1515

Konflikten med Polen måste lösas politiskt

I tisdags kom Polens premiärminister Mateusz Morawiecki till Strasbourg för att hålla tal i Europaparlamentet.

INGEN SAMSYN. Ursula von der Leyen och Mateusz Morawiecki möttes i tisdags morse i Europaparlamentet. Anledningen var ett polskt domstolsbeslut. Men konflikten bör inte lösas juridiskt, utan politiskt.
INGEN SAMSYN. Ursula von der Leyen och Mateusz Morawiecki möttes i tisdags morse i Europaparlamentet. Anledningen var ett polskt domstolsbeslut. Men konflikten bör inte lösas juridiskt, utan politiskt.

Det gjorde också EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, och hon uttryckte stark oro över ett beslut i Polens författningsdomstol, som underkänner EU-rättens företräde över polsk grundlag.

Det polska domstolsbeslutet kom tidigare den här månaden, och det hade föregåtts av en anmälan från Polens regering.

Domstolsbeslutet i Warszawa måste i sin tur ses i ljuset av ett uppmärksammat beslut från EU-domstolen i Luxemburg, som konstaterat att polska domstolar inte är oberoende och att en disciplinnämnd för domare måste avskaffas. Detta skedde efter en anmälan från EU-kommissionen.

Två domstolar har alltså underkänt varandra. Och det sker i en kontext där Polen beskrivs som ett land som går i en odemokratisk riktning. Detta är en vid det här laget mångårig strid mellan EU-kommissionen och regeringar i väst å den ena sidan och Polens regering å den andra.

Stefan Löfven sa inför veckans EU-toppmöte att ”EU-kommissionen och EU-domstolen måste agera”. Men konflikten bör inte vara på domstolsnivå.

Mateusz Morawiecki räknade i sitt tal upp ett antal andra fall där nationella domstolar har tagit konflikt med EU-rätten. Han pekade också på att det i Europas länder finns minst sagt varierande sätt att döma i konstitutionella frågor och att domare också utses enligt vitt skilda principer. Vissa länder har författningsdomstolar, andra inte. I vissa länder utses domare av regeringen, i andra länder utses de av andra domare. Det går att diskutera om Mateusz Morawieckis samtliga jämförelser är rimliga, men så länge konflikten hålls på en juridisk nivå måste den här typen av hänvisningar ses som relevanta.

Man måste också se att det finns en gammal och utbredd kritik mot EU-rätten. Den svenska S-regeringen fnös åt domstolens beslut 2005 att apoteksmonopolet måste avskaffas. Och Michel Barnier, brexitförhandlare, EU-kommissionär och nu aspirant att bli fransk president, har nyligen uttalat att Frankrike måste återta sin juridiska suveränitet från EU-domstolen.

Men det finns en annan dimension av händelseutvecklingen, som är mer politisk och principiell. Den handlar om vad EU ska vara för typ av samarbete. Polska regeringens missnöje med EU-domstolen är snarlikt den brittiska kritiken mot domstolens roll, något som var en viktig bakgrund till brexit.

Jämförelsen kan tyckas orättvis eftersom varken polackerna eller deras regering vill lämna EU. Men poängen är att processen med Storbritannien mestadels hölls på ett politiskt och diplomatiskt plan.

I flera europeiska huvudstäder finns en djup misstro mot den nuvarande regeringen i Warszawa. Det gäller inte bara domstolarnas oberoende, utan också pressfriheten och skyddet för minoriteter. En motsvarande misstro finns hos den polska regeringen, som anser att EU-domstolen har en pådrivande roll i utvecklingen mot ”en allt fastare sammanslutning” (an ever closer union) av medlemsländerna. Även denna kritik känns igen från brexit.

Om två år är det val i Polen, vilket mycket väl kan leda till maktskifte. Konflikten med EU kan både gynna och missgynna sittande regering, beroende på händelseutvecklingen. De EU-krafter som vill straffa Polen ekonomiskt bör tänka på detta.

Som situationen nu har utvecklats har Ursula von der Leyen kanske ingen annan möjlighet på kort sikt än att stå fast vid det juridiska spåret, alltså att EU-domstolen har avgjort frågan om polska domstolars oberoende - och att detta är vad som gäller. Men snart måste relationen till Polen få en politisk lösning.

EU-systemet har löst otaliga konflikter med medlemmar, hanterat nästintill självsvåldiga regeringar, räddat länder från ekonomisk undergång och fick till och med till stånd ett avtal med de bångstyriga britterna om livet efter skilsmässan. Det finns en imponerande kreativitet i europeisk politik. Men processer som går ut på att EU ska tillrättavisa länder har regelmässigt misslyckats.

Polen är ett viktigt EU-land. Det är unionens sjätte största ekonomi och var tionde EU-medborgare är polack. För Sveriges del är Polen den sjunde viktigaste handelspartnern i EU.

Att förespråka att Polen borde ut ur EU, eller att samtliga pengaflöden ska strypas, är dårskap, och knappast ett bevis på omsorg om det polska folkets frihet.

 

 


Innehåll från EKNAnnons

Fyra affärsmöjligheter i den gröna omställningen

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.
Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.

Konsumenternas krav på hållbarhet ökar snabbt. Samtidigt höjer EU tempot rejält i sitt miljöarbete, och i sina regler för unionens företag. De närmaste åren kommer hållbarhet på riktigt att bli affärskritiskt – här är fyra sätt att göra hållbarhet till en lönsam och bra affär.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN, en statlig myndighet som finns till för att hjälpa svenska exportföretag att få bättre möjlighet till finansiering. Hon berättar att hållbarhet i sig blir en allt viktigare framgångsfaktor för världens företag.

– På EKN screenar vi tusentals exportaffärer för hållbarhetsrisker och – möjligheter varje år. Jag har arbetat med hållbarhetsfrågor i 20 år och har aldrig sett en sådan här hastighet i utvecklingen tidigare – att vara ett hållbart företag med hållbara produkter innebär stora finansiella möjligheter och konkurrensfördelar.

Här finns också affärsmöjlighet ett – att ligga i premiumsegmentet när varan eller tjänsten bidrar till hållbara lösningar. Och det kan passa många svenska företag väl.

Möjlighet 1 – se över din prisbild

– Svenska företag har ofta premiumlösningar som är mer hållbara men också kostar lite mer. Tidigare har det varit svårt att sälja in till kunden. Nu ser vi en tydlig förändring, där både kunderna och finansiärerna faktiskt efterfrågar hållbara lösningar – och är beredda att betala för dem. Det här kan öka företagets lönsamhet och marginaler, säger Karin Wessman.

Förändringen går att koppla både till att slutkonsumenter världen över prioriterar hållbarhet i allt högre utsträckning, men också till att till exempel EU höjer ribban rejält i sitt klimatarbete.

– Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. Det kräver stora förändringar av samhället och ekonomin under de närmaste åren, och det kommer att påverka alla europeiska företag på ett eller annat sätt.

Först ut bland ett stort antal satsningar från EU:s håll är den så kallade taxonomin. Den kan enkelt sett förklaras som en lista över miljömässigt hållbara aktiviteter. Om aktiviteten till exempel är att producera bilar ska taxonomin definiera hur stora koldioxidutsläpp bilarna får ha för att aktiviteten ska klassas som hållbar.

– Större företag kommer alltså att behöva genomlysa sin verksamhet och rapportera hur stor andel av verksamheten som är förenlig med EU:s taxonomi.

Möjlighet 2 – se storföretagens utmaningar

Här ligger också möjlighet två. För inom kort kommer alltså många företag att leta efter grönare underleverantörer.

– Som ett litet företag är du ofta leverantör till större företag. Och dessa större företag kommer att behöva tänka igenom sina inköp eller hur de ska ställa om vissa aktiviteter och affärsmodeller så att de har mindre klimat- och miljöpåverkan. Här finns det stora möjligheter för småföretag som ligger långt fram.

Möjlighet 3 – få bättre och billigare finansiering

Även ur ett finansieringsperspektiv blir hållbarheten viktigt. Banker måste nämligen börja redovisa hur hållbara företagen är som de finansierar.

– Bankerna kommer att vilja öka sin andel ”gröna” lån och hållbarheten hos sin samlade kundstock. Det gör med all sannolikhet att du som kan visa att din verksamhet är hållbar kommer att ha lättare att både få finansiering och att få den till en bra ränta, säger Karin Wessman.

Möjlighet 4 – ligg steget före

Denna första taxonomi har fokus på klimatet. Men i nästa steg kommer även en taxonomi kring EU:s övriga miljömål – som handlar om till exempel biologisk mångfald, skydd av vatten och marina resurser och en omställning till cirkulär ekonomi. Dessutom planeras det för en social taxonomi och för en ”brun” taxonomi – som ska definiera vad som är ohållbart.

– Du har mycket att vinna på att ligga steget före och hålla koll på vilka krav som kommer att ställas om två eller fem år. Om du i god tid kan erbjuda produkter och tjänster som svarar mot framtidens hållbarhetskrav så kommer du att kunna ta marknadsandelar. Ju snabbare man inser att hållbarhet håller på att bli affärskritiskt, desto bättre för den långsiktiga lönsamheten i ditt företag.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?