Klimatet har fått nytt pris

Vad stort sker, det sker tyst.

DÄR SÅG JAG FÖRSTA DAGENS LJUS. Trafikverket har ändrat priset på koldioxid i sina samhällsekonomiska kalkyler, vilket bland annat ökar den samhällsekonomiska vinsten för höghastighetsbanan.
DÄR SÅG JAG FÖRSTA DAGENS LJUS. Trafikverket har ändrat priset på koldioxid i sina samhällsekonomiska kalkyler, vilket bland annat ökar den samhällsekonomiska vinsten för höghastighetsbanan.Foto:Fredrik Sandberg/TT

I alla fall på Trafikverket, landets i särklass största upphandlare av infrastruktur. Verkets ekonomer har chockhöjt priset på koldioxidutsläpp med 500 procent, vilket ändrar kalkylerna för alla byggen.

Först en bakgrund. För att kunna sålla bland planerade och önskade projekt gör Trafikverket samhällsekonomiska kalkyler. Till sin hjälp har man en expertgrupp med ekonomer, den så kallade ASEK-gruppen (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn.)

Det är en ganska sträng samling. När man läser hur de tänker förstår man varför svenska staten sedan ett kvarts sekel är försiktig med ban- och vägbyggen. Den samhällsekonomiska kalkylen är gjord för att kunna säga nej till stora idéer.

ASEK sätter pris på konkreta saker som restid, trängsel, trafiksäkerhet och buller och sedan räknar Trafikverket. Om tiden och trängseln minskar, olyckorna blir färre och behovet av bulleråtgärder är små får projektet grönt ljus. Den svenska samhällsekonomiska kalkylen har inget pris på infrastrukturprojektens egentliga syfte, att ekonomin och samhället ska fungera bättre. Sådana dynamiska effekter anses för osäkra. Om exempelvis Jönköping skulle bli riksnavet i en ny höghastighetsbana räknar ASEK inte med den ekonomiska tillväxten som uppstår i Jönköping. Och ingen annanstans längs banan heller, inte ens i det svartsjuka Stockholm.

Däremot räknar ASEK med en negativ dynamik på 30 procent för varje skattekrona som infrastrukturprojekten kostar. Om en bro kostar 1 miljard kronor att bygga räknas priset till 1,3 miljarder eftersom skatteuttaget på 1 miljard antas skada ekonomin med 300 miljoner kronor. Så räknar staten ingen annanstans. Men när man ska bygga är skatt nästan stöld, helt säkert något skadligt.

ASEK har också haft ganska låga priser på klimatrisken. Den samhällsekonomiska kostnaden för att släppa ut 1 kilo koldioxid beräknas till 1,14 kronor, vilket är en låg siffra i internationell jämförelse. Tyskland ligger dubbelt så högt. Försiktigheten går att förstå eftersom klimatprognoserna är så osäkra och ASEK vill hålla på sin nyktra syn. Samtidigt motiveras många infrastrukturprojekt politiskt av klimatskäl varför det låga priset inte ligger i fas med hur resten av samhället värderar klimatrisken.

Så plötsligt händer det. I början av september släppte Trafikverket en rapport om åtgärder för att öka gods på tåg och på fartyg. På rekommendation av ASEK räknar Trafikverket nu skadan av ett kilo utsläppt koldioxid till 7 kronor. Siffran är hämtad från reduktionspliktsavgiften och ska börja gälla från och med 1 april 2020. En familj som i år gjorde en sportlovsresa från Stockholm med en Volvo V70 diesel till Vemdalen skadar klimatet till ett värde av 168 kronor. Nästa år beräknas skadan till 840 kronor.

Räknat på totalen stiger skadekostnaden för personbilarna i Sverige från 14 miljarder kronor till 70 miljarder per år och den tunga trafiken från 5 miljarder till 25 miljarder kronor per år.

Det är en trafikpolitisk revolution. Därtill har ASEK aviserat höjda priser på vägdamm, vilket är utmärkt.

Enligt uppgift har Trafikverkets generaldirektör sagt att alla projekt som inte har satts i gång ska räknas om.

Ett sådant projekt är höghastighetsbanan. Låt oss säga att Arlandas och Stockholms handelskammares värsta mardröm besannas och att en färdig höghastighetsbana gör att folk väljer bort inrikesflyget till förmån för tåg för pendling mellan landets tre stora städer. 

Låt oss också anta att en hel del resenärer nära slutstationerna väljer snabbtåg i stället för bil och att ledig kapacitet på den gamla stambanan kan fyllas på med fler godståg. Varje kilo uteblivet CO2-utsläpp ska då värderas till 7 kronor i samhällsekonomisk vinst. Det blir mycket pengar och rimligen en helt annan kalkyl för nya och raka stambanor.

Men, invänder Nyamko Sabuni, Moderaterna och andra fordonsindustriella intressenter, hela vägsystemet ska ju snart gå på el, till och med den tunga trafiken, varför kalkylen för höghastighetsbanan ändå blir skakig. Det argumentet förutsätter dock att visionen om eldrift på asfaltsväg realiseras. Man kan hoppas och tro det, men eldrift på järnväg är ett faktum, inte en idé. Elektrifieringen av fordonsparken är ett måste men diskvalificerar inte järnvägen.

En annan sak som borde intressera Nyamko Sabuni, Moderaterna och till och med en fordonsindustri som tänker lite längre är att järnväg bygger täta, vackra, effektiva, populära och ekonomiskt lönsamma städer med skyhöga kvadratmeterpriser. Inget annat trafikslag kan transportera så mycket människor på så liten yta på så kort tid. Privatbilismen, även en eldriven, bygger det motsatta, glesa, ineffektiva, tråkiga och oföretagsamma villamattor. USA:s efterkrigstida stadsstruktur är en tragedi. Den europeiska järnvägsstaden är en dröm.

Den svenska tvekan inför nya stambanor är i bästa fall ett utslag av landets industriella karaktär. Man ska alltid lobba för sin sak. I sämsta fall är den ett tecken på att landet har tappat tron på sin framtid. En ny och bättre kalkyl kan pigga upp.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från HPE SverigeAnnons

Snabbare digitalisering ställer krav på IT-infrastrukturen

Trots att det senaste året har sett en explosiv utveckling inom digitaliseringslösningar och transformationsarbete, kommer digitaliseringen aldrig igen att gå så långsamt som den gör  just nu. Det kommer alltså att krävas stor flexibilitet och snabbrörlighet för att hänga med i den framtida utvecklingen som bara kommer gå snabbare och snabbare. 

– Förmågan att agera snabbt på förändringar kommer att vara viktigare än någonsin, men detta kräver ett nytt sätt att tänka, inte bara när det gäller tekniken i sig, säger Stephan Andersson, Sverigechef för hybrid IT på HPE.

I grunden kräver all form av digitalisering, oavsett om det gäller smarta tv-apparater, bilar eller stora datacenter, tre huvudsakliga komponenter: beräkningskraft, en fysisk plats att lagra datan och ett sätt att flytta den. I praktiken innebär det servrar, lagringsutrustning och nätverk. 

– Allt färre vill investera i att äga sin infrastruktur, utan föredrar att konsumera såväl servrar som lagring och nätverk – digitalisering as-a-service, konstaterar Stephan Andersson.

Lanserar ny servergeneration

As-a-service-trenden har snabbt blivit populär inom det digitala transformeringsarbetet, inte minst eftersom den kraftigt ökar företags flexibilitet och därtill ger möjlighet att både skala upp och ner, och anpassa över tid. Förmågan att kravställa sina digitala tjänster och ständigt hålla sig à jour med teknikens framsteg med bara en enkel månadskostnad lockar allt fler, i synnerhet eftersom allt fler inser att de behöver vara mer digitaliserade genom hela kedjan, hela vägen ut till kund. 

– Ökade digitaliseringsbehov ställer höga krav på den underliggande infrastrukturen. Därför ska HPE nu i dagarna lansera en ny servergeneration baserad på ny processorkraft från Intel, som är både snabbare, säkrare och bättre. Därmed kan företag göra mer för mindre och ägna sin tid åt att ställa nya frågor istället för att vänta på svar. Resultatet blir ökad kostnadseffektivitet, högre intäkter, snabbare time-to-market och bättre kundservice.

Förändring av processer och beteenden

Då HPE står för hela 40 procent av den svenska servermarknaden och därmed är den största leverantören av IT-infrastrukturlösningar i hela Sverige innebär detta en betydande uppväxling för många verksamheter. Stephan betonar dock att det inte enbart är tekniken som spelar roll för de företag som vill driva sin transformering framåt; ett tydligt förändringsfokus inom både processer och beteenden är minst lika viktigt. 

– Är ny teknik eller nya system inte förankrade i verksamheten är risken att de fallerar. Det gäller därför att hålla ögonen på bollen om man väljer att göra den här typen av investeringar och tänka på konkreta följder: kommer det att effektivisera de interna processerna, och än viktigare – kommer det att medföra en förbättring för slutkunderna?

Förankra genom hela leveranskedjan

Här menar Stephan att det finns enkla grepp att ta till för att bättre förankra nya IT-satsningar. Ett första steg är att lyfta blicken till användarna och deras behov. En annan åtgärd, som blir allt vanligare, är att etablera styrgrupper – som också inkluderar slutkunder.

– Detta skulle emellertid fler behöva göra. Till syvende och sist handlar det om att utforma ett upplägg där tekniken nyttiggörs och användarna är nöjda, samtidigt som man lägger en stabil grund och förbereder för eventuella hinder i framtiden. Vi fick kämpa hårt när Covid-19 slog till och vi vet inte hur morgondagen ser ut; därför blir flexibiliteten hos as-a-service-leverantörer med den senaste tekniken, även levererad som tjänst, en allt större affärsfördel, avslutar Stephan. 

HPE driver nästa våg av digital transformation

Vill du veta mer? Då ska du anmäla dig till Compute day! 

Mer från HPE Sverige

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE Sverige och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?