Annons

Kris för folkhälsan

Promenaden har kommit tillbaka under coronakrisen. Folk går kvällspromenad, söndagspromenad och morgonpromenad i en omfattning man inte har sett på årtionden. De gröna milspåren i landets friluftsområden är ovanligt vältrampade.

FRISKT VÅGAT. Johan Holmsäter har fått regeringens uppdrag att som nationell samordnare öka den fysiska aktiviteten.
FRISKT VÅGAT. Johan Holmsäter har fått regeringens uppdrag att som nationell samordnare öka den fysiska aktiviteten.Foto:Claudio Bresciani/TT

Det här borde Folkhälsomyndigheten ta fasta på. Vi behöver inte bara bygga flockimmunitet utan också minska några av de riskfaktorer som nämns som farliga i samband med covid19, till exempel övervikt. De är på sikt ett större folkhälsoproblem än den nu akuta epidemin.

Undersökningarna om svenskarnas vikt och motionsvanor är ganska många numera och resultaten är urusla.

Gymnastik- och idrottshögskolan publicerade den 30 april i år den senaste större studien om läget. Forskarna har mellan åren 1995 och 2017 undersökt 450 000 svenskar mellan 18 och 74 år.

Övervikten har ökat med 23 procent, fetma med 86 procent och svår fetma med 153 procent. Sammanlagt är 55 procent av vuxna i Sverige överviktiga eller lider av fetma. Det är faktiskt inte klokt.

Utvecklingen för kroppsvikten står i direkt korrelation till bristen på rörelse. En väl etablerad internationell norm är att rekommendera minst 150 minuters fysisk aktivitet, motsvarande en rask promenad, i veckan. Det är inte särskilt mycket.

Drygt hälften av de vuxna kommer upp till målet. De har också 30 procents lägre dödlighet då en liten dos motion skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer och depression, och nu även Covid19, men nästan halva befolkningen kommer inte ens upp till 20 minuters promenad om dagen. Utrikes födda utanför EU rör sig minst, högutbildade födda i Sverige mest.

En annan oroande siffra är att andelen vuxna med hälsovådligt dålig kondition har ökat från 27 procent 1995 till 46 procent 2017.

Allt det här vet vi egentligen. Vi vet också hur svårt det är att göra något åt saken, i alla fall på individplanet. Att bryta stillasittande vardagsrutiner är tungt. Att börja motionera i ett dåligt utgångsläge gör ont och är obehagligt.

Vi vet också hälsoriskerna och då skulle man kunna tro att läget är annorlunda för barn, som ju inte är offer för individens fria vilja utan är underkastade en högre makt, nämligen vuxenvärlden. Om vi vet att barn bör röra på sig minst 60 minuter varje dag, vilket verkligen inte är särskilt mycket, och om vi vet att motionsvanor som etableras tidigt i livet ofta är en förutsättning för hur det blir sedan, borde det vara full fart på ungarna.

Men bland barn är siffrorna ännu sämre än för vuxna. Riksmaten Ungdom är en stor mätserie som med rörelsemätare registrerar hur varje undersökt individ rör på sig under dagen. Senaste stora undersökningen är från 2017. 44 procent av pojkarna och 22 (!) procent av flickorna nådde minimimålet.

Hur är det möjligt med en så grov ignorans och en så katastrofal utveckling för en grundläggande folkhälsa? Hur kan samhällsutvecklingen år efter år, decennium efter decennium, gå i fel riktning på ett område som är så viktigt?

Johan Holmsäter, känd för Di:s läsekrets som krönikör på 1980- och 90-talet, lyckades med Friskis&Svettis revolutionera inte minst kvinnors rörelsevanor. Tidigare fanns jogging och husmodersgymnastik. Friskis sammanförde sjukgymnastprofessionen med popmusik och tidsenlig framåtanda. Idén var att skapa en motionsform som var helt fri från idrotten och som passade alla på alla nivåer.

Holmsäter fick i april i år uppdraget att som regeringens samordnare vända utvecklingen med övervikt och fetma och främja fysisk aktivitet. Han ska samarbeta brett, med kommuner, regioner, idrottsrörelsen, friluftsorganisationer, näringslivet och forskarsamhället.

Han är ett utmärkt val. Om man känner Holmsäter rätt blir det full fart och stor entusiasm inför en uppgift som ibland ter sig hopplös. Han har i grund och botten en historiskt stark digital nöjesindustri mot sig som lockar i var barns ficka och som lätt konkurrerar ut dunkgömme och kvällspromenader.

Han har också tidigare misslyckanden mot sig. Man har ju försökt, med lock och pock, skattesubventioner för gymkort, utegym, cykelvägar, upplysta promenadstråk, fantasifulla lekplatser och skolexperiment med fysisk aktivitet varje dag. 

Men en sak har man inte försökt med: allvar. När det gäller frivilligbaserad hälsovård som tandhälsa, vaccin och havandeskap talar myndigheterna utan omsvep allvar med folk. Och folk följer råden. När det gäller motion och träning betonar man tvärtom ofta vikten av glädje. Men det är för väldigt många inte särskilt roligt. Ingen som börjar springa gör det för att det är roligt. Det kan bli roligt, men inte i början.

