Krisens botemedel stavas arbetslinjen

LEDARE. Coronapandemin har slagit hårt mot svensk ekonomi. Stödåtgärder och krisåtgärderna rör sådana stora belopp att statens upplåning är historiskt hög och vår statsskuld kommer sannolikt att ticka upp emot nivåer mer likt hur det såg ut i Centraleuropa i början av året. Trots dessa massiva insatser drabbar krisen Sverige svårt. Stora branscher har helt tappat intäktsmöjligheter, företag går i konkurs, människor hamnar i arbetslöshet och blir därpå beroende av bidragsinkomster. Närmast alla kostnader för staten skenar, samtidigt som intäktssidan sinar.

UTANFÖRSKAP. "A-kassan är en rättighetslagstiftning. Den kommer inte ta slut utan den fylls på.", säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar om att kostnaden för a-kassan prognostiseras att dubbleras av det ökande utanförskapet.
UTANFÖRSKAP. "A-kassan är en rättighetslagstiftning. Den kommer inte ta slut utan den fylls på.", säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar om att kostnaden för a-kassan prognostiseras att dubbleras av det ökande utanförskapet.Foto:Johan Nilsson/TT

Arbetsförmedlingen meddelade under måndagen (27/7) att det i slutet av juni var 466 000 personer inskrivna som arbetslösa, en ökning med 130 000 personer jämfört med samma månad förra året. Därmed är arbetslöshetsnivån uppe på 9,2 procent – den väntas bli ännu högre. Arbetsförmedlingen mäter arbetslöshetsnivån som antalet inskrivna arbetslösa som andel av arbetskraften mellan 15 och 64 år. Används i stället Statistiska centralbyråns, SCB, månatliga arbetskraftsundersökningar, AKU, visar sig verkligheten vara än mer graverande.

SCB mäter arbetslöshetsnivån som antalet arbetslösa som andel av arbetskraften mellan 15 och 74 år, och statistikmyndigheten uppmätte i juni arbetslösheten till 9,8 procent och att antalet arbetslösa uppgick till 575 000 personer. Vilket är en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med samma månad föregående år och motsvarar omkring 150 000 fler arbetslösa. Det finns dessutom en betydande risk att arbetslöshetssiffrorna blir varaktiga på höga nivåer i och med att krisen river ner företag, som inte kommer att resa sig i första taget med en utbredd försämrad efterfrågan på marknaden, och att regeringen försämrar incitamenten för arbete genom att frångå arbetslinjen när de höjer bidragen. Höjda bidrag gör det mindre lönsamt att aktivt söka jobb, börja arbeta eller att genomgå en utbildning för att byta karriär mitt i livet. I slutändan minskar viljan och ansträngningarna till att bryta ett invant bidragsberoende, om det inte ens lönar sig att gå upp tidigt på morgonen för att slita på ett arbete.

Tecken finns där på att detta redan börjat ske. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt i antingen jobb, entreprenörskap eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I juni var 67,7 procent av befolkningen i ålderskategorin 15 till 74 år sysselsatta. Det är drygt två procentenheter lägre jämfört med samma månad föregående år, enligt Ekonomifakta. Detta innebär att många av dem som blir arbetslösa i krisen inte går in i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, utan de avvisar eller erbjuds inte en möjlighet till att ombilda sig och ställa om.

Och i realiteten hade situationen varit ännu värre om det inte var för att regeringen hade infört korttidspermitteringar, som hjälper kvar många i sysselsättning men i praktiken målar över sprickor i fasaden. När statens finanser inte klarar av mer expansiv finanspolitik i den rådande krisen kommer dessa permitterade snabbt att bli arbetslösa. Det som kommer att inträffa då är dock att andra offentliga utgifter kommer att öka. Till exempel a-kassan. Enligt en prognos från Arbetsförmedlingen kommer kostnaderna för a-kassan att närmast dubbleras 2020 jämfört med 2019. Förra året gick 14,2 miljarder kronor till utbetalningar, i år bedöms kostnaden landa på 26,4 miljarder kronor. Fler arbetslösa betyder dessvärre fler som behöver a-kassa, ovanpå det har regeringen tillfälligt höjt nivåerna och förändrat villkoren i a-kassan. Ändringarna ska vara temporära och löpa ut den 3 januari 2021, men enligt statsministern kommer a-kassans öde att bestämmas under budgetförhandlingen på Harpsund i augusti.

Må vara att vi är mitt i en brinnande kris och att hela verktygslådan av krisåtgärder behövs temporärt för att hålla hela samhället ovanför ytan. Men då måste krisåtgärderna också vara temporära och inte bli kvar efter kristid, som de historiskt sett haft en ovana att bli. Värnskatten infördes 1995 som en temporär krisåtgärd för att sanera de offentliga finanserna efter den djupa finanskrisen i början av 90-talet och avskaffades först efter nästan 25 år. Så får det inte bli med de höjda nivåerna i A-kassan. Regeringen och dess borgerliga stödpartier måste upprätthålla löftet om att förändringarna är temporära och att a-kassan i januari 2021 återställs till de nivåer och villkor som var före coronakrisen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?