Annons

Krisens botemedel stavas arbetslinjen

LEDARE. Coronapandemin har slagit hårt mot svensk ekonomi. Stödåtgärder och krisåtgärderna rör sådana stora belopp att statens upplåning är historiskt hög och vår statsskuld kommer sannolikt att ticka upp emot nivåer mer likt hur det såg ut i Centraleuropa i början av året. Trots dessa massiva insatser drabbar krisen Sverige svårt. Stora branscher har helt tappat intäktsmöjligheter, företag går i konkurs, människor hamnar i arbetslöshet och blir därpå beroende av bidragsinkomster. Närmast alla kostnader för staten skenar, samtidigt som intäktssidan sinar.

UTANFÖRSKAP. "A-kassan är en rättighetslagstiftning. Den kommer inte ta slut utan den fylls på.", säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar om att kostnaden för a-kassan prognostiseras att dubbleras av det ökande utanförskapet.
UTANFÖRSKAP. "A-kassan är en rättighetslagstiftning. Den kommer inte ta slut utan den fylls på.", säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar om att kostnaden för a-kassan prognostiseras att dubbleras av det ökande utanförskapet.Foto:Johan Nilsson/TT

Arbetsförmedlingen meddelade under måndagen (27/7) att det i slutet av juni var 466 000 personer inskrivna som arbetslösa, en ökning med 130 000 personer jämfört med samma månad förra året. Därmed är arbetslöshetsnivån uppe på 9,2 procent – den väntas bli ännu högre. Arbetsförmedlingen mäter arbetslöshetsnivån som antalet inskrivna arbetslösa som andel av arbetskraften mellan 15 och 64 år. Används i stället Statistiska centralbyråns, SCB, månatliga arbetskraftsundersökningar, AKU, visar sig verkligheten vara än mer graverande.

SCB mäter arbetslöshetsnivån som antalet arbetslösa som andel av arbetskraften mellan 15 och 74 år, och statistikmyndigheten uppmätte i juni arbetslösheten till 9,8 procent och att antalet arbetslösa uppgick till 575 000 personer. Vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med samma månad föregående år och motsvarar omkring 150 000 fler arbetslösa. Det finns dessutom en betydande risk att arbetslöshetssiffrorna blir varaktiga på höga nivåer i och med att krisen river ner företag, som inte kommer att resa sig i första taget med en utbredd försämrad efterfrågan på marknaden, och att regeringen försämrar incitamenten för arbete genom att frångå arbetslinjen när de höjer bidragen. Höjda bidrag gör det mindre lönsamt att aktivt söka jobb, börja arbeta eller att genomgå en utbildning för att byta karriär mitt i livet. I slutändan minskar viljan och ansträngningarna till att bryta ett invant bidragsberoende, om det inte ens lönar sig att gå upp tidigt på morgonen för att slita på ett arbete.

Tecken finns där på att detta redan börjat ske. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt i antingen jobb, entreprenörskap eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I juni var 67,7 procent av befolkningen i ålderskategorin 15 till 74 år sysselsatta. Det är drygt två procentenheter lägre jämfört med samma månad föregående år, enligt Ekonomifakta. Detta innebär att många av dem som blir arbetslösa i krisen inte går in i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, utan de avvisar eller erbjuds inte en möjlighet till att ombilda sig och ställa om.

Och i realiteten hade situationen varit ännu värre om det inte var för att regeringen hade infört korttidspermitteringar, som hjälper kvar många i sysselsättning men i praktiken målar över sprickor i fasaden. När statens finanser inte klarar av mer expansiv finanspolitik i den rådande krisen kommer dessa permitterade snabbt att bli arbetslösa. Det som kommer att inträffa då är dock att andra offentliga utgifter kommer att öka. Till exempel a-kassan. Enligt en prognos från Arbetsförmedlingen kommer kostnaderna för a-kassan att närmast dubbleras 2020 jämfört med 2019. Förra året gick 14,2 miljarder kronor till utbetalningar, i år bedöms kostnaden landa på 26,4 miljarder kronor. Fler arbetslösa betyder dessvärre fler som behöver a-kassa, ovanpå det har regeringen tillfälligt höjt nivåerna och förändrat villkoren i a-kassan. Ändringarna ska vara temporära och löpa ut den 3 januari 2021, men enligt statsministern kommer a-kassans öde att bestämmas under budgetförhandlingen på Harpsund i augusti.

Må vara att vi är mitt i en brinnande kris och att hela verktygslådan av krisåtgärder behövs temporärt för att hålla hela samhället ovanför ytan. Men då måste krisåtgärderna också vara temporära och inte bli kvar efter kristid, som de historiskt sett haft en ovana att bli. Värnskatten infördes 1995 som en temporär krisåtgärd för att sanera de offentliga finanserna efter den djupa finanskrisen i början av 90-talet och avskaffades först efter nästan 25 år. Så får det inte bli med de höjda nivåerna i A-kassan. Regeringen och dess borgerliga stödpartier måste upprätthålla löftet om att förändringarna är temporära och att a-kassan i januari 2021 återställs till de nivåer och villkor som var före coronakrisen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?