1515
Annons

Knivattentat är inget naturfenomen

Statsministern har rätt i att Vetlanda-attacken är en påminnelse om hur skör vår trygga tillvaro är.
Men skörheten är inget naturfenomen. Det finns flera åtgärder Sverige kan vidta för att öka vår motståndskraft. 

Avspärrningar i centrala Vetlanda efter onsdagens knivattentat där åtta personer skadades, inklusive den misstänkta gärningsmannen.
Avspärrningar i centrala Vetlanda efter onsdagens knivattentat där åtta personer skadades, inklusive den misstänkta gärningsmannen.Foto:Carl Carlert

Vetlanda tillhör Sveriges tryggaste kommuner. I tidskriften Fokus årliga kommunrankning ”Bäst att leva” hamnade Vetlanda på en hedrande sjunde plats av landets 290 kommuner i kategorin trygghet under 2020.

Det är alltså förståeligt att den lilla kommunen är i chock efter onsdagens knivattentat, där totalt åtta personer skadades, inklusive den misstänkta attentatsmannen.

Under torsdagseftermiddagen fanns ännu inga uppgifter om motivet. Enligt åklagaren fanns ingenting som pekade mot terrorbrott, även om tillvägagångssättet liknar de metoder som exempelvis IS uppmanar sina anhängare att använda. 

”Vi blir påminda om hur skör vår trygga tillvaro är”, skrev Stefan Löfven när han fördömde dådet på onsdagen.

Han har helt rätt. Vår tillvaro är skör. 

Men på statsministern låter det som om detta är ett naturfenomen, som om knivattentat mot slumpvis utvalda personer ingår i definitionen av ett öppet samhälle. Smällar man får ta.

Självklart går det aldrig att helt skydda samhället från vansinnesattacker eller mot människor som är beredda att offra sina liv för en politisk sak.

Men skörheten kan minskas genom att politiker prioriterar frågan, att vi gör allt för att försvara vårt fria samhälle. Sverige kan göra mer för att öka vår motståndskraft.

En sådan åtgärd vore att öka möjligheten till signalspaning av brottsmisstänkta personer som befinner sig i Sverige. Försvarets radioanstalt har i dag endast möjlighet att övervaka samtal och datatrafik när den ena parten befinner sig utomlands, vilket begränsar dess användningsområde.

Än mer relevant i det nu aktuella fallet gäller polistätheten på landsbygden. Hur är det möjligt att det tog hela 18 minuter från första larmsamtalet till gripande? 

Svaret är att polisstationen i Vetlanda endast har bemanning under tisdagseftermiddagar. Larmsamtalet hanterades av lokalpolisområdet Höglandet, och aktuell patrull åkte från Eksjö, 30 kilometer från Vetlanda.

Inrikesminister Mikael Damberg säger sig dock vara nöjd med polisinsatsen. 

”Det är ett snabbt agerande när man väl kommer på plats”, sa han till Sveriges Radio.

Men det är ju där skon klämmer: tiden det tog att komma på plats. Hade polisstationen i Vetlanda varit bemannad på onsdagen hade angriparen sannolikt kunnat stoppas tidigare.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

S och M slår sönder prismekanismen

Elpriserna har de senaste veckorna skenat. Aldrig någonsin tidigare har priset varit så högt under en sommar. Till vintern kan läget förvärras ytterligare när de ryska gaskranarna till Europa helt kan vridas av. Energifrågan seglar därför upp i valrörelsen.

ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.
ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.Foto:Lars Schröder/TT

Under onsdagen släppte Socialdemokraterna ett förslag om ett högkostnadsskydd för elpriset. Moderaterna var i förra veckan inne på samma linje. S-förslaget går ut på att använda flaskhalsintäkter hos Svenska kraftnät, totalt 60 miljarder, för att skicka tillbaka till hushåll och företag. Exakt hur konstruktionen ska se ut och när i tid det börjar gälla lämnades inga besked om.

Flaskhalsintäkter uppstår när el transporteras över elprisområden. Ett kraftverk i Hälsingland som säljer el i Uppland, betalar mellanskillnaden i elpris till Svenska kraftnät. Desto större prisskillnaderna är, desto mer får Svenska kraftnät. Tanken är att dessa intäkter sedan ska användas för att bygga ut överföringskapaciteten och att prisskillnaden därigenom blir mindre.

Den viktigaste invändningen mot både S- och M-förslagen är att man sätter prismekanismen ur spel. Med ett elpristak kommer hushåll och företag inte ha incitament att se över sin elkonsumtion. Villaägare får sämre drivkrafter att energieffektivisera eller investera i solenergi, värmepumpar eller fjärrvärme med liten nytta i plånboken. Sänkningar av energiskatten, vilket bland annat Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslagit, är därför att föredra. Prissignalen finns då kvar, men bördan blir lättare för hushåll och företag.

Elefanten i rummet adresserades aldrig under Magdalena Anderssons presskonferens. Hon skyller på Putin, men nämner inte att S och MP med politiska beslut försämrat elsystemet. Redan 2015 varnade Svenska kraftnät för att höjd effektskatt, en särskild skatt på kärnkraft, skulle leda till nedlagd kärnkraft i södra Sverige. Kort därefter hände just det: två reaktorer i Oskarshamn och två i Ringhals togs ur bruk. 

S försöker nu genom överbudspolitik vinna väljarnas förtroende. Grundproblemet kvarstår dock. Det saknas elproduktion och överföringskapaciteten i elnäten är för låg. Långa tillståndsprocesser gör att ny vindkraft tar cirka tio år att få fram. Och ny kärnkraft vill vänstersidan inte ens kännas vid. Då är det svårt att långsiktigt få ned priserna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera