1515
Annons

Köp in Sputnik

EU:s vaccinutrullning har hittills varit ett misslyckande, vilket EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen delvis medgav i förra veckan. 

KÖPLÄGE. Sverige och EU bör fortsätta att kritisera Kremls hantering av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och dess våldsamma svar på protesterna runt om i landet. Men Sputnik bör inte diskvalificeras bara för att det är ryskt.
KÖPLÄGE. Sverige och EU bör fortsätta att kritisera Kremls hantering av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och dess våldsamma svar på protesterna runt om i landet. Men Sputnik bör inte diskvalificeras bara för att det är ryskt.Foto:Charles Platiau

De 27 medlemsländerna har så här långt i genomsnitt vaccinerat 5 procent av sina befolkningar – långt efter Israel, USA och Storbritannien som tillhör dem som kommit längst.

EU är också en bra bit efter Serbien, som länge kandiderat för att bli medlem i unionen. En av förklaringarna till Serbiens vaccin-effektivitet är att man öppnat för att köpa både det ryska vaccinet Sputnik V och kinesiska Sinovac.  

”För oss är vaccination inte geopolitik utan en hälsofråga”, kommenterar Serbiens premiärminister, vilket Di rapporterade om i lördags.

Det är en inställning som tycks delas av flera europeiska makthavare.

Frankrikes president Emmanuel Macron är för att köpa in Sputnik om europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkänner det. Tysklands Angela Merkel och Österrikes Sebastian Kurz har båda uttalat sig positivt om att licensproducera vaccinet på respektive hemmaplan. Ungern har beslutat sig för att köpa in vaccinet på egen hand genom att utfärda en nationell nödlicens.

EU-kommissionens Ursula von der Leyen säger sig också vara öppen för att godkänna Sputnik V om producenten ökar sin transparens kring resultaten.

Deras argument är detsamma: EU behöver fler leverantörer för att öka takten i vaccineringskampanjen.

Det är svårt att inte hålla med. Mot bakgrund av de förseningar och leveransproblem som präglat den europeiska utrullningen kan vi knappast få för många godkända vaccin.

Förutom de tre vaccin som redan används väntas EMA under våren godkänna ytterligare tre: från läkemedelsbolagen Janssen, Curevax och Novavax. 

Men det är också på sin plats att myndigheten får möjlighet att utvärdera Sputnik utifrån samma kriterier. 

När Ryssland triumferande lanserade Sputnik V redan i augusti 2020 möttes vaccinet med rätta av stor skepsis från det globala forskarsamhället. Det klagades på transparensbrist och på avsaknad av omfattande testresultat. 

Men sedan dess har det hänt en del. 

Framför allt har The Lancet gett vaccinet sin välsignelse. I början av februari publicerade den ansedda brittiska tidskriften resultat från den pågående fas tre-studien som visar att Sputnik ger skydd till 91,6 procent mot covid 19-symptom. Vaccinet är effektivt för samtliga åldersgrupper och ”av allt att döma säkert”, enligt experterna.

Det är alltså en betydligt högre skyddseffekt än vad Astra Zenecas vaccin har visat: drygt 60 procent.

Det ryska genombrottet tycks ha överraskat många, men faktum är att Ryssland har en stolt forskartradition. Gamaleya, landets forskningscentrum för epidemiologi och mikrobiologi, tog exempelvis fram ett effektivt Ebola-vaccin 2015. Man uppges ha byggt vidare på den teknologin för att ta fram Sputnik V.

Den ryska investeringsfonden RDIF har hittills fått beställningar på ungefär 1 miljard doser från 20 länder, inklusive Israel, Brasilien och Argentina. Man har nu erbjudit EU att köpa 100 miljoner doser under det andra kvartalet 2021, om EMA ger sitt godkännande. 

Det skulle kunna vara avgörande för att Sverige når sitt mål om att vaccinera hela den vuxna befolkningen innan halvårsskiftet.

Vaccinsamordnaren Richard Bergström har öppnat för att ta in Sputnik i Sverige om det blir godkänt i EU. 

Men från svenska politiker har det varit tyst.

Geopolitiken spelar sannolikt en roll här, med tanke på den destruktiva händelseutvecklingen i Ryssland och Sveriges ansträngda relation till vårt aggressiva grannland. 

Men i det här fallet måste vi kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Sverige och EU bör fortsätta att kritisera Kremls rättsvidriga hantering av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och dess våldsamma svar på protesterna runt om i landet. 

Men vi bör ändå fortsätta att handla med Ryssland – speciellt när de erbjuder något så kritiskt som vaccin som vi behövde igår. Sputnik bör inte diskvalificeras bara för att det är ryskt. Likt 5G-teknik inom telekomsektorn bör vaccin-framsteg ses som en framgång för hela mänskligheten, oavsett vilket land som ligger bakom.

Ja, det skulle sannolikt vara en rejäl prestigevinst för Moskva att sälja Sputnik V till Bryssel. Men det är inte läge att tänka på vår stolthet. 

Nu gäller det människor som dör i onödan för varje ovaccinerad dag som går. Det gäller möjligheten att återstarta den europeiska ekonomin, att kunna resa och besöka släktingar.

I grund och botten handlar detta om EU:s legitimitet. Än finns möjlighet att undvika ett fiasko.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från ZignSecAnnons

Nya krav på företag som säljer till Danmark

Jason Coombes, Head of IT compliance.
Jason Coombes, Head of IT compliance.

Från och med den 31 oktober måste alla danska bankkunder använda den nya e-legitimationen MitID när de e-handlar eller ska logga in på banken. Gamla lösningen NemID slutar samtidigt att fungera för de tjänsterna.

– Det innebär att svenska företag som säljer till Danmark måste göra om sina processer, säger Jason Coombes, Head of IT compliance på ZignSec, ett av elva certifierade MitID-ombud.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Danmark, precis som övriga nordiska länder, har kommit mycket långt i sin digitalisering. Så pass långt att landet under 2022 lanserar en helt ny e-legitimation. Gamla NemID byts ut mot nya MitID, en lika stor operation som om Sverige skulle besluta sig för att skrota BankID till förmån för ett nytt system.

– Danmark har valt att utveckla ett nytt elektroniskt ID-system för att ligga steget före säkerhetsmässigt och på så sätt kunna möta framtida digitala hot och utmaningar på ett sätt som inte hade varit möjligt med NemID, förklarar Jason Coombes.

Utrullningen har skett under en lång tid och fram tills nu har de både systemen kunnat användas parallellt. Men den 31 oktober är det slut med det. Då stänger nämligen Danmarks banker möjligheten att använda NemID vid e-handel och vid inloggning på banken. Och det här ställer i sin tur krav på svenska e-handlare som riktar sig mot den danska marknaden.

– De behöver nu uppdatera sina system och processer så att de hanterar MitID istället för NemID, säger Jason Coombes.

Många fördelar

Och även om bytet kan verka både dyrt och stort så finns det många fördelar med MitID jämfört med NemID.

– Framförallt handlar det om säkerhet, att MitID kan hantera fler aspekter än vad NemID kunde, säger Jason Coombes.

– Men det handlar också om att MitID är framtidssäkrat, att det kommer att kunna användas även med ny teknik som NemID inte hade varit kompatibelt med.

För att få använda MitID som identifieringslösning på sina hemsidor måste företag och e-handlare av säkerhetsskäl gå via en så kallad MitID-mäklare, ett slags ombud som uppfyller hårda certifieringskrav.

– De danska myndigheterna har valt den här lösningen för att leva upp till globala standarder inom digital säkerhet. Det faktum att e-handlare nu ska gå via ombud gör också hela överföringsprocessen lättare och snabbare eftersom de har en kunnig partner som hjälper dem hela vägen.

En av dessa godkända mäklare är just regtech-företaget ZignSec, ett svenskt bolag som jobbar med att hjälpa företag att automatisera och hantera identifieringskrav på olika marknader, inte bara i Norden eller Europa utan i hela världen. Det innebär att det inte bara är övergången från NemID till MitID som de kan hjälpa kunderna med.

– Vår digitala nutid skapar möjligheter för företag att snabbt expandera utomlands, den stora utmaningen är att uppfylla regulatoriska krav på kundkännedom i flera jurisdiktioner. Det är inför sådana utmaningar vår aggregeringsmodell och globala täckning är en stor tillgång för våra kunder, summerar Jason Coombes.

Läs mer om hur du kan hantera identifieringskrav på olika marknader

Mer från ZignSec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ZignSec och ej en artikel av Dagens industri

Kina-risken i Volvo måste tas på allvar

Den kinesiske affärsmannen Li Shufu blev frälsaren när amerikanska Ford hade kört Volvo Cars i botten och bolaget behövde en ny ägare.

RISKFYLLD RELATION. Det kinesiska ägandet i Volvo Cars genom Li Shufus Geely håller på att bli ett allt större problem – inte bara för bolaget utan också för Sverige.
RISKFYLLD RELATION. Det kinesiska ägandet i Volvo Cars genom Li Shufus Geely håller på att bli ett allt större problem – inte bara för bolaget utan också för Sverige.Foto:Maja Suslin

Göteborgsföretaget har efter ägarbytet 2010 stöpts om i snabb takt – från en tillverkare av säkra och lite tråkiga fossildrivna bilar till en global producent av mer eller mindre elektrifierade fordon i premiumsegmentet.

