Annons

Kvinnor måste äga för att nå toppen

Det är en minst sagt uppiggande lista över Sveriges mäktigaste näringslivskvinnor som Dagens Industri tagit fram.

Carina Åkerström, vd för Handelsbanken, är Sveriges mäktigaste näringslivskvinna.
Carina Åkerström, vd för Handelsbanken, är Sveriges mäktigaste näringslivskvinna.Foto:Jesper Frisk

I topp finns Handelsbankens vd Carina Åkerström. Trots att många tidigt såg henne som en självklar kandidat fick hon vd-jobbet först efter tre manliga företrädare på fyra år. Nu är det till sist hon som basar, en seger för jämställdheten.

Det är också en imponerande inventering av vilken sorts företag som kvinnor numera är vd:ar för: Telia, Stora Enso, Epiroc, Industrivärden, HM och Sweco, bland annat. Caroline Dybeck Happe är finanschef i amerikanska jättekonglomeratet General Electric och Anna Olsson-Leijon vice vd och Europachef för Electrolux. 

Ändå är det bara början på en utjämning där näringslivet bättre tar vara på talangerna. Den nya listan understryker att jämställdhet till sist är på väg att slå igenom med kraft när det gäller det exekutiva ansvaret inom stora företag och inom industri, länge en manlig bastion. 1998 skrev Veckans Affärer att det var som att leta efter en nål i en höstack att leta efter kvinnor i börsbolagens ledningsskikt. 22 år senare syns den kvinnliga exekutiva makten tydligt. 

Synligheten är avgörande. När det gäller självförtroende, mod och acceptans är förebilder nästan allt. En snöboll har börjat rulla. Unga kvinnor kan drömma om att bli som Carina Åkerström eller Allison Kirkby (Telia). För unga män framstår det som allt mer naturligt att deras partner kan komma att få ett mycket krävande jobb. 

Men på ett viktigt område, ägande, släpar jämställdheten efter rejält, ett allvarligt problem. Jämställdhet handlar om makt och det är ägarna som avgör vad företagen ska satsa på, till exempel när det gäller AI, genteknik och klimatomställning. Därför måste kvinnor, om de till sist ska bli lika mäktiga som män, på allvar ta sig in i ägarleden.

En viktig orsak till att kvinnligt ägande fått så lite fokus är att ägande länge var en icke-fråga i Sverige. Höga skatter och små inkomstskillnader innebar att fokus låg på chefer. Det var där makten låg, trodde man. När sedan kapitalmarknaden avreglerades och affärerna tog fart dröjde det inte så länge innan ett helt gäng nya kapitalister och mellanhänder börjat tjäna stora pengar och därmed erövra allt mer makt. Problemet, när det gäller jämställdheten, blev att nästan alla de nya rika var män. Pappaledighet var fortfarande ovanligt och affärer något man gjorde med dem man kände väl och , precis som man själv, alltid var tillgängliga - det vill säga andra män.

I dag finns en stor grupp nya manliga ägare i Sverige, finansmän, riskkapitalister, techentreprenörer och så vidare. Utvecklingen syns tydligt när man ser till inkomstfördelning. Kvinnor har ryckt fram när det gäller höga arbetsinkomster men det är män som dragit in kapitalinkomsterna och står för nästan hela den allt rikare översta procenten.

Utvecklingen syns även på Di:s lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. Nästan alla ägare som kvalat in är arvtagare. Inget ont om dem. Caroline Berg, Cristina Stenbeck och alla de andra döttrarna på Di:s lista är säkert utmärkta ägarstyrare. Men det är trist att det dröjer till plats 49 och 61 innan det dyker upp kvinnliga techinvesterare (Jessica Schultz och Jane Walerud) som visar att det går bra att svinga sig upp med tomma händer. Motsvarande lista över män visar verkligen detta.

För att få göra affärer och bli rik krävs förtroende. Sådant byggs med tid och pengar. Därför handlar jämställdheten när det gäller ägande till sist om ansvar för familjen. I ägarleden tycks utvecklingen de senaste åren ha gått åt motsatt håll, det vill säga välutbildade kvinnor som gifter sig med välutbildade män och sedan trappar ned när han får vittring på stora kapitalvinster, en variant på ”power couple” som med tiden haltar betänkligt. Bättre skulle vara om par kunde turas om att vara hemma mer och sedan arbeta längre upp i åren. Men för en sådan lösning måste fler män föregå med gott exempel.

Med på Di:s lista finns underkategorin ägare. Det är en bra början. Och ingen manlig ägare kan längre leva som Sveriges kanske främste entreprenör, André Oscar Wallenberg som trots tre äktenskapsliknande förhållanden och ett 20-tal barn hann bädda för den ovanligt uthålliga Wallenbergsfären. Återstår att se hur det blir i sjätte generationen. 

 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?