Annons

Lägg ned Bromma och bygg ny räls

LEDARE. Det svenska inrikesflyget toppade redan år 2000 med 7,8 miljoner passagerare. Bromma har spelat ut sin roll, det är dags att fokusera på Arlanda.

Foto:Stina Stjernkvist

Effekterna av covid19, smittoro och stängda gränser, har radikalt förändrat förutsättningarna för flyget. Det mesta talar för att flygtrafiken kommer växa från en lägre nivå och långsammare även när pandemin klingar av. Det finns flera orsaker, flygandet är starkt knutet till tillväxten där stor osäkerhet råder, virtuella möten har ökat, och klimatdebatten får allt mer genomslag. Inrikes i Europa är tåget ofta ett bekvämt alternativ. 

Flygets kollaps innebär att det har blivit närmast omöjligt att argumentera för att Bromma flygplats ska finnas kvar till 2038. Det statliga ägarbolaget Swedavia presenterade därför för ett par dagar sedan sin slutsats att Bromma bör läggas ned i förtid, av ekonomiska skäl. 

Men det handlar inte bara om pandemieffekter. Det svenska inrikesflyget toppade redan år 2000 med 7,8 miljoner passagerare. Tidvis har Arlanda tappat resenärer, men även Bromma toppade redan 2015 med 2,2 miljoner inrikes passagerare. Därefter har antalet legat stilla i fyra år, för att falla till 2 miljoner förra året. Utrikestrafiken har vuxit på Bromma men bara utgjort 13-14 procent av den totala trafiken. Finnair har nyligen sagt upp avtalet. 

Även som helhet, inklusive utrikesflyg, planade flygresandet i Sverige ut redan 2018. 2019 föll det med 4 procent. Det är en indikation att vi inte når pre-covidnivåer under förutsebar tid. 

Hemarbetet och det minskade affärsresandet har höjt ribban för när det är viktigt att ha fysiska affärsmöten. Många företag har under flera år uppmanat sina anställda att välja tåg framför flyg av klimatskäl. Det har satt sina spår. Tågresandet steg med 5 procent 2018, och 11 procent 2019. 

Affärsresenärerna är en viktig orsak. Populära sträckor med nattåg är Köpenhamn-Malmö-Stockholm och Göteborg-Malmö-Köpenhamn, som har ökat med 10-12 procent. Det visar åter vikten av att bygga ny tågräls och banvallar för att klara uppdraget och underlätta klimatomställningen.

När fler ser tåget som ett inrikes alternativ till flyget måste flyget konsolideras. Bromma ska ändå stängas 2038 när hyresavtalet med kommunen går ut. Då kommer där att byggas bostäder, vilket är mer samhällsekonomiskt lönsamt eftersom bostadsbristen är ett tillväxthinder i Stockholm. 

Inom regeringen är det okontroversiellt att lägga ned Bromma i förtid. Miljöpartiet hade det som vallöfte och slutsatsen passar även Socialdemokraterna, som vill satsa mer på Arlanda. Men där slutar enigheten. För MP vill inte ha någon utbyggnad av Arlanda. De bör tänka om. Både tåg och flyg behövs.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth har under ett par år hårt drivit att Arlanda ska bli Nordens största flygplats och måste byggas ut. Delvis för att kompensera för Bromma när det stängs, men också för att storlek är viktigt. Det är en betydande utmaning eftersom även Köpenhamn har ambitiösa tillväxtplaner.

Men det är ingen meningslös tuppfajt. Det krävs volym för att vara en attraktiv knutpunkt för flygbolagen. Det ger i sin tur tillräckligt stora intäkter för att klara nödvändiga investeringar. Om Arlanda istället successivt tappar trafik till grannarna minskar tillgängligheten till Sverige. Infrastrukturen försämras när direktflygen blir färre och det krävs tidsödande byten för att nå slutdestinationen. Det vore inte bra för Sverige som exportnation.

Bromma har haft många stödtrupper bland affärsfolk i Stockholms city. De som sitter där upplever ofta att de sparar tid jämfört med att åka till Arlanda. Men Sverige har ett för litet befolkningsunderlag för att sprida resurserna så tunt. Ett starkt Arlanda är mycket viktigare för näringslivet och ekonomin än att förlänga Brommas liv med ett par år. 

Men Arlanda måste samtidigt göras mycket mer tillgängligt, där är Kastrup en förebild. Flygplatsen måste knytas samman med all tågtrafik och tunnelbana. Bygg mer räls.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?