Annons

Lägg ned Bromma och bygg ny räls

LEDARE. Det svenska inrikesflyget toppade redan år 2000 med 7,8 miljoner passagerare. Bromma har spelat ut sin roll, det är dags att fokusera på Arlanda.

Foto:Stina Stjernkvist

Effekterna av covid19, smittoro och stängda gränser, har radikalt förändrat förutsättningarna för flyget. Det mesta talar för att flygtrafiken kommer växa från en lägre nivå och långsammare även när pandemin klingar av. Det finns flera orsaker, flygandet är starkt knutet till tillväxten där stor osäkerhet råder, virtuella möten har ökat, och klimatdebatten får allt mer genomslag. Inrikes i Europa är tåget ofta ett bekvämt alternativ. 

Flygets kollaps innebär att det har blivit närmast omöjligt att argumentera för att Bromma flygplats ska finnas kvar till 2038. Det statliga ägarbolaget Swedavia presenterade därför för ett par dagar sedan sin slutsats att Bromma bör läggas ned i förtid, av ekonomiska skäl. 

Men det handlar inte bara om pandemieffekter. Det svenska inrikesflyget toppade redan år 2000 med 7,8 miljoner passagerare. Tidvis har Arlanda tappat resenärer, men även Bromma toppade redan 2015 med 2,2 miljoner inrikes passagerare. Därefter har antalet legat stilla i fyra år, för att falla till 2 miljoner förra året. Utrikestrafiken har vuxit på Bromma men bara utgjort 13-14 procent av den totala trafiken. Finnair har nyligen sagt upp avtalet. 

Även som helhet, inklusive utrikesflyg, planade flygresandet i Sverige ut redan 2018. 2019 föll det med 4 procent. Det är en indikation att vi inte når pre-covidnivåer under förutsebar tid. 

Hemarbetet och det minskade affärsresandet har höjt ribban för när det är viktigt att ha fysiska affärsmöten. Många företag har under flera år uppmanat sina anställda att välja tåg framför flyg av klimatskäl. Det har satt sina spår. Tågresandet steg med 5 procent 2018, och 11 procent 2019. 

Affärsresenärerna är en viktig orsak. Populära sträckor med nattåg är Köpenhamn-Malmö-Stockholm och Göteborg-Malmö-Köpenhamn, som har ökat med 10-12 procent. Det visar åter vikten av att bygga ny tågräls och banvallar för att klara uppdraget och underlätta klimatomställningen.

När fler ser tåget som ett inrikes alternativ till flyget måste flyget konsolideras. Bromma ska ändå stängas 2038 när hyresavtalet med kommunen går ut. Då kommer där att byggas bostäder, vilket är mer samhällsekonomiskt lönsamt eftersom bostadsbristen är ett tillväxthinder i Stockholm. 

Inom regeringen är det okontroversiellt att lägga ned Bromma i förtid. Miljöpartiet hade det som vallöfte och slutsatsen passar även Socialdemokraterna, som vill satsa mer på Arlanda. Men där slutar enigheten. För MP vill inte ha någon utbyggnad av Arlanda. De bör tänka om. Både tåg och flyg behövs.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth har under ett par år hårt drivit att Arlanda ska bli Nordens största flygplats och måste byggas ut. Delvis för att kompensera för Bromma när det stängs, men också för att storlek är viktigt. Det är en betydande utmaning eftersom även Köpenhamn har ambitiösa tillväxtplaner.

Men det är ingen meningslös tuppfajt. Det krävs volym för att vara en attraktiv knutpunkt för flygbolagen. Det ger i sin tur tillräckligt stora intäkter för att klara nödvändiga investeringar. Om Arlanda istället successivt tappar trafik till grannarna minskar tillgängligheten till Sverige. Infrastrukturen försämras när direktflygen blir färre och det krävs tidsödande byten för att nå slutdestinationen. Det vore inte bra för Sverige som exportnation.

Bromma har haft många stödtrupper bland affärsfolk i Stockholms city. De som sitter där upplever ofta att de sparar tid jämfört med att åka till Arlanda. Men Sverige har ett för litet befolkningsunderlag för att sprida resurserna så tunt. Ett starkt Arlanda är mycket viktigare för näringslivet och ekonomin än att förlänga Brommas liv med ett par år. 

Men Arlanda måste samtidigt göras mycket mer tillgängligt, där är Kastrup en förebild. Flygplatsen måste knytas samman med all tågtrafik och tunnelbana. Bygg mer räls.


