Annons

Klimatpolitiken går snabbt in i en ny fas

Det har varit några omtumlande dagar för den globala oljeindustrin. 

Inom loppet av bara några timmar under onsdagen drabbades de amerikanska jättarna Exxon och Chevron samt nederländska Shell av liknande bakslag.

UNDER PRESS. Amerikanska oljebolaget Exxon Mobil och konkurrenterna Chevron och Shell har drabbats av olika typer av klimatbakslag i veckan. Det är ett tecken i tiden.
UNDER PRESS. Amerikanska oljebolaget Exxon Mobil och konkurrenterna Chevron och Shell har drabbats av olika typer av klimatbakslag i veckan. Det är ett tecken i tiden.Foto:Matt Brown

Med tanke på timingen skulle man kunna tro att de utsatts för en koordinerad attack från den globala klimatrörelsens centralorgan. 

Men något sådant finns ju inte. I alla fall inte än.

Onsdagens händelser är snarare ett tecken i tiden – ett tecken på att klimatpolitiken gått in i en ny aktivistisk fas, där oljebolagen i sin nuvarande form är utrotningshotade.

Först ut var Shell, som stod anklagad i en nederländsk domstol för att ha bidragit till klimatförändringarna. De aktivister som stod bakom stämningen hävdade att bolaget inte bryr sig om dem som drabbas av utsläppen, vilket de ser som ett brott mot mänskliga rättigheter.

Det må låta långsökt. Men det tyckte uppenbarligen inte domarna. 

Shell dömdes inte till böter utan till att minska sina koldioxidutsläpp med 45 procent fram till 2030 jämfört med 2019 års nivåer. 

Och då omfattas inte bara de egna verksamheterna, utan även utsläpp från underleverantörer och konsumenter.

Det är extremt långtgående. Och domen väntas ge ny ammunition till liknande domstolsprocesser även mot andra koldioxidutsläppande bolag, exempelvis inom transportbranschen.

Faktum är att landets högsta domstol redan 2019 dömde till klimatrörelsens fördel i ett liknande mål. Den gången stod den nederländska regeringens klimatplan i fokus, som inte ansågs tillräckligt ambitiös för att nå Paris-målen.

Samma sak hände för en månad sedan i Tyskland. Konstitutionsdomstolen dömde till fördel för ett antal klimatgrupper som hävdat att Berlins klimatplan sviker dagens yngre generationer genom att skjuta upp nödvändiga utsläppsminskningar. 

Merkel-regeringen reagerade direkt och uppgraderade utsläppsmålen.

Exxon och Chevron fick uppleva en annan typ av aktivism, men med samma utfall: en klimatattack från de egna leden under bolagens stämmor.

I Chevrons fall trotsade 61 procent av aktieägarna bolagsledningen genom att rösta för tuffare utsläppskrav som innefattar bolagets konsumenter.

Även i Exxons fall lyckades en liten hedgefond få med sig en majoritet av aktieägarna på krav om en tuffare klimatomställningsplan än den bolagsledningen tagit fram, inklusive flera pensionsjättar och storägaren Blackrock. 

Minst två av hedgefondens kandidater kommer nu dessutom att ta plats i Exxons styrelse.

Omröstningarna är ett tydligt exempel på investerares betydelse för klimatomställningen, som delvis drivs av oro för att fastna med värdelösa tillgångar i en mer fossilfri framtid. 

Och Blackrock visar än en gång att man menar allvar med retoriken om att använda sin mäktiga ägarröst för att stödja ESG-förslag.

Allt fler institutionella investerare väljer eller tvingas också att gå ur dessa bolag. Under fjolåret minskade exempelvis Första till Fjärde AP-fondernas fossila investeringar totalt från 16 till 4 miljarder kronor, efter att hållbarhetskraven skärptes 2019. 

Den trenden kommer att accelerera ytterligare när det första steget av EU:s taxonomi träder i kraft vid årsskiftet.

Inte ens IEA verkar tro på oljebolagen längre. International Energy Agency, som historiskt varit de fossila bränslenas försvarare, konstaterade nyligen i en uppmärksammad rapport att energibolagen omedelbart måste sluta med ny utvinning av olja, gas och kol om världen ska ha en möjlighet att bli koldioxidneutral till 2050, vilket ses som en förutsättning för att leva upp till Paris-målen.

Budskapet från samhället är med andra ord entydigt, vilket är positivt och ett krav om vi ska lyckas med omställningen.

Även framöver kommer det såklart att finnas stor efterfrågan på de produkter som oljebolagen i dag tillhandahåller.

Men bara för att Exxon, Shell & Co ställer om till förnybar produktion är det knappast någon garanti för fortsatt världsherravälde. 

Likt den utmaning som traditionella fordonstillverkare står inför väntar en ny typ marknad och konkurrens på andra sidan – en förnybar marknad fylld av unga, gröna bolag där man inte har någon fördel av att ha världens största kunnande inom oljeutvinning.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera