1515

Lägg ned Bromma och bygg ny räls

LEDARE. Det svenska inrikesflyget toppade redan år 2000 med 7,8 miljoner passagerare. Bromma har spelat ut sin roll, det är dags att fokusera på Arlanda.

Foto:Stina Stjernkvist

Effekterna av covid19, smittoro och stängda gränser, har radikalt förändrat förutsättningarna för flyget. Det mesta talar för att flygtrafiken kommer växa från en lägre nivå och långsammare även när pandemin klingar av. Det finns flera orsaker, flygandet är starkt knutet till tillväxten där stor osäkerhet råder, virtuella möten har ökat, och klimatdebatten får allt mer genomslag. Inrikes i Europa är tåget ofta ett bekvämt alternativ. 

Flygets kollaps innebär att det har blivit närmast omöjligt att argumentera för att Bromma flygplats ska finnas kvar till 2038. Det statliga ägarbolaget Swedavia presenterade därför för ett par dagar sedan sin slutsats att Bromma bör läggas ned i förtid, av ekonomiska skäl. 

Men det handlar inte bara om pandemieffekter. Det svenska inrikesflyget toppade redan år 2000 med 7,8 miljoner passagerare. Tidvis har Arlanda tappat resenärer, men även Bromma toppade redan 2015 med 2,2 miljoner inrikes passagerare. Därefter har antalet legat stilla i fyra år, för att falla till 2 miljoner förra året. Utrikestrafiken har vuxit på Bromma men bara utgjort 13-14 procent av den totala trafiken. Finnair har nyligen sagt upp avtalet. 

Även som helhet, inklusive utrikesflyg, planade flygresandet i Sverige ut redan 2018. 2019 föll det med 4 procent. Det är en indikation att vi inte når pre-covidnivåer under förutsebar tid. 

Hemarbetet och det minskade affärsresandet har höjt ribban för när det är viktigt att ha fysiska affärsmöten. Många företag har under flera år uppmanat sina anställda att välja tåg framför flyg av klimatskäl. Det har satt sina spår. Tågresandet steg med 5 procent 2018, och 11 procent 2019. 

Affärsresenärerna är en viktig orsak. Populära sträckor med nattåg är Köpenhamn-Malmö-Stockholm och Göteborg-Malmö-Köpenhamn, som har ökat med 10-12 procent. Det visar åter vikten av att bygga ny tågräls och banvallar för att klara uppdraget och underlätta klimatomställningen.

När fler ser tåget som ett inrikes alternativ till flyget måste flyget konsolideras. Bromma ska ändå stängas 2038 när hyresavtalet med kommunen går ut. Då kommer där att byggas bostäder, vilket är mer samhällsekonomiskt lönsamt eftersom bostadsbristen är ett tillväxthinder i Stockholm. 

Inom regeringen är det okontroversiellt att lägga ned Bromma i förtid. Miljöpartiet hade det som vallöfte och slutsatsen passar även Socialdemokraterna, som vill satsa mer på Arlanda. Men där slutar enigheten. För MP vill inte ha någon utbyggnad av Arlanda. De bör tänka om. Både tåg och flyg behövs.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth har under ett par år hårt drivit att Arlanda ska bli Nordens största flygplats och måste byggas ut. Delvis för att kompensera för Bromma när det stängs, men också för att storlek är viktigt. Det är en betydande utmaning eftersom även Köpenhamn har ambitiösa tillväxtplaner.

Men det är ingen meningslös tuppfajt. Det krävs volym för att vara en attraktiv knutpunkt för flygbolagen. Det ger i sin tur tillräckligt stora intäkter för att klara nödvändiga investeringar. Om Arlanda istället successivt tappar trafik till grannarna minskar tillgängligheten till Sverige. Infrastrukturen försämras när direktflygen blir färre och det krävs tidsödande byten för att nå slutdestinationen. Det vore inte bra för Sverige som exportnation.

Bromma har haft många stödtrupper bland affärsfolk i Stockholms city. De som sitter där upplever ofta att de sparar tid jämfört med att åka till Arlanda. Men Sverige har ett för litet befolkningsunderlag för att sprida resurserna så tunt. Ett starkt Arlanda är mycket viktigare för näringslivet och ekonomin än att förlänga Brommas liv med ett par år. 

