ANNONS:
Till Di.se
FREDAG 25 MAJ Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Lotta Engzell-Larsson: Landsbygden behöver frihet och företag

  • Foto: Fredrik Sandberg/TT

LEDARE. På måndagen presenterade regeringen den kommande landsbygdspropositionen "Mål för näringar, landsbygd och livsmedel". 

Statsminister Stefan Löfven och jordbruksminister Sven-Erik Bucht talade om klyftorna mellan stad och land som måste slutas. Men de har definierat ett politiskt snarare än ett ekonomiskt problem. 

S måste göra något åt att de tappar väljare på landsbygden, inte minst till SD. Enligt en undersökning som Novus gjorde för SR Ekots räkning för ett år sedan hade S då tappat 9 procentenheter av väljarna på landsbygden jämfört med valresultatet 2014.

Den ekonomiska klyftan är verklig, men inte astronomisk. 2016 var medianinkomsten i Stockholm 307 000 kronor/år, och i Eda, som har lägst medianinkomst av alla kommuner och 8600 invånare, var den 211 000 kronor. Snittet i Sverige är 271 000 kronor.

Mycket av det som regeringen skriver om, som hållbar tillväxt, är lika applicerbart i Fittja utanför Stockholm som i skånska Perstorp. Det är ju främst på två grundläggande punkter som landsbygden skiljer sig från städerna, geografiska avstånd och folkmängd. Dessa hänger ihop, och är ibland en utmaning. Eventuella statsstöd bör sikta på infrastruktur, som vägunderhåll och bredband, vilket står på regeringens lista.

Som Landsbygdsutredningen föreslog för ett år sedan måste samhällsservice som a-kassa och försäkringskassa samlokaliseras. Det är nödvändigt att tänka så på fler områden där befolkningsunderlaget är begränsat, det blir både billigare och bättre.

Regeringen konstaterar att tillväxten är beroende av företag (men även ideella krafter). Därför går knappt 900 miljoner av de 1,5 miljarder som tidigare avsatts i budgeten till olika typer av företagsbidrag de närmaste två åren.  

Problemet med förslagen är att de riskerar bli rena verksamhetsbidrag. Men det finns redan en uppsjö av bidrag för företag. Från EU, Jordbruksverket, Tillväxtverket, Almi, Vinnova och Länsstyrelserna kan man få ihop miljoner i rena bidrag för ett projekt. Det är högst tveksamt om det behövs fler. Och förslag som att slopa studieskulderna för att locka kompetens till glesbygd, vilket nu ska utredas vidare, är varken rättvist eller hållbart.

När småföretagare pekas ut som viktiga, bör skatteregler anpassas till dem så att de kan tjäna mer, i stället för att tvinga dem att sitta och söka bidrag. Låt landsbygden leva av egen kraft, på lika villkor.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies