Annons

Köp inte svartmålningen av svenska coronaläget

LEDARE. De gångna månaderna kommer vi inte att glömma. Sjukdom, dödsfall, sjukvårdskris, ekonomisk kris, lidande, ensamhet. Ännu ofödda barn kommer att få höra det berättas om året 2020. Myndigheter och politiker har gjort misstag och felbedömningar. Sverige har höga dödstal i internationell jämförelse.

GÅTAN. Vi vet inte varför Sverige har drabbats mer än andra länder. Vi har inte lyckats följa smittmönstren, vilket är olyckligt. Ingen vet alltså riktigt varför, men det hindrar inte New York Times från att presentera svaret.
GÅTAN. Vi vet inte varför Sverige har drabbats mer än andra länder. Vi har inte lyckats följa smittmönstren, vilket är olyckligt. Ingen vet alltså riktigt varför, men det hindrar inte New York Times från att presentera svaret.Foto:Thomas Johansson

Men hur hänger allt ihop? Vad finns det för orsakssamband? Det vet vi inte. Det ska man minnas när utländska medier rapporterar om ”ett svenskt misslyckande”. Tidigare i veckan skrev New York Times om Sveriges covidpolitik och artikeln har fått spridning på sociala medier i Sverige. Artikeln passar säkert in i någons agenda i debatten, men särskilt övertygande är den inte.

Sverige har inte lyckats testa så många som man borde. Det gäller både i början av epidemin och senare. Detta har gjort det svårare att få en bild av spridningsmönstren, och tyvärr kommer dessa knappast att gå att rekonstruera heller i efterhand.

När Sveriges coronaläge har uppmärksammats i andra länder har frågorna hanterats dåligt. Utrikesminister Ann Lindes arroganta svar i tysk tv har fått rättmätig kritik, liksom de oprecisa resonemangen i det fåtal intervjuer som statsminister Stefan Löfven har gett. Folkhälsomyndighetens företrädare har ibland haft en självtillräcklig ansats om att det är andra länder som har gjort fel.

Det är sannerligen olyckligt att det svenska ledarskapet har brustit just detta krisår. Det hade behövts någon som kan förklara de beslut som har tagits och som har självförtroende nog att svara ”vi vet inte” när man faktiskt inte kan veta svaret.

Sverige har höga dödstal. Den som vill få en bild av hur dessa redovisas i Sverige respektive andra länder kommer inte att lyckas. Det finns förvånande skillnader i metoder och definitioner trots att alla länder rapporterar in till samma internationella organ. Det är därför Europas smittskyddsmyndigheter har projektet Euromomo, som sammanställer dödstal i åldersgrupper för att få fram överdödlighet över tid. Det är i slutänden det enda sättet att få en total bild över allvarliga folkhälsoproblem som epidemier.

Varför Sverige har så många sjukhusfall och dödsfall i covid vet vi inte. Beror det på att smittan kom in tidigare i Sverige än i andra länder, från den miljon svenskar som reste utomlands i början av året? Beror det på att politikernas allvarsord dröjde lite för länge? Eller beror det på att Sverige införde rekommendationer i stället för polisiära restriktioner? Eller på att svenskarna i största allmänhet är oförsiktiga?

I New York Times är sambanden dock klarlagda. De höga dödstalen ”beror på” Sveriges strategi, att Sverige inte har haft en total nedstängning. Denna strategi – ”ett oortodoxt realtidsexperiment” – ska ha gått ut på att regeringen inte ville att ekonomin skulle drabbas. Att detta verkligen är den svenska strategin bekräftas i artikeln av två danska experter. Och ändå har ekonomin drabbats, konstaterar tidningen. Det anges två skäl till detta, att tillverkningsindustrin tvingades stänga ned, respektive att människor inte har velat gå in i butiker och restauranger, trots att de inte varit förbjudna att göra det. I hastigheten råkade tidningen alltså säga att rekommendationerna ändå har fått effekt. (Tidningen förvånas också över att människor över 70 har minskat sina inköp extra mycket och tycks inte känna till att det råder en skarp avrådan för äldre, som fortfarande gäller.)

Att Sverige drabbades hårdare kan inte enbart bero på att restriktionerna skulle ha varit för slappa. Varför skulle i så fall olika delar av landet ha drabbats så olika?

Covid är en lömsk sjukdom för den som blir riktigt sjuk. För de intensivvårdade har den ett utdraget förlopp. För dem som inte går att bota väntar isolering, för de anhöriga ett avskedstagande på distans. Det är sorgligt.

Men Sveriges överdödlighet blev kortvarig, och den högsta månadssiffran blev aldrig högre än den för januari 2000 justerat för befolkningsmängd, enligt SCB. Och nu är dödligheten åter på normala nivåer. Och de senaste siffrorna över nya fall och dödsfall är onekligen positiva. Det ska vi glädjas åt.

Och om någon säger att de har svaret på vad som egentligen hände i Sverige gör man bäst i att se det som en teori, inte mer.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Life science-bolag behöver ha koll på sina siffror

Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.
Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.

Rätt ekonomisk information i rätt tid är viktigt inom Life Science för att dessa bolag ska kunna gå ut med denna till investerare och på marknaden. Noterade bolag har i tillägg specifika regler och rapporteringstider att följa. 

– Det är extra roligt att jobba med life science- och utvecklingsbolag just för att de är så intresserade av sina siffror, säger Malin Wikstrand, redovisningskonsult på Accountor. 

Malin Wikstrand sitter på Accountors Lundakontor i Medicon Village Science Park. Accountor har haft kontor där sedan 2012 då Medicon Village startade upp, idag en nätverksmiljö med 150 företag och organisationer med tillsammans 2200 medarbetare. Det är en intressant miljö att finnas i och Accountor har life science samt forsknings- och innovationsföretag härifrån som kunder. Hon tycker det är inspirerande att sitta nära kunder. 

– Det är roligt att man kan stöta på varandra, ta en kaffe eller lunch och lyssna på hur det går för deras projekt. Det är en häftig miljö att sitta i, säger Malin Wikstrand. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountors samarbete med Life Science-bolag. 

Börsnotering ställer fler krav

Malin Wikstrand tycker om att jobba med bolag som har tydliga rutiner. Att sätta upp rutiner och att arbeta helt digitalt är hennes vardag. Är bolagen börsnoterade har de fler krav på sin ekonomiska information och på transparens. 

– Det är roligt att vara med i den processen, säger Malin Wikstrand. 

Effektiviserar och professionaliserar

Ett bolag hon jobbar med, Pledpharma, noterades på Nasdaq förra året.  

– Sedan vi började jobba med Accountor har vi gått över från mycket manuell hantering av ekonomiarbetet till helt digitalt arbete. Utöver att digitaliseringen har effektiviserat ekonomiarbetet ger den också en skalbarhet. Vi kan växa utan något större merarbete. Arbetet flyter dessutom på obehindrat oavsett var i världen vi är samtidigt som vi samarbetar med Malin Wikstrand i Lund och Peter Einarsson, senior advisor på Accountor, i Stockholm, säger Yilmaz Mahshid, PhD, CFO på Pledpharma. Han fortsätter:

– Övergången till Nasdaq med rapportering enligt IFRS gör att det behöver vara bra kvalitet på rapporteringen samt att vi är mer pålästa då vi genomgår granskning från många håll. Processerna och arbetet inom ekonomi har professionaliserats till en helt annan nivå och Accountor har varit en del utav den professionaliseringen. 

Fakta Accountor 

Accountor är en del av Accountor Group, en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. Accountor hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare personalprocesser.

I Sverige är de 300 anställda, varav 270 konsulter på 8 orter. Accountor Group har över 100 kontor i sju länder: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Ryssland och Ukraina. De drivs av en passion att uppnå resultat och att sträva mot framgång tillsammans med sina kunder. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountor här. 

 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?