Men Arlanda måste samtidigt göras mycket mer tillgängligt, där är Kastrup en förebild. Flygplatsen måste knytas samman med all tågtrafik och tunnelbana. Bygg mer räls.


Innehåll från ValtechAnnons

Vad driver tillväxten i framtidens detaljhandel?

Begravningen av de fysiska butikerna har lyckligtvis ställts in men den fysiska butiksupplevelsen måste ändras för att bättre återspegla konsumenternas behov och förväntningar. Teknik, ökad varumärkeslojalitet och kopplingen mellan den fysiska och digitala upplevelsen är några nyckelord för en framtidssäker detaljhandel, avslutar den globala digitala byrån Valtech i sin senaste rapport.

Att skapa framtidens handel handlar till stor del om att skapa bättre upplevelser för konsumenten men även om att använda ny digital teknik och data för att möjliggöra personligare upplevelser som skapar värde för både företag och kunder. För att komma dit krävs ett datadrivet arbetssätt, snabbare processer och en högre grad av experimenterande kring lösningar i butik och online. 

– Den digitala transformationen handlar om att kombinera kunskap kring teknik, konsumenternas behov och affärsmodeller. Att förstå hur förändrade beteenden och framtida trender påverkar företag, konsumenter och samhället. Klimatet är ett bra exempel. Konsumenternas ökade fokus på sitt klimatavtryck bör påverka företagens strategier och handlingar. Därför är det avgörande att implementera strategier runt hållbarhet, så som recommerce av produkter, säger Pontus Persson, Senior Strategy and Transformation Advisor, Valtech.

Ladda ner en gratis version av rapporten här

Förutse inte - försök förstå

Ingen kan förutsäga men alla företag bör försöka förstå framtiden. Med fokus på detta har Valtech skapat Valtech Future Studio där man fokuserar på forskning och utveckling, samt riktad innovation. Man investerar i kunskap, framtidsscenarier och framtagning av prototyper för att hitta långsiktiga lösningar på framtidens utmaningar. 

– Genom R&D och riktad innovation med fokus på framtidens teknik och genom att skapa framtida scenarier vill vi visa hur tekniken skapar möjligheter för dem och deras kunder.

Fem trender för framtidens retail

Valtech har tagit fram två framtidsscenarier för detaljhandeln. Ett där fysiska butiker växer och ett där de minskar, samt lösningar för hur man kan öka intäkt, lojalitet och skapa bättre kundupplevelser i dessa. Här syns fem tydliga områden som kommer att påverka framtidens retail:

1) En omdaning av den fysiska butikens roll
Förändrade konsumentbeteenden ställer krav på att den fysiska butiken ser över sin roll och sitt koncept med hjälp av digital teknik.

2) Personaliserad köpupplevelse
Den ökande e-handeln innebär en förväntan på en personlig och anpassad upplevelse även i den fysiska butiken.

3) Minska gapet mellan fysiskt och digitalt
Förbättra den fysiska handeln genom ny digital teknologi som exempelvis AR, IoT, sensorer och ansiktsigenkänning i kombination med en kundprofil berikad med data.

4) Konsumentupplevelse skapar lojalitet
Retail går från fokus på transaktion till fokus på att skapa en upplevelse i både fysisk butik och e-handel för att bygga relationer och vinna kundlojalitet. 

5) Virtuella konsultationer
– Personaliserad rådgivning från en fysisk person eller en sofistikerad AI-driven avatar ger en högre grad av service online och i butik, avslutar Pontus Persson.

Läs fler exempel på transformationer här 

Om Valtech

Valtech är en global digital byrå som arbetar med affärstransformation med kunder som L’Oreal, MAC Cosmetics och BMW. Valtech Future Studio är en del av Valtech som fokuserar på R&D och innovation inom teknik i framkant. Valtech grundades 1993 och har närmare 4000 anställda med olika kunskaper på 51 kontor i 18 länder.

www.valtech.com 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Valtech och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?