1515
Annons

Kritisera gärna utsläppshandeln – men inte systemet

LEDARE. Klimatet är en fråga som står högt på den politiska agendan. Ett av de mest omdiskuterade, och kritiserade, klimatinstrumenten under de senaste åren är EU:s utsläppshandel.

VÅRT BÄSTA KLIMATVERKTYG. EU:s utsläppshandel har fått mycket kritik genom åren. Men prissättning av koldioxid är det bästa verktyget för att kostnadseffektivt minska utsläppen.
VÅRT BÄSTA KLIMATVERKTYG. EU:s utsläppshandel har fått mycket kritik genom åren. Men prissättning av koldioxid är det bästa verktyget för att kostnadseffektivt minska utsläppen.Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

Kärnan i klimatproblemet är att koldioxid i atmosfären innebär kostnader för samhället i form av klimatförändringar. Insikter i hur dessa kostnader ska betalas ledde till att William Nordhaus var en av mottagarna av 2018 års ekonomipris till Alfred Nobels minne. För att kostnaden ska räknas hem, krävs antingen ett system med koldioxidskatt eller utsläppshandel. Helst globala sådana, eftersom ett ton koldioxid är lika skadligt världen över.

EU:s utsläppshandel skapades 2005. Den sinande efterfrågan på utsläppsrätter i kölvattnet av den ekonomiska krisen, i kombination med ett för högt satt tak på utsläppsrätter, gjorde att priset på att släppa ut koldioxid uppfattades som alldeles för lågt. Det har varit skäl för den reformering av systemet som börjar gälla 2021, men som redan gett effekt på marknaden. Sedan början av 2018 har priset på en utsläppsrätt stigit från 9 till 28 euro, i ett femårsperspektiv har det femfaldigats.

Att utsläppsminskningar sker på ett effektivt sätt är viktigt. Det gör att kostnaden inte blir högre än nödvändigt. Det är därför illavarslande att kritik mot systemet kommer från såväl marknadsfientliga som marknadsvänner. Personer som säger sig värna klimatet har påstått att Nordhaus pris skulle vara den skamligaste episoden i nobelprisets historia, trots att prissättning av koldioxid är ett nödvändigt verktyg i klimatomställningen.

När marknadsvännerna på Svenskt Näringsliv i sin tur menar att prisökningen på utsläppsrätter drabbar vår konkurrenskraft, har de rätt i sak (Di 1/8). Utsläppsminskningar är ingen gratislunch, och visst vore en global lösning det mest optimala. Men att börja i Europa är en god bit på vägen. Det finns även försök att genom Parisavtalet skapa en internationell marknad för att minska utsläppen. Ett globalt styrmedel för flyget blir operativt 2021, men en inledande fas är redan påbörjad.

Utsläppshandeln ett av de mest effektiva och viktiga verktygen för att nå våra klimatmål, reformeringen är välkommen. Snarare än att kritisera denna, borde fler höja röster mot skatteslöseri förklädda i klimatambitioner - så som klimatångestterapi och elcyklar.


Skandal om C stöder vänsterns pensionsidé

Två förslag till pensionshöjningar ligger på riksdagens bord. Regeringens (S, V, MP) och oppositionens (M, SD, KD, L). Inget av dem är billigt, 9,4 miljarder kronor (regeringen) respektive 14,4 miljarder (oppositionen).

SÄG NEJ. Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, har ännu inte gett besked om partiet tänker motsätta sig regeringens pensionsförslag eller inte. Det borde vara enkelt att säga nej med tanke på den omsorg om pensionssystemet som Martin Ådahl hyser.
SÄG NEJ. Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, har ännu inte gett besked om partiet tänker motsätta sig regeringens pensionsförslag eller inte. Det borde vara enkelt att säga nej med tanke på den omsorg om pensionssystemet som Martin Ådahl hyser.

Regeringens förslag innebär en helt ny komponent i pensionssystemet – ”garantitillägg”. Man har nödtorftigt försökt dölja att det är just ett nytt inslag genom att säga att det är en del av det befintliga bostadstillägget, fast det inte är det.

Oppositionens pensionsförslag respekterar pensionssystemet mer, och lägger betoningen på skattesänkningar och på att en ”gas” ska användas i pensionssystemet, på motsvarande sätt som det redan finns en broms. Även i oppositionens förslag finns en höjning av garantipensionen, men här försämras inte kopplingen mellan arbete och pension lika mycket.

Regeringen vill införa nya permanenta lagregler för sitt pensionsförslag, och dessa ska beslutas redan i samband med vårbudgeten i mitten av juni. I oppositionens förslag finns inga lagförslag, det som riksdagen beslutar om är endast ett tillkännagivande.

Vänsterförslaget är en uppenbar valmuta som ska betalas ut i augusti. Oppositionens förslag innebär en plan att det ska införas i oktober (vissa delar) och efter årsskiftet (skattesänkningsdelen).

Regeringsförslaget har mötts av mycket negativa remissvar. Pensionsmyndigheten har formulerat skarp kritik, som politiskt tillsatta ledamöter i myndighetens styrelse strök bort från remissvaret. Regeringen har inte ändrat något väsentligt efter remisskritiken. Oppositionens förslag har inte lika många problem, och det ska dessutom gå på remiss innan lagstiftningen ändras.

Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl är kritisk mot regeringens pensionsförslag. Ändå kan han inte ge besked om att hans parti tänker rösta emot det. Svaret är viktigt eftersom C-rösterna är tungan på vågen. I en artikel i måndagens Di säger han i stället att det viktiga är att Pensionsgruppen blir kvar som beredningsorgan i dessa frågor.

Omsorg om pensionssystemet är givetvis en legitim prioritering. Men om Pensionsgruppen och systemets principer är det viktigaste för Centerpartiet borde det vara enkelt att utesluta ett ja till regeringens pensionsförslag.

Att Martin Ådahl inte kan säga rakt ut att partiet tänker motsätta sig regeringsförslaget avslöjar att han även har andra prioriteringar.

I november lade Centerpartiet ned sina röster i budgetvoteringen, vilket ledde till att högeroppositionens budget vann. För vänstersidan i svensk politik är det förstås viktigt att det inte händer igen. Regeringen har bakat in pensionsförslaget i vårpropositionen, för att det ska ses som ett enda paket och för att Centerpartiets pris för att gå emot det ska höjas.

Centerpartiet har förhandlat med regeringen under våren om krisstöd till bönderna och ett sådant finns också med i vårbudgeten. Det är alltså med regeringen som Centerpartiet förhandlat om bondestöd, inte med Moderaterna och de andra partierna till höger.

Man har alltså valt sida. Detta är rimligen förklaringen till att partiet ännu inte har gett besked huruvida man tänker rösta ja eller nej till vänstersidans pensionsförslag.

Centerpartiets agerande är avgörande. Oppositionens motförslag kommer att vinna i Finansutskottet, eftersom M, SD, KD och L har majoritet bland ledamöterna där. Det blir i kammaren som det avgörs. Om Centerpartiet lägger ned sina röster vinner oppositionens budget och pensionsförslag. Om Centerpartiet däremot stöder regeringens budget och pensionsförslag går dessa igenom med en rösts marginal.

Centerpartiet verkar försöka vinna tid genom sina principiella resonemang men man tar inte konsekvenserna av dessa principer. C vill värna pensionssystemet men kan ändå inte säga att man tänker motsätta sig det förslag som allra mest strider mot det nuvarande systemet.

I det spel om makten som C är del av framstår partiets resonemang om pensionssystemets principer mest som hyckleri.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?