1515

Kris för folkhälsan

Promenaden har kommit tillbaka under coronakrisen. Folk går kvällspromenad, söndagspromenad och morgonpromenad i en omfattning man inte har sett på årtionden. De gröna milspåren i landets friluftsområden är ovanligt vältrampade.

FRISKT VÅGAT. Johan Holmsäter har fått regeringens uppdrag att som nationell samordnare öka den fysiska aktiviteten.
FRISKT VÅGAT. Johan Holmsäter har fått regeringens uppdrag att som nationell samordnare öka den fysiska aktiviteten.Foto:Claudio Bresciani/TT

Det här borde Folkhälsomyndigheten ta fasta på. Vi behöver inte bara bygga flockimmunitet utan också minska några av de riskfaktorer som nämns som farliga i samband med covid19, till exempel övervikt. De är på sikt ett större folkhälsoproblem än den nu akuta epidemin.

Undersökningarna om svenskarnas vikt och motionsvanor är ganska många numera och resultaten är urusla.

Gymnastik- och idrottshögskolan publicerade den 30 april i år den senaste större studien om läget. Forskarna har mellan åren 1995 och 2017 undersökt 450 000 svenskar mellan 18 och 74 år.

Övervikten har ökat med 23 procent, fetma med 86 procent och svår fetma med 153 procent. Sammanlagt är 55 procent av vuxna i Sverige överviktiga eller lider av fetma. Det är faktiskt inte klokt.

Utvecklingen för kroppsvikten står i direkt korrelation till bristen på rörelse. En väl etablerad internationell norm är att rekommendera minst 150 minuters fysisk aktivitet, motsvarande en rask promenad, i veckan. Det är inte särskilt mycket.

Drygt hälften av de vuxna kommer upp till målet. De har också 30 procents lägre dödlighet då en liten dos motion skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer och depression, och nu även Covid19, men nästan halva befolkningen kommer inte ens upp till 20 minuters promenad om dagen. Utrikes födda utanför EU rör sig minst, högutbildade födda i Sverige mest.

En annan oroande siffra är att andelen vuxna med hälsovådligt dålig kondition har ökat från 27 procent 1995 till 46 procent 2017.

Allt det här vet vi egentligen. Vi vet också hur svårt det är att göra något åt saken, i alla fall på individplanet. Att bryta stillasittande vardagsrutiner är tungt. Att börja motionera i ett dåligt utgångsläge gör ont och är obehagligt.

Vi vet också hälsoriskerna och då skulle man kunna tro att läget är annorlunda för barn, som ju inte är offer för individens fria vilja utan är underkastade en högre makt, nämligen vuxenvärlden. Om vi vet att barn bör röra på sig minst 60 minuter varje dag, vilket verkligen inte är särskilt mycket, och om vi vet att motionsvanor som etableras tidigt i livet ofta är en förutsättning för hur det blir sedan, borde det vara full fart på ungarna.

Men bland barn är siffrorna ännu sämre än för vuxna. Riksmaten Ungdom är en stor mätserie som med rörelsemätare registrerar hur varje undersökt individ rör på sig under dagen. Senaste stora undersökningen är från 2017. 44 procent av pojkarna och 22 (!) procent av flickorna nådde minimimålet.

Hur är det möjligt med en så grov ignorans och en så katastrofal utveckling för en grundläggande folkhälsa? Hur kan samhällsutvecklingen år efter år, decennium efter decennium, gå i fel riktning på ett område som är så viktigt?

Johan Holmsäter, känd för Di:s läsekrets som krönikör på 1980- och 90-talet, lyckades med Friskis&Svettis revolutionera inte minst kvinnors rörelsevanor. Tidigare fanns jogging och husmodersgymnastik. Friskis sammanförde sjukgymnastprofessionen med popmusik och tidsenlig framåtanda. Idén var att skapa en motionsform som var helt fri från idrotten och som passade alla på alla nivåer.

Holmsäter fick i april i år uppdraget att som regeringens samordnare vända utvecklingen med övervikt och fetma och främja fysisk aktivitet. Han ska samarbeta brett, med kommuner, regioner, idrottsrörelsen, friluftsorganisationer, näringslivet och forskarsamhället.

Han är ett utmärkt val. Om man känner Holmsäter rätt blir det full fart och stor entusiasm inför en uppgift som ibland ter sig hopplös. Han har i grund och botten en historiskt stark digital nöjesindustri mot sig som lockar i var barns ficka och som lätt konkurrerar ut dunkgömme och kvällspromenader.

Han har också tidigare misslyckanden mot sig. Man har ju försökt, med lock och pock, skattesubventioner för gymkort, utegym, cykelvägar, upplysta promenadstråk, fantasifulla lekplatser och skolexperiment med fysisk aktivitet varje dag. 

Men en sak har man inte försökt med: allvar. När det gäller frivilligbaserad hälsovård som tandhälsa, vaccin och havandeskap talar myndigheterna utan omsvep allvar med folk. Och folk följer råden. När det gäller motion och träning betonar man tvärtom ofta vikten av glädje. Men det är för väldigt många inte särskilt roligt. Ingen som börjar springa gör det för att det är roligt. Det kan bli roligt, men inte i början.

Den övning i folkhälsa och ansvar som coronaepidemin har inneburit är mycket allvarstyngd och har fungerat på ett sätt som liknar en nationell samling. En del av den legitimitet som Folkhälsomyndigheten erövrat bör användas för att ge några allvarliga och återkommande råd om ett folkhälsohot som är större än den nuvarande epidemin.

Tänk om Tegnell skulle säga så här: Tvätta händerna, håll avståndet, stanna hemma när du är sjuk och gå en rask promenad 30 minuter varje dag. 


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?