Innehåll från Norstedts JuridikAnnons

Branschrapport visar tydliga trender för framtidens juristbransch

Över 150 år i juristbranschen har gett Norstedts Juridik enorm erfarenhet av att stötta och hjälpa advokatbyråer till rätt beslut i krävande situationer. Man kallar sig marknadens juridiska coach och kombinerar lång erfarenhet och kunskap med förfinad och uppdaterad teknik.  

Kundens behov ligger i fokus och Norstedts Juridik blickar nu framåt med ny VD vid rodret vilket bland annat lett till verksamhetens nya inriktningar inom hållbarhet och kvalitet. 

– Utöver en omfattande utgivning av juridisk information erbjuder vi också kursverksamhet och avancerade juridiska verktyg. Hos oss finns även en tjänst för alla de specialämnen och intressen som tillfaller juridiskt arbete på kommun och myndighet. Uppdraget vi har är att ta fram verktyg som effektiviserar juristens jobb och som dessutom får vår kund att uppfylla gällande hållbarhetskrav i alla leverantörsled, säger Alexandra Åquist, VD.

Alexandra Åquist är juristen som skulle bli polischef men som istället satsade på en karriär inom försäljning och affärsutveckling. Hon har en stor passion för CSR- och hållbarhetsfrågor och påtalar vikten av att lyssna på marknaden för att kunna vara den naturliga samarbetspartnern för alla som arbetar med juridik. 

– Jag brinner för att alla ska ha tillgång till samma information. Alla ska ha ”rätt att få rätt”. Nya affärsmodeller och nya tekniker gör att juridiken blir mer tillgänglig för gemene man. Där vill jag att Norstedts Juridik ska vara med och bidra, säger Alexandra Åquist.

Framtidens jurist 2020 – om krav, drivkrafter och utmaningar i juristbranschen

För att bli en samarbetspartner krävs insikt och förståelse för de incitament och utmaningar advokaterna har i sitt arbete. Därför tar Norstedts Juridik varje år fram branschrapporten Framtidens jurist tillsammans med ett oberoende undersökningsföretag. Frågorna ställs till yrkesverksamma jurister i både Sverige och Danmark och årets rapport besvarades av drygt 3500 yrkesverksamma jurister. 

– Vår förhoppning är att rapporten ska fungera som en källa för inspiration och en språngbräda för diskussion om hur vi vill att framtiden ska se ut, vad vi som bransch behöver fokusera på, och vilka utmaningar vi behöver överkomma, berättar Alexandra Åquist.

Slaget om framtidens jurister har börjat

Rapporten har tre tydliga fokusområden varav det första är transformation.

– Det är något som verkligen sjuder i den juridiska branschen just nu. Vi ser allt mer hur delar av juristens jobb digitaliseras och standardiseras, samtidigt som utvecklingen i samhället driver på efterfrågan av juridiska tjänster. Byråerna står nu inför en jätteutmaning vad gäller sin affärs- och prismodell. Kan man bemöta kunderna och erbjuda fasta prismodeller har man en helt ny målgrupp att bearbeta, säger Alexandra Åquist. 

Det andra fokusområdet är innovation. Fler och fler standardiserade processer gör arbetet enklare, timmarna färre och mycket finns att vinna på att ta del av den innovativa utveckling som sker i branschen. Det tredje tydliga fokusområdet är vikten av balans i livet. Från den yngre generationen kommer helt nya krav på möjlighet till fritid (vilket är högre prioriterat än lön idag), hållbarhet, mångfald och jämställdhet. För att som advokatbyrå attrahera och behålla unga talanger krävs det att verksamheten anpassas till de nya kraven.  

– Vi vill inspirera till att man även på advokatbyrån inkluderar hållbarhet och kvalitet. Det kommer bli en tydlig del i vem som får uppdragen och kompetensen längre fram. Det är en absolut konkurrensfördel att man är transparent och att man i branschen tar detta på allvar redan nu, avslutar Alexandra Åquist.

Läs mer på www.nj.se 

Fakta om Norstedts Juridik

Norstedts Juridik är marknadsledande utgivare och leverantör av juridiska tjänster med rötter 150 år tillbaka i tiden. Företagets digitala informationstjänst, JUNO, används av Sveriges största advokatbyråer, domstolar, myndigheter och kommuner. Norstedts Juridik är en del av Karnov Group.

 

Mer från Norstedts Juridik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norstedts Juridik och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?