ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Skog

Kompensera skogsägare för deras klimatnytta

  • FN SLÄPPER NY KLIMATRAPPORT. I en ny rapport om markanvändning säger FN:s klimatpanel att världens skogs- och jordbruk måste bli mer hållbart. Foto: Solum, Stian Lysberg

LEDARE. Under torsdagen presenterade FN:s klimatpanel en rapport om markanvändningens betydelse för vår förmåga att begränsa den globala uppvärmningen. Markanvändning, främst i form av jordbruk och avskogning, står för nästan 25 procent av de globala växthusgasutsläppen.

Panelen nämner att utvecklingen dels måste gå mot en mer vegetarisk kost och ett mer hållbart jord- och skogsbruk. Utökat jordbruk som sker på bekostnad av skogsmark innebär i praktiken ett minskat upptag av koldioxid från träd och annan växtlighet, som fungerar som kolsänkor. I dag står livsmedelsproduktionen bakom 75 procent av världens avskogning.

När vi pratar om växthusgaser fokuserar vi ofta på koldioxid, som står för 76 procent av de globala utsläppen. På andra plats är metan, som står för 16 procent.

Mellan 2007 och 2016 stod markanvändningen för 13 procent av de totala koldioxidutsläppen, men nästan hälften av de globala metanutsläppen, 44 procent. En av källorna till de globala utsläppen av metan är bland annat boskapsskötsel. Om omvandlingen av skog sker till förmån för betesmarker och jordbruk, kan detta dels skada klimatet genom ett minskat upptag av koldioxid men även genom ökade utsläpp av växthusgaser.

Så hur uppnår vi då en mer effektiv markanvändning? Ett problem i dag är onekligen att jordbruket inte helt bär sina klimatkostnader, samt att det inte finns ekonomiska incitament att bevara och utöka kolsänkor.

En åtgärd som akademiker framhållit är införandet av en negativ koldioxidskatt: En ekonomisk kompensation till dem som lagrar koldioxid, som skogsägare, bredvid beskattningen av dem som släpper ut. För markägare finns det då incitament att öka arealen skog snarare än jordbruksmarker.

Här finns en uppenbar möjlighet för Sverige att agera föregångsland i klimatfrågan på ett sätt som faktiskt kan göra skillnad på riktigt. Ekonomiska incitament pekas även ut av panelen, och ett liknande system finns redan på plats i Australien.

Rapporten ger en nytändning till debatten om att utsläppseliminerare ska kompenseras för sin klimatnytta, på samma sätt som att utsläppare ska bära sina klimatkostnader.

En annan lärdom är att klimatet kan gynnas av en dos pragmatism. En debatt som snarare cirkulerar kring exempelvis flyg, som står för 2 procent av världens växthusgaser, blir petitessartad i ljuset av de stora klimatproblemen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies