1515
Annons

Lotta Engzell-Larsson: Kontanterna är döda, länge leve e-kronan

LEDARE. Det absolut viktigaste skälet till att vissa försvarar kontanterna är vana. Det kan vara svårt att föreställa sig hur vardagen skulle fungera helt utan sedlar och mynt. 

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Men det är den statligt garanterade nationalvalutan som betalmedel som är den omistliga uppfinningen. Om den sedan uttrycks i form av pappers- och metallbitar eller registreringar på ett konto har ingen som helst betydelse.

När finansmarknadsminister Per Bolund nu försvarar kontanterna gör han det därför att det är enklast, och i linje med Riksbankskommittén, som i måndags överlämnade sitt delbetänkande till honom. Kommittén slår fast att innan riksdagen tagit ställning till kontanternas framtid är storbankerna skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige. 

Det är sant att storbankerna med sin särställning har ett ansvar, men de delar det med staten. Viktigare är uppmaningen att Sverige behöver en ny lagstiftning "för att säkra den offentliga styrningen av betalväsendet" och att Riksbanken bör få ett övergripande ansvar för kontanthanteringen.

Just nu handlar diskussionen bara om huruvida vi ska ha fysiska pengar eller ej. Kommittén spelar organisationer som Kontantupproret i händerna när den skriver på DN debatt (11/6) att "runt en miljon människor står utanför det digitala samhället, bland annat vissa äldre, nyanlända och personer med funktionsvariationer". 

Enligt Internetstiftelsen i Sverige använder 94 procent av alla svenskar över tolv år internet, 93 procent har det hemma. I princip alla nyanlända har mobiltelefon, de är minst lika digitala som infödda svenskar. Utvecklingen går snabbt, därför minskar gruppen som står utanför i hög takt.

Kontanthanteringen är bara en liten del i den pågående digitaliseringen där en betydande del av personliga göromål och myndighetskontakter sker via internet. Snarare än att hålla fast vid fysiska kontanter är lösningen att underlätta för de grupper som behöver stöd, på samma sätt som de får hjälp med annat. 

Även om 70 procent av befolkningen säger sig vilja ha kvar kontanterna, är det bara 15-20 procent som använder dem, i handeln betalar 80 procent med kort. För privatpersoner, föreningar och riktigt små företag är Swish ett säkrare alternativ än kontanter. Samtidigt utvecklas nya enklare betalsätt. En modell är att butiken registrerar när man går in, och registrerar de varor man tagit med sig automatiskt när man lämnar butiken.

Skälen mot kontanter förblir starka: rånrisk, kriminalitet och svarta pengar. I händelse av krig är stopp för elektroniska betalningar rimligtvis en mindre del av problemen när all övrig infrastruktur kopplad till el bryter ihop.

Behovet av kontanter bör tillgodoses med en e-krona. Riksbanken har i flera år, visionärt och pedagogiskt, drivit frågan om att införa en e-krona, och det är dags att Riksdagen tar beslut om detta. Riksbanken kan då förse allmänheten med digitala kronor som liksom kontanter är avgiftsfria att använda.

Ett annat syfte är att säkra Riksbankens monopol på att ge ut pengar. Annars blir den stora effekten av att kontanter försvinner att allmänheten blir helt beroende av ett kommersiellt monetärt system. När hushållen har e-kronor har de ett konto i, och en fordran på, Riksbanken. Digitala pengar på bankkontot är en fordran på banken, och den är betydligt mer osäker.

Det internationella banksystemet skapar, på grund av digitaliseringen, sedan länge pengar när de ger lån. Effekten är att i länder som Schweiz och Storbritannien är det bankerna som skapar runt 90 procent av alla pengar.

Detta har schweizarna insett. De röstade därför för en vecka sedan om huruvida man skulle återgå till det pre-digitala systemet då centralbanker hade ensamrätt på att skapa pengar. Det får dock en rad andra konsekvenser, resultatet blev därför nej. De fortsätter som förut. Men diskussionen är viktig. Om man minskar Riksbankens roll minskar man också dess stabiliserande faktor och möjlighet att bibehålla förtroendet för betalningssystemet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Risk för ny cementkris

För drygt ett år sedan kastades Sverige in i en cementkris när Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan. Lösningen blev ett tillfälligt tillstånd som löper till sista december i år. Cementa har nu ansökt om tillstånd för fortsatt kalkbrytning i fyra år. De hoppas att tillståndet kan bli en brygglösning, till en kommande längre ansökan som ska gälla i över 20 år. Går inte den fyraåriga ansökan igenom, kan vi i höst återigen hamna i en cementkris.

CEMENTKRIS. Utan en ordentlig reformering av Miljöbalken kommer nya cementkriser uppstå i framtiden.
CEMENTKRIS. Utan en ordentlig reformering av Miljöbalken kommer nya cementkriser uppstå i framtiden.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Tillverkningen i Slite står i dag för 75 procent av den cement som används i Sverige. Cement som behövs för bostadsbyggande, infrastrukturprojekt, vindkraftsutbyggnad och drift av gruvor. Enligt en konsekvensbedömning från branschen skulle en nedstängning av kalkbrottet vara förödande. Bara de direkta följderna skulle innebära runt 175 000 varsel, försenade byggprojekt och runt 20 miljarder i investeringsbortfall.

Det här skulle ske samtidigt som byggsektorn i stort har det allt tuffare. Boverket räknar med att bostadsbyggandet faller med mellan 30 och 40 procent nästa år, i jämförelse med 2021. 

Miljöbalken är kärnan i problemet. Processen för att få miljötillstånd är lång och osäker. Miljöbalken försvårar inte bara för cementproduktion, utan lägger även krokben för nya industrietableringar, gruvor och befintliga vattenkraftverk. Exempelvis har det inte öppnats en enda ny gruva, utanför befintligt tillstånd, sedan lagstiftningen kom på plats år 1999.

Mark- och miljödomstolen kommer i höst att pröva Cementas fyraåriga tillstånd. Tidigare i sommar lämnade Länsstyrelsen sitt yttrande till domstolen, där de är kritiska till förlängt tillstånd. Som argument används bland annat oro för beståndet av tre fjärilar: väddnätsfjärilen, svartfläckiga blåvingar och apollofjärilen. Utökad brytning väntas leda till ett bortfall om runt 50 individer – samtidigt som Gotland har runt en halv miljon. Det visar hur obalanserad lagstiftningen är.

Går Mark- och miljödomstolen på Länsstyrelsens linje väntar en ny cementkris. För att undvika att hamna i samma läge år efter år, behöver hela Miljöbalken reformeras. Göras mindre fundamentalistisk. Cementa i Slite, Preemraff i Lysekil och Bolidens projekt i Laver är bara några exempel på företag som hamnat i kläm.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera