen ännu mer. Kommunerna längs den nya bansträckningen har avtalat om 285 400 nya bostäder eftersom de ser en ny, ljusare horisont. Värdet av dem och värdet av städernas förtätning finns inte med alls i kalkylen. Beräkningsmodellen blir ren och generell, men missar värdet av en ny järnväg som under 100 år binder samman Sveriges större städer med ett blixtsnabbt pendeltågssystem.

Skicka ut finansministern till kommunalråden längs stambanan. Må kontaktledningarna inte faller ner över hennes ljusa huvud.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Life science-bolag behöver ha koll på sina siffror

Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.
Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.

Rätt ekonomisk information i rätt tid är viktigt inom Life Science för att dessa bolag ska kunna gå ut med denna till investerare och på marknaden. Noterade bolag har i tillägg specifika regler och rapporteringstider att följa. 

– Det är extra roligt att jobba med life science- och utvecklingsbolag just för att de är så intresserade av sina siffror, säger Malin Wikstrand, redovisningskonsult på Accountor. 

Malin Wikstrand sitter på Accountors Lundakontor i Medicon Village Science Park. Accountor har haft kontor där sedan 2012 då Medicon Village startade upp, idag en nätverksmiljö med 150 företag och organisationer med tillsammans 2200 medarbetare. Det är en intressant miljö att finnas i och Accountor har life science samt forsknings- och innovationsföretag härifrån som kunder. Hon tycker det är inspirerande att sitta nära kunder. 

– Det är roligt att man kan stöta på varandra, ta en kaffe eller lunch och lyssna på hur det går för deras projekt. Det är en häftig miljö att sitta i, säger Malin Wikstrand. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountors samarbete med Life Science-bolag. 

Börsnotering ställer fler krav

Malin Wikstrand tycker om att jobba med bolag som har tydliga rutiner. Att sätta upp rutiner och att arbeta helt digitalt är hennes vardag. Är bolagen börsnoterade har de fler krav på sin ekonomiska information och på transparens. 

– Det är roligt att vara med i den processen, säger Malin Wikstrand. 

Effektiviserar och professionaliserar

Ett bolag hon jobbar med, Pledpharma, noterades på Nasdaq förra året.  

– Sedan vi började jobba med Accountor har vi gått över från mycket manuell hantering av ekonomiarbetet till helt digitalt arbete. Utöver att digitaliseringen har effektiviserat ekonomiarbetet ger den också en skalbarhet. Vi kan växa utan något större merarbete. Arbetet flyter dessutom på obehindrat oavsett var i världen vi är samtidigt som vi samarbetar med Malin Wikstrand i Lund och Peter Einarsson, senior advisor på Accountor, i Stockholm, säger Yilmaz Mahshid, PhD, CFO på Pledpharma. Han fortsätter:

– Övergången till Nasdaq med rapportering enligt IFRS gör att det behöver vara bra kvalitet på rapporteringen samt att vi är mer pålästa då vi genomgår granskning från många håll. Processerna och arbetet inom ekonomi har professionaliserats till en helt annan nivå och Accountor har varit en del utav den professionaliseringen. 

Fakta Accountor 

Accountor är en del av Accountor Group, en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. Accountor hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare personalprocesser.

I Sverige är de 300 anställda, varav 270 konsulter på 8 orter. Accountor Group har över 100 kontor i sju länder: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Ryssland och Ukraina. De drivs av en passion att uppnå resultat och att sträva mot framgång tillsammans med sina kunder. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountor här. 

 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?