Den övning i folkhälsa och ansvar som coronaepidemin har inneburit är mycket allvarstyngd och har fungerat på ett sätt som liknar en nationell samling. En del av den legitimitet som Folkhälsomyndigheten erövrat bör användas för att ge några allvarliga och återkommande råd om ett folkhälsohot som är större än den nuvarande epidemin.

Tänk om Tegnell skulle säga så här: Tvätta händerna, håll avståndet, stanna hemma när du är sjuk och gå en rask promenad 30 minuter varje dag. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Norstedts JuridikAnnons

Branschrapport visar tydliga trender för framtidens juristbransch

Över 150 år i juristbranschen har gett Norstedts Juridik enorm erfarenhet av att stötta och hjälpa advokatbyråer till rätt beslut i krävande situationer. Man kallar sig marknadens juridiska coach och kombinerar lång erfarenhet och kunskap med förfinad och uppdaterad teknik.  

Kundens behov ligger i fokus och Norstedts Juridik blickar nu framåt med ny VD vid rodret vilket bland annat lett till verksamhetens nya inriktningar inom hållbarhet och kvalitet. 

– Utöver en omfattande utgivning av juridisk information erbjuder vi också kursverksamhet och avancerade juridiska verktyg. Hos oss finns även en tjänst för alla de specialämnen och intressen som tillfaller juridiskt arbete på kommun och myndighet. Uppdraget vi har är att ta fram verktyg som effektiviserar juristens jobb och som dessutom får vår kund att uppfylla gällande hållbarhetskrav i alla leverantörsled, säger Alexandra Åquist, VD.

Alexandra Åquist är juristen som skulle bli polischef men som istället satsade på en karriär inom försäljning och affärsutveckling. Hon har en stor passion för CSR- och hållbarhetsfrågor och påtalar vikten av att lyssna på marknaden för att kunna vara den naturliga samarbetspartnern för alla som arbetar med juridik. 

– Jag brinner för att alla ska ha tillgång till samma information. Alla ska ha ”rätt att få rätt”. Nya affärsmodeller och nya tekniker gör att juridiken blir mer tillgänglig för gemene man. Där vill jag att Norstedts Juridik ska vara med och bidra, säger Alexandra Åquist.

Framtidens jurist 2020 – om krav, drivkrafter och utmaningar i juristbranschen

För att bli en samarbetspartner krävs insikt och förståelse för de incitament och utmaningar advokaterna har i sitt arbete. Därför tar Norstedts Juridik varje år fram branschrapporten Framtidens jurist tillsammans med ett oberoende undersökningsföretag. Frågorna ställs till yrkesverksamma jurister i både Sverige och Danmark och årets rapport besvarades av drygt 3500 yrkesverksamma jurister. 

– Vår förhoppning är att rapporten ska fungera som en källa för inspiration och en språngbräda för diskussion om hur vi vill att framtiden ska se ut, vad vi som bransch behöver fokusera på, och vilka utmaningar vi behöver överkomma, berättar Alexandra Åquist.

Slaget om framtidens jurister har börjat

Rapporten har tre tydliga fokusområden varav det första är transformation.

– Det är något som verkligen sjuder i den juridiska branschen just nu. Vi ser allt mer hur delar av juristens jobb digitaliseras och standardiseras, samtidigt som utvecklingen i samhället driver på efterfrågan av juridiska tjänster. Byråerna står nu inför en jätteutmaning vad gäller sin affärs- och prismodell. Kan man bemöta kunderna och erbjuda fasta prismodeller har man en helt ny målgrupp att bearbeta, säger Alexandra Åquist. 

Det andra fokusområdet är innovation. Fler och fler standardiserade processer gör arbetet enklare, timmarna färre och mycket finns att vinna på att ta del av den innovativa utveckling som sker i branschen. Det tredje tydliga fokusområdet är vikten av balans i livet. Från den yngre generationen kommer helt nya krav på möjlighet till fritid (vilket är högre prioriterat än lön idag), hållbarhet, mångfald och jämställdhet. För att som advokatbyrå attrahera och behålla unga talanger krävs det att verksamheten anpassas till de nya kraven.  

– Vi vill inspirera till att man även på advokatbyrån inkluderar hållbarhet och kvalitet. Det kommer bli en tydlig del i vem som får uppdragen och kompetensen längre fram. Det är en absolut konkurrensfördel att man är transparent och att man i branschen tar detta på allvar redan nu, avslutar Alexandra Åquist.

Läs mer på www.nj.se 

Fakta om Norstedts Juridik

Norstedts Juridik är marknadsledande utgivare och leverantör av juridiska tjänster med rötter 150 år tillbaka i tiden. Företagets digitala informationstjänst, JUNO, används av Sveriges största advokatbyråer, domstolar, myndigheter och kommuner. Norstedts Juridik är en del av Karnov Group.

 

Mer från Norstedts Juridik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norstedts Juridik och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?