Detta hade inte varit möjligt utan en kapitalstark och långsiktig ägare som Li Shufus Geely.

Men med det kinesiska ägandet kom också en politisk risk, som håller på att bli ett allt större problem – inte bara för Volvo Cars och dess ägare utan också för Sverige. Affärer med Kina är inte längre en företagsintern angelägenhet. Det har blivit storpolitik, i synnerhet i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina och Kinas ovilja att ta avstånd från Putin.

Di har i flera artiklar belyst marknadens tilltagande skepsis mot Volvo Cars. Aktien har i år sjunkit med cirka 40 procent och handlas nu under teckningskursen 53 kronor som fastställdes i samband med börsintroduktionen för knappt ett år sedan.

”En orsak kan vara den kinesiska ägarsituationen och en annan den usla transparensen i Polestar”, skrev Di:s analytiker Magnus Dagel i förra veckan.

Elbilstillverkaren Polestar är ett Volvobolag noterat i USA. Nästan alla aktier ligger på fasta händer, bara 5 procent är tillgängliga för handel för allmänheten. De två största ägarna är Volvo Cars, med 48 procent av aktierna, och Li Shufu, med 39 procent. Bland övriga ägare finns ett antal fonder kopplade till kinesiska städer. Storleken på deras innehav är okänd.

Otydlighet av det här slaget förstärker den oro som redan i utgångsläget är förknippad med ett kinesiskt ägande. Var kommer kapitalet ifrån? Vem står bakom? Inte ens om köparen är ett privat bolag kan man vara säker på att staten inte har ett finger med i spelet.

När Li Shufu köpte cirka 10 procent av Mercedes-Benz Group (tidigare Daimler) 2018 ansåg investmentbanken Bernstein att affären troligen backades upp av ”aktiebolaget Kina”, enligt Financial Times.

Kinesiska företag har de gångna åren systematiskt köpt in sig i västerländska bolag för att få tillgång till ny teknik och know how. Ett av bolagen som har vuxit snabbt och tagit sig in på Fortunes lista över världens 500 största företag är Geely.

Bolaget är en maktfaktor i den globala fordonsindustrin. I portföljen finns utöver varumärken som Volvo Cars, Polestar och Mercedes även AB Volvo, Daimler Truck, Lotus, Lynk & Co och Aston Martin. Geely förvärvade cirka 8 procent av det sistnämnda bolaget i samband med en nyemission i förra veckan.

I stadsdelen Lindholmen i Göteborg har det vuxit upp ett fordonskluster runt Geely. Här finns bland annat det helägda CEVT, China Euro Vehicle Technology AB och Geely Innovation Centre som har plats för 3 500 anställda i helt nya fastigheter.

Fordonsindustrin är inne i ett omvälvande skifte där hybrider, elbilar och självkörande bilar i snabb takt tar över. Den som har ett tekniskt övertag vad gäller batterier, mjukvara, uppkoppling och artificiell intelligens har en stor fördel i omställningen. Detta vet Kina. Landet har stöttat inhemska elbilstillverkare med åtminstone 600 miljarder kronor i form av skattelättnader och finansiering av laddstationer och forskning, enligt tankesmedjan CSIS.

Detta måste Volvo Cars och Sverige förhålla sig till. Geely ser inte bara till Volvos bästa utan även till Kinas bästa. Men det som är bra för Kina är nödvändigtvis inte bra för Volvo, vilket landets agerande i Ryssland efter krigsutbrottet har visat. 

Medan väst har infört sanktioner mot Ryssland har Kina fortsatt att handla med landet. Till skillnad från företagen i väst är de kinesiska kvar i Ryssland. Ett av dem är Volvo Cars ägare, Geely. Genom att fortsätta exportera bilar till Ryssland bidrar Geely till att underminera effekten av västs ekonomiska krig mot Putin. Volvo-teknik hamnar i Ryssland. 

Det kinesiska ägandet i Volvo Cars är en risk som den tillträdande svenska regeringen måste ta på allvar. Situationen kan dessutom snabbt förvärras, till exempel om Kina invaderar Taiwan. Volvo Cars är Sveriges största arbetsgivare. Bolagets produkter, teknik och kunnande är ett nationellt intresse. Allt detta äventyras om en storskalig konflikt utbryter mellan Kina och väst. Regeringen måste vara beredd att vidta exceptionella åtgärder för att säkerställa kontrollen över Volvo Cars om detta ”värsta-scenario” blir verklighet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera