1515
Annons

Klimatomställningen kräver hög tillväxt

Sveriges enskilt viktigaste bidrag till lägre utsläpp av koldioxid är den snabba utbyggnaden av kärnkraft under 1970- och 80-talen. Utan den hade Sverige i dag varit ett vanligt europeiskt koleldande land men med stora vattenkraftsresurser.

MÄKTIG. Greta Thunberg har rätt i att mänskligheten måste ändra sitt sätt att leva men fel i att ambitionen står i motsats till tillväxt.
MÄKTIG. Greta Thunberg har rätt i att mänskligheten måste ändra sitt sätt att leva men fel i att ambitionen står i motsats till tillväxt.Foto:TT

Nästa våg i utfasningen av fossila bränslen kom vid millennieskiftet då småhusägarna slängde ut sina oljepannor och installerade den sinnrika teknik som i dagligt tal kallas bergvärme. Det är egentligen ett sätt att utvinna solenergi ur jordskorpan och dess bidrag till dagens energisystem är större än vindkraften.

Nu är vi i inledningen av en omställning av fordonsparken som kommer att gå från fossildrift till eldrift. Prognoserna skiftar något men utfasningen av avgasmotorer kan gå snabbare än man tror. Även signalerna från tillverkare av tunga fordon är överraskande entydiga. De tänker sig en snar fossilfri framtid.

I övriga industrin tänker man likadant. Regeringens samordnare för Fossilfritt Sverige Svante Axelsson har tagit fram färdplaner för olika branscher som gruv, betong, bygg, flyg, skogsnäring, transport, stål, skog, dagligvaruhandel, uppvärmning och sjöfart. Fler kommer. De är just nu de viktigaste dokumenten för svenskt klimatarbete. Gemensamt för dem är företagens villighet att investera i ny teknik och nya arbetssätt för att minska eller eliminera utsläpp av växthusgaser samt att företagen ser fossilfritt som ett sätt att öka konkurrenskraften.

Kärnkraften, villavärmen, eldriften och fossilfri strävan i industrin är alla exempel på att miljön kan värnas av ny teknik, marknad och tillväxt. Utan investeringar och positiva vinstprognoser hos Asea, Nibe och VW hade inget hänt. Det kostar att bygga fossilfria energisystem, borra bergvärme, köpa elbilar och driva masugnar utan kol.

Debatten om tillväxt har kommit och gått i ett halvt sekel. Det man sammanfattningsvis kan säga om erfarenheterna av minustillväxt är att de är dåliga för människor och miljö. Lågtillväxtsamhället Sovjetunionen var en katastrof för miljön. Men det är också sant att tillväxt globalt hittills har ökat utsläpp av koldioxid eftersom mänskligheten bränner kol och gas. Men slutsatsen att tillväxten därmed måste minska är fel. För att snabbt och radikalt minska användningen av fossila bränslen måste tillväxten och teknikutvecklingen av sol-, vind-, vatten- och kärnkraft öka. Därtill måste lagring av koldioxid bli marknadsmässig och får ett brett genomslag.

Om man skulle avveckla fossila bränslen på ett globalt plan utan tillväxt av andra tekniker skulle mänskligheten vara hänvisad till vedeldning för uppvärmning och mat. Då hade skövlingen av världens skogar tagit fart på riktigt och de sociala kostnaderna hade varit enorma.

Därför är den tillväxtfientliga delen av klimatopinionen så destruktiv. Greta Thunberg är värd all respekt för sitt arbete med att uppmärksamma klimathotet, men hon har fel i att ekonomisk tillväxt i sig är oförenligt med minskande koldioxidutsläppen, vilket hon hävdade i sitt tal i New York. Hon har helt rätt i att mänskligheten måste ändra sitt sätt att leva, men den förändringen kräver tillväxt. På samma sätt som investeringarna i vatten, avlopp och utveckling av vaccin har gjort det mänskliga livet mycket friskare kommer en värld som går på sol, vatten och vind att innebära stora investeringar, stora marknader och förhoppningsvis stora vinster.

Utopiska rörelser har ofta och gärna betraktat företag och företagandets drivkrafter som ett hinder. De har alltid haft fel. Den svenska miljöministern som nu jamsar med i den tillväxtfientliga miljörörelsens resonemang är i bästa fall en trendkänslig populist. Hon vet att varje steg mot en renare miljö kräver resurser. Om man ska rulla ut cykelbanor, lägga räls, köpa in höghastighetståg, täta fönster, elektrifiera E4:an, bygga smarta energisystem, odla ekologiskt, göra samhället mer resurssnålt, vara mer ledig och allt annat som MP vill måste man ha en vital ekonomi med minst två procents tillväxt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från ArmatecAnnons

Armatec effektiviserar industrin med klimatsmart flödesteknik

Hållbarhet är positivt ur kostnads- och miljösynpunkt. Den klimatsmarta flödestekniken är ett spännande område som blir allt viktigare – något som fler och fler i främst bygg- och industribranschen förstår.

– Ofta är vår dellösning en förutsättning för att ett helt flödessystem, till exempel en fjärrvärmeanläggning eller ett industriellt kylsystem, ska kunna prestera på topp, säger Klas Blom, vd på kunskapsföretaget Armatec.

Tiden när hållbarhetsarbete innebar en merkostnad är förbi. Numera är det ofta tvärtom – ambitionen om ett hållbart samhälle driver ekonomin framåt. Företag och industrier satsar mer pengar på långsiktiga lösningar och nya tekniska och digitala möjligheter utvecklas därför i snabb takt.

Armatec är specialiserade inom klimatsmart flödesteknik och löser tekniska utmaningar inom vatten, värme, kyla och process. Klas Blom, vd, berättar att de ägnar all kraft åt att utveckla hållbara tekniska system för bygg och industri. 

– Tillsammans med våra kunder väljer vi produkter ur ett livscykelperspektiv och hittar smarta, tekniska lösningar som passar just dem. Ofta är vår dellösning en förutsättning för att ett helt system, till exempel en fjärrvärmeanläggning eller ett industriellt kylsystem, ska kunna prestera på topp.

Ger en knuff i rätt riktning

Genom att kartlägga kundens flöden och processer kan Armatec hjälpa till att detektera effektiviseringsmöjligheter. De tillhandahåller både fysiska produkter som antingen kan ersätta eller komplettera befintliga system för att optimera effekten, och teknisk hjälp i form av valtabeller, handböcker och uppskattade flödesscheman.

– Målet är att förlänga livslängden på det som används för att driva industrin eller fastigheten framåt med ett ihållande långsiktigt tänk. Ibland behövs ett övergripande arbete, ibland en knuff i rätt riktning genom exempelvis lättillgängliga verktyg för dimensionering.

Möter gärna kundens krav

Patrik Johansson är projektledare för industriella system på Armatec. Han berättar att kundernas medvetenhet om hållbara investeringar har vuxit kraftigt bara det senaste halvåret och menar själv att hans intresse och kunnande om frågan har vuxit sedan han började på företaget.

– Många kunder ställer krav på exempelvis produkter med låga halter av svartlistade material, något vi gärna möter genom att redovisa innehållet i de komponenter som ingår i ett system. 

En drivkraft att bli bättre

Patrik tycker själv att Armatec gör mycket för att vara ett hållbart företag.

– Förutom att sortera papper och packa våra produkter med återanvänt material ligger vårt kontor och lager i en klimatsmart byggnad. Jag upplever att det finns en drivkraft hos Armatec att bli bättre i stort och smått, och det är något jag ser att både kunder och medarbetare uppskattar.

Läs mer om Armatec här

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Armatec och ej en artikel av Dagens industri

Kina-risken i Volvo måste tas på allvar

Den kinesiske affärsmannen Li Shufu blev frälsaren när amerikanska Ford hade kört Volvo Cars i botten och bolaget behövde en ny ägare.

RISKFYLLD RELATION. Det kinesiska ägandet i Volvo Cars genom Li Shufus Geely håller på att bli ett allt större problem – inte bara för bolaget utan också för Sverige.
RISKFYLLD RELATION. Det kinesiska ägandet i Volvo Cars genom Li Shufus Geely håller på att bli ett allt större problem – inte bara för bolaget utan också för Sverige.Foto:Maja Suslin

Göteborgsföretaget har efter ägarbytet 2010 stöpts om i snabb takt – från en tillverkare av säkra och lite tråkiga fossildrivna bilar till en global producent av mer eller mindre elektrifierade fordon i premiumsegmentet.

Detta hade inte varit möjligt utan en kapitalstark och långsiktig ägare som Li Shufus Geely.

Men med det kinesiska ägandet kom också en politisk risk, som håller på att bli ett allt större problem – inte bara för Volvo Cars och dess ägare utan också för Sverige. Affärer med Kina är inte längre en företagsintern angelägenhet. Det har blivit storpolitik, i synnerhet i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina och Kinas ovilja att ta avstånd från Putin.

Di har i flera artiklar belyst marknadens tilltagande skepsis mot Volvo Cars. Aktien har i år sjunkit med cirka 40 procent och handlas nu under teckningskursen 53 kronor som fastställdes i samband med börsintroduktionen för knappt ett år sedan.

”En orsak kan vara den kinesiska ägarsituationen och en annan den usla transparensen i Polestar”, skrev Di:s analytiker Magnus Dagel i förra veckan.

Elbilstillverkaren Polestar är ett Volvobolag noterat i USA. Nästan alla aktier ligger på fasta händer, bara 5 procent är tillgängliga för handel för allmänheten. De två största ägarna är Volvo Cars, med 48 procent av aktierna, och Li Shufu, med 39 procent. Bland övriga ägare finns ett antal fonder kopplade till kinesiska städer. Storleken på deras innehav är okänd.

Otydlighet av det här slaget förstärker den oro som redan i utgångsläget är förknippad med ett kinesiskt ägande. Var kommer kapitalet ifrån? Vem står bakom? Inte ens om köparen är ett privat bolag kan man vara säker på att staten inte har ett finger med i spelet.

När Li Shufu köpte cirka 10 procent av Mercedes-Benz Group (tidigare Daimler) 2018 ansåg investmentbanken Bernstein att affären troligen backades upp av ”aktiebolaget Kina”, enligt Financial Times.

Kinesiska företag har de gångna åren systematiskt köpt in sig i västerländska bolag för att få tillgång till ny teknik och know how. Ett av bolagen som har vuxit snabbt och tagit sig in på Fortunes lista över världens 500 största företag är Geely.

Bolaget är en maktfaktor i den globala fordonsindustrin. I portföljen finns utöver varumärken som Volvo Cars, Polestar och Mercedes även AB Volvo, Daimler Truck, Lotus, Lynk & Co och Aston Martin. Geely förvärvade cirka 8 procent av det sistnämnda bolaget i samband med en nyemission i förra veckan.

I stadsdelen Lindholmen i Göteborg har det vuxit upp ett fordonskluster runt Geely. Här finns bland annat det helägda CEVT, China Euro Vehicle Technology AB och Geely Innovation Centre som har plats för 3 500 anställda i helt nya fastigheter.

Fordonsindustrin är inne i ett omvälvande skifte där hybrider, elbilar och självkörande bilar i snabb takt tar över. Den som har ett tekniskt övertag vad gäller batterier, mjukvara, uppkoppling och artificiell intelligens har en stor fördel i omställningen. Detta vet Kina. Landet har stöttat inhemska elbilstillverkare med åtminstone 600 miljarder kronor i form av skattelättnader och finansiering av laddstationer och forskning, enligt tankesmedjan CSIS.

Detta måste Volvo Cars och Sverige förhålla sig till. Geely ser inte bara till Volvos bästa utan även till Kinas bästa. Men det som är bra för Kina är nödvändigtvis inte bra för Volvo, vilket landets agerande i Ryssland efter krigsutbrottet har visat. 

Medan väst har infört sanktioner mot Ryssland har Kina fortsatt att handla med landet. Till skillnad från företagen i väst är de kinesiska kvar i Ryssland. Ett av dem är Volvo Cars ägare, Geely. Genom att fortsätta exportera bilar till Ryssland bidrar Geely till att underminera effekten av västs ekonomiska krig mot Putin. Volvo-teknik hamnar i Ryssland. 

Det kinesiska ägandet i Volvo Cars är en risk som den tillträdande svenska regeringen måste ta på allvar. Situationen kan dessutom snabbt förvärras, till exempel om Kina invaderar Taiwan. Volvo Cars är Sveriges största arbetsgivare. Bolagets produkter, teknik och kunnande är ett nationellt intresse. Allt detta äventyras om en storskalig konflikt utbryter mellan Kina och väst. Regeringen måste vara beredd att vidta exceptionella åtgärder för att säkerställa kontrollen över Volvo Cars om detta ”värsta-scenario” blir verklighet.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på det senaste avsnittet av Di:s Ledarpodd som tar upp Sveriges inre och yttre säkerhet här

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera