1515
Annons

Konkurrera inte med Kina med Kinas metoder

Vid sidan av vaccinutrullningen pågår ett omfattande strategiarbete inom EU. Nyckelorden är motståndskraft och konkurrenskraft: Hur ska unionen stå bättre rustad inför nästa kris? Och hur ska man kunna mäta sig med Kina och USA?

INDUSTRISTRATEGI. Den 27 april presenteras EU:s uppdaterade industristrategi som väntas innehålla förslag om att luckra upp unionens statsstödsregelverk och konkurrenslagstiftning, vilket Frankrike och Tyskland driver. Syftet är att öka takten i den gröna och digitala omställningen, men även ökad konkurrenskraft gentemot omvärlden.
INDUSTRISTRATEGI. Den 27 april presenteras EU:s uppdaterade industristrategi som väntas innehålla förslag om att luckra upp unionens statsstödsregelverk och konkurrenslagstiftning, vilket Frankrike och Tyskland driver. Syftet är att öka takten i den gröna och digitala omställningen, men även ökad konkurrenskraft gentemot omvärlden.Foto:John MacDougall

Arbetet är på alla sätt motiverat. Bryssels rykte både externt och internt var skamfilat redan när den nya EU-kommissionen tillträdde i december 2019, mitt i den farsartade brexitprocessen. 

Och det har knappast blivit bättre sedan dess.

Planen är att använda pandemins samhällsomstörtande kraft och göra unionen och våra bolag mer gröna, digitala och, framför allt, konkurrenskraftiga. 

Samtidigt vill man stärka den ”strategiska autonomin”, det vill säga minska beroendet av omvärlden.

Det sistnämnda är något Frankrike drivit länge, men då främst inom försvarsområdet. Nu har konceptet fått både bredare innebörd och stöd. 

Man pratar bland annat om att sätta upp ett europeiskt beredskapslager för sjukvårdsmateriel och åtgärder för att minska globala värdekedjors sårbarhet.

Förklaringen till detta går bortom pandemin. Donald Trumps framfart, med ifrågasättandet av Nato och bakbindandet av WTO, tycks ha fått Angela Merkel med flera att inse den sårbarhet som beroendet av omvärlden i allmänhet och USA i synnerhet innebär.

Det är en sund insikt när man pratar försvarspolitik. EU och dess medlemsstater måste ta ansvar för sin egen säkerhet. 

Men att applicera samma inåtvända tänk på handel, industri- och forskningspolitik är däremot ett misstag – speciellt om man är ute efter ökad konkurrenskraft.

Nu kommer nämligen signaler om att EU-kommissionen vill göra flera av de undantagsregler som införts under pandemin permanenta, vilket väntas framgå i den uppdaterade industristrategi som ska presenteras den 27 april.

Det gäller bland annat statsstöd till enskilda bolag. EU-kommissionen vill snabba på den gröna och digitala omställningen genom att förse lovande bolag med kapital, inklusive från pandemistödpaketet. 

Enligt den svenska närings- och EU-ministerns debattartikel i Di nyligen ska stödet dock bara ges i särskilda fall, där det finns uppenbara marknadsmisslyckanden, och till bolag inom ”strategiskt utpekade industriella ekosystem”.

Det finns också uppgifter om att EU-kommissionen vill begränsa möjligheterna för europeiska bolag att ha forskningssamarbeten med aktörer utanför EU.

Som problemen kring EU:s så kallade taxonomi visat blir det aldrig bra när politiker försöker att övertrumfa marknadskrafterna. I taxonomi-fallet vill man styra kapital i ”rätt” riktning genom att definiera begreppet hållbarhet.

Samma problem lär infinna sig om politikerna ska börja definiera vad som är ett marknadsmisslyckande och vilka ekosystem som är strategiskt statstödberättigade. 

Man riskerar att hamna på ett sluttande plan.

EU-kommissionens intentioner är goda, men effekterna kan bli förödande. Förslagen går stick i stäv mot unionens grundvärden om rättvis konkurrens, fri rörlighet och frihandel och kan leda till snedvriden konkurrens och en gradvis urholkning av konkurrenskraften.

Hela initiativet andas desperation, vilket förvisso inte är konstigt. EU-kommissionen är uppenbart sugen på att revanschera sig efter pandemimisslyckandet och brexit. 

Och stressen över de kinesiska handelsmetoderna ökar, inte minst bland fransmän och tyskar, som driver på för de nya reglerna.

Men svaret kan inte vara att anamma Kinas metoder, som vi spenderat åratal åt att kritisera.

Tyvärr finns ju britterna inte längre kvar vid förhandlingsbordet i Bryssel, vilket ökar risken för att den aktivistiska nya EU-kommissionen och högljudda medlemsstater får sin vilja igenom.

Här har därför Sverige en viktig roll att spela. Tillsammans med likasinnade medlemsstater måste vi stå upp för frihandeln, för rättvis konkurrens, innan dessa långtgående idéer klubbas.

EU har definitivt en viktig roll att spela för den gröna och digitala omställningen. Men det bör stanna vid att tillgodose förutsättningarna, det vill säga infrastrukturen. 

Som den senaste tidens börsutveckling visat sköter marknaden kapitalallokeringen till bolag med framtidens förtecken alldeles utmärkt på egen hand.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från HuaweiAnnons

Så ska samverkan och innovation lösa klimatutmaningen

Drygt 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Men i takt med klimatomställningen ökar också vårt energibehov kraftigt. Det innebär en stor utmaning – men också en möjlighet att tänka nytt och innovativt.

Teknik kan förändra världen och driva den gröna omställningen framåt. Men då behövs fler samarbeten och möjligheter att diskutera och utväxla erfarenheter. Därför arrangerade Huawei ”Green Summit 2022” i Stockholm i början av juni. Målet var att i en svensk kontext skapa långsiktiga möjligheter till nya innovativa lösningar på miljöproblemen.

Under en förmiddag diskuterade representanter från politik, myndigheter, näringsliv och akademi klimatutmaningarna ur olika perspektiv. Tekniska lösningar och innovationer från flera branscher lyftes fram och representanter från solenergibranschen berättade om hur utvecklingen där går i rasande takt med hjälp av ny smart teknik. 

Debatter och diskussioner

Publiken fick också höra om gröna startups vars syfte är att genom innovation bidra till minskade utsläpp. Ett exempel är Plaant, som har utvecklat ett smart växthus för inomhusbruk – utan jord. Därtill fanns myndighetssverige representerat genom Energimyndigheten som berättade om det växande elbehovet och vad som behövs för att Sverige ska klara den nya elektrifieringsvågens behov. 

Under ett panelsamtal enades representanter från Energimyndigheten, Huawei och Plaant att Sverige generellt sett har ett bra utgångsläge för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål. Vi behöver dock rikta blicken mot framtiden. Att Sverige i dag ligger i framkant ska inte tas för givet. Det paneldeltagarna önskade från regeringen var att digitalisering ska bli en topprioritet eftersom en ökad digitalisering kan bidra till att bemöta många av de utmaningar vi står inför. Därtill önskades tydligare mål och ett skiftat fokus, bort från samhällets intressekonflikter till ett ökat samarbete vad gäller behovet av olika typer av energislag.

Sätter bollen i rullning 

Målet med dagen var att skapa förståelse för hur teknik och innovationer kan bidra till att lösa många av de utmaningar som finns för att Sverige ska nå de högt uppsatta klimatmål som regeringen beslutat om. 

Under Green Summit diskuterade talarna också hur vi tillsammans kan driva på hållbar innovation från den snabbt växande solenergisektorns perspektiv. Talare från Soltech Energy Solutions, branschorganisationen Svensk Solenergi, CheckWatt och hållbarhetskonsultbyrån Ethos berömde Sveriges goda klimat för entreprenörer. 

Dock framfördes synpunkter på politikens beslutsförmåga när det kommer till prioriteringar av miljöfrågor och det är ett hinder för nya innovativa företag. Ett exempel som lyftes var trubbiga miljöprövningar som istället för att se till energibehovet på systemnivå begränsar de aktörer som har gröna och innovativa lösningar för att bidra till att skapa en grön och hållbar energiproduktion.

 

Världsledande inom teknik för solenergi 

Det var första gången Huawei arrangerade Green Summit i Sverige och tanken är att plattformen ska växa till att bli en allt större arena för samarbeten. Planen är att arrangera motsvarande konferenser i Norge och Finland senare i år. 

– Den här typen av arena saknas i dag, så det var väldigt värdefullt. Här träffades myndigheter, politiker, näringsliv, innovatörer och entreprenörer – vi delade åsikter och erfarenheter och diskuterade de hinder som finns på ett öppet sätt. Jag fick flera nya insikter och är mycket nöjd, säger Christoffer Caesar, CEO på Soltech Energy Solutions. 

De flesta kanske förknippar Huawei med mobiltelefoner och nätverksutrusning, men företaget är också ett av världens ledande inom teknik för solenergi. Huawei driver redan i dag flera olika innovationsprojekt tillsammans med Soltech Energy Solutions. Bland annat har Soltech tagit hjälp av Huaweis lösning för batterilagring av energi på sin laddstation för Scanias ellastbilar. Laddplatsen ska minska de långa laddningstider som hittills bromsat en ökad användning av elektrifierade fordon.  

Öppnar för fler samarbeten

Under eventet presenterades dessutom Soltech Energy Solutions som Huaweis strategiska partner inom affärsområdet Digital Power. De två företagen har nyligen påbörjat ett ytterligare samarbete för att fortsätta driva utvecklingen inom solenergi och smarta energilösningar.

– Vi är imponerade över Huaweis höga innovationsnivå och kvalitén i deras produkter och lösningar. Med detta samarbete kan vi dra nytta av varandras styrkor och skapa ett ännu bättre erbjudande i den svenska solenergibranschen, säger Christoffer Caesar. 

Ytterligare några av Huaweis samarbeten i Norden är bland annat ett med det innovativa solcellsföretaget GruppSol, som bygger VillaZero – Sveriges första koldioxidneutrala villa. 

Med samarbetspartners har Huawei också utvecklat en innovativ AI-lösning för att i norska älvar sortera ut och stoppa invasionen av puckellax som utgör ett stort hot mot den lokala faunan. Förhoppningen är att Green Summit ska bidra till fler samarbeten.  

– Under dagen samlade vi många olika kompetenser och aktörer. Vi hoppas att det kan öppna upp för fler samverkans- och innovationsprojekt. Den kraften är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle, säger Kenneth Fredriksen.

Mer från Huawei

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Huawei och ej en artikel av Dagens industri

Välj inte bort demokratisk naturgas

Rysslands attack på Ukraina har onekligen stökat till det för investerare som vill placera hållbart.

INVESTERA HÄR. EU behöver naturgasen. Fonder och investerare bör allokera mer kapital till sektorn. Att investera i den är hållbart.
INVESTERA HÄR. EU behöver naturgasen. Fonder och investerare bör allokera mer kapital till sektorn. Att investera i den är hållbart.Foto:Hakon Mosvold Larsen

Ta försvarsindustrin. Den exkluderades brett av fondbolag och andra investerare (somliga håller fortfarande fast vid den bojkotten) fram tills kriget bröt ut och det blev uppenbart att vapen behövs om ett land ska kunna försvara sig. Nu finns försvarskoncernen Saab i de flesta bankers fondportföljer.

Nästa bransch där hållbarhetsinvesterarna kan behöva tänka om är naturgasen. Att denna bransch systematiskt väljs bort av hållbara fonder kan i och för sig tyckas självklart – fossila bränslen har ingen plats i framtidens gröna energimix. 

Men kriget i Ukraina har visat att naturgasen fortfarande behövs. Länder som Tyskland är helt beroende av den. EU:s främsta källa till naturgas är tyvärr Ryssland, som hotar med att helt strypa flödet. För att EU ska göra sig oberoende av rysk gas måste behovet tillgodoses av andra leverantörer. 

Detta dilemma – och insikten att naturgas är mindre skadligt för miljön än kol – bidrog till att EU-parlamentet i juli röstade för att, under vissa förutsättningar, klassa investeringar i kärnkraft och naturgas som hållbara i enlighet med den så kallade taxonomin. EU-beslutet har ännu inte fått de svenska bankernas fondbolag att ompröva sin hållning. De skyr fortfarande naturgasen.

Men i Europa måste husen värmas upp och industrierna hållas i gång. Gasen behövs. Och den ska naturligtvis komma från vänligt sinnade, demokratiska länder. Tyvärr är det inte bara att vrida på kranen. Norge, som är EU:s nästa största leverantör av gas, kör för fullt. Efter år av krympande investeringar måste bolagen allokera mer kapital till att bygga ut sin kapacitet och prospektera nya gasfält. Norska Aker och Equinor har flera intressanta projekt på gång.

Denna utveckling bör även locka svenska fondbolag och investerare. Det är viktigt att kapitalet sluter upp bakom ambitionen att fasa ut Putins gas och att under ordnade former ställa om till ett fossilfritt samhälle. EU behöver mer av ”demokratisk naturgas” från Norge, USA och Storbritannien. Att investera i den är hållbart.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera