Annons

Kritiken mot vårdförsäkring vilseledande

LEDARE. Härom dagen skrev Dagens Nyheter om privata vårdgivare, och drog slutsatsen efter en rundringning att försäkringspatienter går före patienter som kommer via den offentliga vården. 

Artikeln kom som en stekt sparv till socialminister Lena Hallengren (S), som återigen aktualiserade en ”stopplag”. En sådan lag skulle inrikta sig på att reglera privata vårdgivare som har båda kategorier av patienter, försäkringspatienter och patienter som kommer från offentlig vård. En sådan lag röstades ned av en riksdagsmajoritet 2017, men fanns som gällande lag under en kort tid mot slutet av Göran Perssons S-regering.

Socialdemokraterna har tvingats lägga ned striden mot vinster i välfärden, som en följd av januariöverenskommelsen. Men försäkringsfrågan är ledig att driva, och liksom vinstfrågan är den perfekt för att avleda uppmärksamhet från förbättringsbehoven i den offentliga vården.

Frågan är då om sjukvårdsförsäkringar tränger undan offentligt finansierad vård. Närmare bestämt handlar det om vad som händer hos privata vårdgivare som har båda typer av patienter. Antingen är en sådan vårdgivare upphandlad av regionen och då finns en viss volym som ska utföras. Rimligen uppfylls detta, eftersom det är avtalat. Eller så ingår företaget i ett vårdval, och då är själva poängen att patienten går till den vårdgivare som kan leverera bäst utifrån patientens önskemål, antingen det är snabbhet, omvårdnadserbjudande eller förtroende för enskilda läkare och arbetslag.

I bägge fallen har regionen kontroll över att vårdföretaget uppfyller sitt erbjudande. Och dessa företag hjälper den offentliga vården med att uppfylla den vårdgaranti som just regionen är bunden av. Samtidigt måste dessa företag ta emot även försäkringspatienter för att kunna få tillräcklig beläggning.

Felet finns i den offentliga vården som inte har kommit till rätta med sina köer, där alltför många inte får beslutad behandling i tid. Regionerna borde dra nytta av systemkonkurrensen och lära av försäkringsbolagens logistik.

Antalet tecknade sjukvårdsförsäkringar har ökat stadigt. 14 procent av de yrkesverksamma omfattas. Den överväldigande delen är betald av arbetsgivare, gissningsvis för att de är oroliga för långa sjukfall. En mycket stor del är gruppförsäkringar, exempelvis via fackförbund. Och en mycket liten del är försäkringar som privatpersoner tecknar individuellt.

Sjukvårdsförsäkringarna ökar på grund av ett lågt förtroende för att få vård i tid. Detta borde vara regeringens och Lena Hallengrens verkliga problem.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?