1515
Annons

Konstitutionen klarar Trumps skandalsamtal

Det är surrealistiskt att ta del av Donald Trumps telefonsamtal med partivännen Brad Raffensperger, valansvarig minister i Georgia. Under en timmes tid argumenterar Trump för att det har skett oegentligheter i samband med rösträkningen där. Raffensperger svarar tålmodigt på anklagelserna och redogör för att frågorna har gåtts igenom och avgjorts av domstol.

Foto:Alex Brandon

Den pinsamma inspelningen har publicerats av flera medier.

Det handlar om det jämna utfallet i presidentvalet just i Georgia. Med det majoritetsvalssystem som finns i USA innebär ett jämnt resultat att rätt så få röster kan avgöra vad som händer med alla delstatens elektorer, i fallet Georgia 16 stycken. Men dessa 16 skulle ändå inte kunna ge Trump presidentposten med tanke på Joe Bidens stora marginal i hela landet.

Sannolikt handlar det om att försöka så tvivel om presidentvalets legitimitet, vilket i sin tur stärker stödet för Donald Trump i hans kärntrupper. För Trump gäller det, om inte annat, att säkerställa att han blir republikanernas presidentkandidat om fyra år.

Trumps märkliga telefonsamtal är faktiskt uppmuntrande för den amerikanska demokratin.

Å ena sidan häpnar man över Trumps agerande, upprörs över att en sittande president kan utöva så grova påtryckningar och fascineras över att han är så oförsiktig att göra detta trots den uppenbara risken att samtalet skulle bli offentliggjort. Å andra sidan visar Raffenspergers svar att demokratin fungerar.

Konstitutionens stabilitet visar sig när den utsätts för påfrestningar. Försvaret av demokratin, som i USA:s fall sker med hjälp av en kraftig maktdelning, fungerar utmärkt. Kongressen, domstolsväsendet, delstaternas starka ställning gör att landet kan hantera en president som vill ändra på de grundläggande förutsättningarna. Han kommer helt enkelt inte att lyckas.

Faran med trumpismen ligger på ett opinionsmässigt plan, vilket är illa nog. Det konstitutionella klarar sig.

För omvärlden och för framtiden visar lördagens telefonsamtal – och kanonaden av anklagelser och stämningar beträffande valfusk som har avvisats – att USA är en robust demokrati. Inte motsatsen.

Det bör vi glädjas åt denna tisdag då det spännande sista kongressvalet äger rum då det ska avgöras vilka som tar de två utestående senatsplatserna – just i Georgia.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera